Hembygdsgården


På vår hembygdsgård finns sex byggnader:

Hembygdsgården, ett soldattorp med tillhörande ladugårds- och liderbyggnad, en smedja, ett utedass samt en ängslada.
Hembygdsgården kan hyras för fester och sammankomster.

Image 

Hembygdsgården

1951 beslutade Uppsala universitet att uppföra en ny mangårdsbyggnad åt arrendatorn på Kölinge akademihemman vid Svängvallen. Den då unga hembygdsföreningen beslöt att försöka förvärva den rivningshotade äldre mangårdsbyggnaden från 1700-talet, riva den och återuppföra den som hembygdsgård. Efter föreningens uppvaktning av akademifogden i ärendet, skänktes byggnaden till Hembygdsföreningen.

Nu blev det bråttom. Styrelsen förstärktes med åtta personer och skrivelser avgick om tillstånd att återuppföra byggnaden, till Häradsallmänningen om donation av virke och till Rasbo kommunalnämnd om anslag till flyttprojektet.

Det gällde också att finna lämplig tomtmark för den tilltänkta hembygdsgården. Markfrågan löste sig när en soldatänka lät auktionera ut sitt soldattorp med tillhörande ladugård och fyra tunnland åker och skog i Kölinge. I juni 1952 ropade Hembygdsföreningen in hennes fastighet för en summa om 7 700 kronor och fick ett soldattorp på köpet. Till soldattorpet hör uthus med källare. Torpet, på modern karta kallad Karlsberg, även kallad Roligvreten, hade byggts 1830-1840. Namnet Roligvreten härrör sig från den första soldaten inom roten, Mats Andersson, som erhöll soldatnamnet Rolig. Som kuriosa kan nämnas att Mats Rolig deltog i Upplands Regementes bataljon i Pommern. Den siste soldaten var Erik Lindström med soldatnamnet Roos.

Image 

Soldattorpet, Rasbo kompani, Upplands regemente

 

Image

Torpets ladugårds- och liderbyggnad

För planering av flyttprojektet kontaktades dåvarande landsantikvarie. En intendent vid Upplandsmuseet skulle vara sakkunnig i frågor om inredning och en konservator från Gimo skulle komma med förslag om målning. Byggmästaren som engagerades för att återuppföra huset fick en timlön om 3:50 kronor och hans medhjälpare 3:33 kronor.

I februari 1953 hölls taklagsfest och till midsommarfesten 1955 var huset brädfodrat, läktat och rödfärgat. När rummen målats, med schabloner efter fragment funna i Klivinge, och finsnickerier blivit utförda ansågs byggnaden presentabel. Föreningen kunde 1956 hälsa Rasbo kommunfullmäktige välkommen till ett sammanträde i hembygdsgården.

1959 föreslogs att vinden skulle inredas till museum. Det dröjde emellertid till föreningens 25-årsjubileum 1968 innan vinden var inredd och museet stod klart.

1960 krävdes en genomgripande reparation efter att golven hade angripits av svamp. Elektricitet installerades 1965, förstukvisten byggdes 1980 och 1983 uppfördes ett avträde. 1991 renoverades köket efter en vattenskada. 1994 installerades ett nytt avloppssystem och soldattorpet genomgick en grundlig upprustning.

 

Image

Smedjan

Våren 1994 började en smedja uppföras under ledning av Bengt Ahlström. Virket kom från en smedja i Putsbol i Rasbo och skänktes till hembygdsföreningen av Oscar Bernadotte på Frötuna. Murstocken med ässja kom från en smedja som revs i Kullbol. Spån till smedjans tak tillverkades av eget virke i en spånhyvel i Örbyhus. Smedjan är uppförd med liggtimmerstomme på stengrund.

 

Image

Ängsladan

Ängsladan flyttades till Hembygdsgården 2010 då vi fått tillåtelse från Akademiförvaltningen att få ta hand om den. Den stod tidigare längs vägen mot Jobsbyn innan gården Karlslund, norr om Fjällsvedjan. En ängslada förlade man i anslutning till odlingsplatsen där man förvarade höet tills hemtransporten ägde rum. De var ofta uppförda i det material som fanns tillgängligt för tillfället Den var i ganska fallfärdigt skick men Bengt Ahlström var den som ansåg att det gick att bevara denna byggnad. Ängsladan har tillhört samma akademigård som Hembygdsgården i Kölinge.

 

 

 

Förening:

Rasbokils Hembygdsförening

Skapad av: (2017-05-10 14:00:09) Kontakta föreningen
Ändrad av: Rasbokils Hembygdsförening (2020-03-08 20:36:21) Kontakta föreningen