Gummetorp


Länk till kartan i Utforska platsen med koordinater -- Gummetorp

Enligt domänverkets torpinventering anlades torpet omkring 1630.

Gummetorp sköttes av hälftenbrukare ännu in på 1780-talet. En hälftenbrukare brukar någon annans gård mot hälften av avkastningen. Den andra hälften går till ägaren som arrendeavgift.

Det var bröllop i Gummetorp 1739 mellan Petter Nilsson och Katrina Jonsdotter. Morgongåvan var 10 lod silver (ca 133 gr) och 2 lispund koppar (ca 17 kg).

Skålpundet var i Sverige indelat i 32 lod. Ett lod motsvarade därmed 13,283 gram.  Ett lispund var i sin tur tjugo skålpund, alltså ca 8,5 kilo.

Änkan Karin Olofsdotter, boende på Gummetorp, avled 103 år gammal 1747. Hon var född 1644. Hon var sjuk endast 2 dagar innan hon dog, men var blind i 36 år och vid god hälsa, sånär som de sista åren då hon led av ålderskrämpor.

Från 1751 bodde här frälsefogden sedermera befallningsmannen Nils Persson Lindblad född i Wiby 1706. Hans hustru Madame Anna Lundgren var född i Filipstad 1708. Han hade tidigare varit anställd under åren omkring 1742 – 1750 vid Stora Lassåna gård. Nils Lindblad bodde kvar till sin död 1788.

1752 bodde även en Fredrik Broman i Gummitorp. 1756 bodde Nils Gunnarsson på torpet. Och 1957 Anders Ludvicsson.

1767 fanns torparen Jon i Gummetorp mantalsskriven på torpet. Han var 1736 förordnad till sexman. Sexman var en av sex förtroendemän i en socken som hade att se till att fattade beslut på sockenstämman verkställdes, ansvara för underhåll av kyrkobyggnader och prästgård, samt att hjälpa kyrkoherden att övervaka kyrkotukten i socknen.

Från 1776 bodde även hälftenbrukaren Nils Larsson född i Bodarne 1746 och hans hustru Carin Andersdotter född i Wiby 1743 på torpet med barnen Margareta Elisabet f. 1776 och Olof f. 1778. De avflyttade till Snavlunda 1779 och ersattes av hälftenbrukaren Jonas Bondesson född i Nysund 1749 och hans hustru Lisa Anderdotter född i Finnerödja 1744 som bodde där med deras dotter Anna Elisabeth f. 1799.

1788 bodde åbon Anders Andersson född i Bodarne 1753 där tillsammans med hustrun Sara Perdotter född i Finnerödja 1757. De hade 6 barn, Anders f. 1779, Petrus f. 1781, Christina f. 1784, Catharina f. 1788, Johan f. 1792 och Maija Greta f. 1794. 1806 finns en anteckning om att erforderligt tegel till pågående prästgårdsbyggnad vid Presttorp skulle av församlingen – enligt sockenstämmobeslut – beställas hos Anders Andersson i Gummetorp, som man trodde var villig att slå och bränna behörigt tegel.

1810 avlider Anders Andersson och bodelning förrättas. Denna fördelning överklagas av sonen Petter Andersson samt dottern Maija Greta Andersdotter, gift med Lars Jan Ersson. Det slutar med att dessa mot lösen övertar en del av fastigheten Gummetorp från änkan Sara Persdotters omyndiga dotter.

1819 genomfördes ett storskifte när Petter Andersson var ägare till torpet. Han betecknades i kyrkboken 1836-1840 såsom ”Baccus furiosus”

1842 bestämmer sig Laxå Bruk för att köpa in Gummetorp till bruket. (Bilaga: sista sidan i köpekontraktet). Säljare är Petter Andersson. Köpeskillingen: 3000 riksdaler Avtal Laxå Bruk 1842.pdf

1862 upprättades en karta och då var det enkan Maija Greta Andersdotter som hade torpet som undantagsjord.

1871 gjorde Konungens befattningshavare ett utslag på ansökan av Laxå Bruksegare om vräkning. Två syskon Viktor Larsson och hans syster Sara Larsdotter hade utan tillstånd bosatt sig på Gummetorp. Som förklaring gav de att de skulle se till sin – sjuttiosjuåriga moder, enkan Maija Greta Andersdotter och sköta den undantagsjord hon ägde och disponerade på sin livstid. Båda syskonen som var skrivna på andra orter vräktes så småningom. Gamla enkan Maja Greta Andersdotter, dotter till Anders Andersson, avled 90 år gammal 1884.

1856 flyttade Johan Petter Henriksson f. 1822 i Askersund till Gummetorp. I juli 1857 dömdes han för första resan stöld med inbrott till 8 dagars vatten och bröd och därutöver 8 månaders straffarbete.

1863 beräknades det årliga arrendet efter uppskattad reducerad areal av medelgod beskaffenhet till 289,76 riksdaler, enligt en tablå av P.N. Bredin.

Brukare 1869 var Carl Viktor Carlsson f. 1840 och gift sedan 1867.

Brukaren Per Johan Johanssons (f. 1839) barn Johan Viktor f. 1860 och Matilda Maria f. 1862 drunknade i Vestra Laxsjön i december 1881. Även en dräng och en flicka från Mellansjö drunknade vid tillfället.

Sista brukaren hette Einar Persson och torpet blev nerlagt 1962. 

Förening:

Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening

Skapad av: Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening (2023-03-06 13:45:00) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening (2024-09-12 15:14:05) Kontakta föreningen