Länk till kartan i Utforska platsen med koordinater -- Risbolet

Beläget ca fem kilometer nordost om Laxå, på gränsen till Skagershults socken.

Risbålet är namnet på ett torp under hemmanet Qvädertorp (Kvädertorp). Troligen anlagt i början av 1700-talet då det ej finns med på Wallrings karta av år 1696, medan det finns med på Risings karta av år 1719-21. Eftersom torpägarna på den tiden brukade namnge nya torp efter något redan befintligt geografiskt namn, låg det nära till hands att ge det nya torpet namnet Risbålet, då det enligt sägnerna låg ett stort flyttblock vid vägen och vid den stenen fanns det ett stort risbål till minne efter ett våldsdåd.

År 1912 berättade en gammal man för skollärare A. Aulin att vid jättestenen i Risbålsängen fanns för åtskilliga år sedan ett risbål, nästan lika högt som stenen. Okynniga gossar ha uppbrännt bålet. Det sägs även att det spökade mycket där förr, skriver Daniel Harbe i sin bok "Folkminnen från Edsberg".

Vem som var Risbålets första brukare förtäljer inte arkivhandlingarna. Men år 1736 hade en Jöns i Risbålet stolsrätt i kyrkan och i Bodarne sockenprotokoll från den 25 juli 1736 noterar vi att "Inställde sig hustrun Elisabeth Elofsdotter från Klockarbacken, beklagandes sig öfwer att Enkia Hustru Anna i Risbålet, på åtskilliga ställen i socknen utspritt henne för tiufweri. Kanske att denna Anna var änka efter den förste brukaren av Risbålet.

Åren 1743-46 brukade Anders Jonsson Risbålet. Han i sin tur efterträddes av Erich Månsson, som bodde kvar till 1750. Anders Gunnarsson f. 1718 i Finnerödja och hans hustru Margareta Larsdotter f. 1718 i Finnerödja och deras år 1743 födda son Jan övertog arrendet av Risbålet, som då nämns som ett kolartorp under Laxå. Anders Gunnarsson var tydligen en man man litade på för år 1767 har han utnämnts till fjärdingskarl för Bodarne socken. Under tiden i Risbålet fick makarna ytterligare två barn, nämligen Nils f. 1753 och Maria f. 1756. Endast 23 år gammal övertog Nils arrendet efter fadern, som dog 1776. Tre år senare dog modern, men då hade Nils gift sig med Catharina Persdotter f. 1755 i Viby . Makarna fick barnen Andreas f. 1781, Nils f. 1783. Catharina f. 1786, Petrus f. 1787 samt Maria Greta f. 1790. År 1792 flyttade Nils med familj från Risbålet. Hans efterträdare Jonas Ingemarsson och hans hustru Anna Brita Hansdotter hade vid inflyttningen dottern Christina Charlotta f. 1790 med sig. Någon tid efter inflyttningen föddes sonen Carl.

Närheten till Porla Brunn gjorde att ägarna till Laxågodset år 1803 arrenderade ut Risbålet till kronobefallningsman G. Strömstedt, som då ägde Porla. Strömstedt som tydligen endast ville åt hästbetet, arrenderade i sin tur ut jorden till Olof Wallström, som i sin tur år 1811 avlöstes av Abraham Andersson, som vid tillträdet kunde flytta in i en helt nybyggd stuga. Närheten till Porlakällan gjorde att Risbålets arrendatorer kunde tjäna en liten slant på att hyra ut rum till olika brunnsgäster, vilket också brev, adresserat till Abraham Andersson, Risbålet vittnar om.

"Lunnevad d: 5 Maj 1824

Min kära Abraham och mamma

Nu får jag ödmjukt Tacka Eder för förledet års vistandes hos Eder. Jag ämnar äfwen i år nyttja Porla Hälsobrunn hwarföre jag anhåller om qvarter hos Eder som årena förut, och kommer jag ej förrän omkring 14 dagar före Mid-Sommaren. Hwar god Kära Mamma. Ställ närlagda breflapp till gägn Mäj genast.

Mycken Hällsning och Vänskap tecknar en beredvillig Nils Ericsson."

Tydligen var det här frågan om en årligen återkommande gäst, då han i brevet kallar Abrahams fru för Mamma. Brevet som finns bevarat på Laxå Bruks arkiv vittnar om mycket tummande och det lacksigill som det varit förslutet med bär numret 39. Hela adressen lyder: Hemmansbrukaren, Välförståndige Abraham Andersson, Ramundeboda, Porla Brunn, Risbolet och det bär poststämpel från Linköping.

År 1818 hade Strömstedts arrende med Laxå sagts upp, varför ett nytt skrevs mellan Abraham Andersson, som fanns kvar på Risbålet till 1857 då gifte drängen Carl Ersson tog över. Kontraktet hade dock skrivits redan 1855. Kontraktet i sin helhet har bifogats den här skriften men en liten titt i det, ger besked om dåvarande bruksförvaltaren C.A, Muhrs omtanke om alla under Laxå Bruk. I punkt tre heter det sålunda: "Skogen begagnas ej annorlunda än efter utsyning och till sparsamt livsbehov, vaktas noga för getter, näverflät, tjärbränning, spån-och laggveds, samt andra olovliga byggen." Enligt punkt sex utgörs årligen "Landt-bo-skyld: Kolning efter utsyning att vid Laxå, eller annat på lika avstånd beläget liggande bruk leverera storstigar 20." Att Abraham Andersson fullföljde detta framgår av att han på baksidan av ovannämnda brev gjort följande anteckningar 

• första totalmilan                              12 käpp
• andra milan vid vägen                    13 käpp
• tredje milan väster i hagen björk  12 käpp
• fjärde om Venen väster                  12 1/3 käpp"

Säkert kunde han leverera mer än de i arrendet stipulerade 20 storstigarna kol.

På Laxå Bruksmuseum finns en stor urholkad stock skänkt den 27 november 1912 av Gustaf Forsberg, som då brukade Risbålet. Om denna stock skriver A. Aulin följande: "- en salttina eller ho, använd för nedsaltning af kött och fisk. Hon, urholkad ur en grof furustam och förfärdigad af brukaren vid Risbålet Abraham Andersson, som innehade brukningen 1818-1855. Denne Andersson var tjufskytt, och det berättas att då han i skogen gjort hon färdig, han tjufsköt en elg och nedpackade köttet i hon och på detta sätt kom hem med detta husgeråd fylldt med kött. Efter Andersson blev Carl Ersson brukare - tillträdde 14 mars 1857, denne inköpte hon och efter honom hans efterträdare, så att hon stannat på stället ända till idag. Den har hela tiden varit för sitt ändamål använd. Locket saknas."

Den som således skänkte hon till muséet var Gustaf Ad. Forsberg, som år 1886 tog över efter Carl-Erik Forsberg om vilken vi vet att han år 1858 blev änkeman, då hans hustru Anna Lovisa Larsdotter avlidit. Makarna hade fem döttrar, framgår det av den arvsutredning som företogs den 18 juni 1858. Behållningen i boet var 536,13 riksdaler, men eftersom Forsberg hade en skuld på 387,77 riksdaler till Laxå Bruk blev behållningen inte större än 148,36 riksdaler i riksmynt. Enligt boutredningen blev döttrarnas andel 74 riksdaler 18 öre. Gustaf Ad. Forsberg brukade Risbålet fram till år 1925 då hans son Nils övertog arrendet.

Nils Forsberg blev Risbålets siste brukare då jordbruket lades ner den 13 april 1948 då han flyttade till Degerfors. Under några år tjänade sedan torpet som en vanlig hyreslägenhet först för Göran SKöld 14/3 1948 -1/1 1949 och sedan av hans bror Sven Sköld till den 14/9 1949 då han helt enkelt sades upp på grund av obetalt arrende.

Risbålet revs 1952, men ladugård och loge fick stå kvar ytterligare några år då Domänverkets maskinstation använde sig av dessa byggnader. En del av logbyggnaden i timmer ingår i ett modernt bostadshus i Glanshammar då Rolf Nordin köpte ladugården för rivning.

Torparekontrakt 1848.pdf

Bild från Risbolet 2019 - endast grunden finns kvar.