Lim-Johan


 

Johan Erik Olsson var hans rätta namn, född 1865 i Mackskalen och avled 1944 i Kyan dit han flyttade efter att ha byggt sig en stuga där. Redan som tonåring visade han konstnärliga anlag och gjorde många sniderier i trä. Mestadels var det djur och oftast liggande hundar. Andra träarbeten som Johan Erik tillverkade och sålde var pigtittare och andra speglar, rakskrin med kluriga ”kombinationslås” som barnskydd, brevknivar, möbler, laggkärl och en hel del annat.

Hans mor dog 1894 och fadern och Johan Erik flyttade hem till svågern Per Krans och Lim-Johans tvillingsyster Karin i Roteberg. Han var redan då ansatt av psykisk sjukdom som förvärras under de sista åren av 1800-talet. Sannolikt var boendet med fadern och tvillingsystern påfrestande för Johan Erik. Under den här perioden började han måla, och två av museets målningar är från den här tiden.

Han blev satt under förmyndare 1894. År 1904 togs han in för vård på det då nybyggda Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Där blev han kvar under 8 år till 1912, då han skrevs ut och återvände till hembygden. Diagnosen på Ulleråker var Dementia primaria katatonica. Baserat på berättelser om Lim-Johan skulle dagens diagnos vara schizofreni.

Han arbetade som dräng, flottare och allmän hjälpreda åt bönder på olika ställen i socknen. Han var mantalsskriven hos sin svåger (fadern och hans tvillingsyster hade dött under Johan Eriks ulleråkersperiod), men bodde periodvis i olika gårdar där han arbetade.

Benämningen Lim-Johan fick han först efter sin död. Hans farfar kom från Lima i Dalarna och slog sig ner som nybyggare i Mackskalen 1828. Författaren Hans Lidman och Philibert Humbla, som var intendent vid Länsmuseet i Gävle, var de två personer, som kom att göra Lim-Johan till erkänd konstnär bara ett par år efter hans död.

Om du är intresserad av vidare läsning om Lim-Johan rekomenderar vi Hans Lidmans bok "Lim Johan – ett levnadsöde". Den skrevs 1971 och är standardverket för den som vill ta del av Johan Erik Olssons liv och konstnärskap. Vi säljer den för 160 kr.

Image

Gruppbild från födelsehemmet i Mackskalen, Lim-Johan längst till höger.

Image

Lim-Johans koja som han byggde på en i söder utskjutande udde av Räkabofisktjärn. Detta gjorde han kort efter sin hemkomst från Uppsala hospital.

Image

Lim-Johan utanför sin stuga i Kyan. Den byggde han 1916 och det var här han bodde i den senare delen av sitt liv. Pojken till höger är Jonases Gunnar Eriksson.

 

Image

Lim-Johans stuga som den ser ut idag. Den lilla boden som användes till laggkärlstillverkning och senare som mörkerrum är sedan länge borta.

Utflyktsmål i Lim-Johans fotspår

 

Målaren Lim-Johan

 

Idag är Lim-Johan accepterad som en av världens förnämsta naiva konstnärer. Han jämförs ofta med Rosseau och andra storheter. Så var det inte när han levde. Författaren Hans Lidman orsakade rabalder 1948, när han ville hänga Lim-Johans tavlor tillsammans med kända konstnärer i Hälsingland på en konstutställning i Edsbyn. Hälsingekonstnärerna beslutade bojkotta utställningen, för de ville inte hänga tillsammans med en sån där fjant. Lim-Johans tavlor fick då hänga vid sidan av i ett rum för sig. Vernissagetalare var Philibert Humbla, länsintendent och konstprofessor. Hälsingekonstnärerna imponerade inte på honom, men när han fick se Lim-Johans tavlor utbrast han i ett vack ert tal om Lim-Johans konst. Redan samma år visades tavlorna på Nordiska museet. Sedan dess har Lim-Johans tavlor vandrat runt världen. På världsutställningen i Basel hängde de 1961. I Paris 1973. 1994 anordnades en utställning med Lim-Johans konst på Millesgården i Stockholm.

Lim-Johan var en äkta naiv konstnär. Bilderna växte fram ur hans inre. Han hade ingen skolning i konstnärskap utan han kan endast ha fått sina intryck från det han sett själv i natur, tidningar, kyrka och lokala konstnärers verk. Han sålde aldrig sina målningar, men det hände att han gav bort någon till sina vänner. Det kunde ofta vara till någon av dem han bodde hos under sitt kringflackande liv. Färgen köpte han hos färghandlaren i Edsbyn och han målade som regel på gråpapp. Han blandade dock aldrig sin färg, men det hände att han blandade ut sand i den.

 

Image

Kungsjakt

 

Den stora målningen "Kungsjakt" är en av de två målningar vi har på museet, som Lim-Johan gjorde före sin Ulleråkersperiod. Han målade en hel del redan innan han togs in på sjukhuset i Uppsala, men de allra flesta av dessa har förstörts eller förkommit. Man tycker sig nästan vara vid Grand Hotel i Stockholm och ser älg och hund simmande i Norrström med Gamla st´an i bakgrunden.

 

Image

Sjövik

 

Målningen "Sjövik" är utförd på väv – en gammal havresäck som spänts upp och kilats på korrekt sätt. Sjövik mellan Kyan och Edsbyn var bostad för Otto Theodor Lidman - skogsinspektor. Johan Erik var dräng och trädgårdsskötare där några somrar. Huset har han gjort pampigare än i verkligheten. Och är det inte slottslejonen som tagit plats i förgrunden. Det fanns i socknen en enda ridhäst och det var på Sjövik. Ryttaren nederst t.v. är med säkerhet Hans Lidmans far, som tjänstgjorde som bokhållare på Sjövik under 15 år. Och kanske är det inspektor Otto Theodor Lidman som sitter med greve von Hallwyl, ägare av Woxna bruk och röker pipa nederst t.h. Snapsglasen står på bordet. Det var dessa två herrar, som helt dominerad skogsnäringen i trakten under de sista två decennierna av 1800-talet och det första av 1900-talet.

Inspektor Lidman var dessutom den man som köpte skogsfastigheten i Mackskalen av Johan Eriks far och mor. Lidman representerade grosshandlare Olof Wijk d.y. från Göteborg och företaget kom senare att bli Långrör AB och numera heter det Korsnäs. Vidare var Lidman förmyndare för den psykiskt sjuke Johan Erik under en kortare tid.

 

Image

Kaffe utan dopp

 

Sedan har vi "Kaffe utan dopp", som var ämnad som en bröllopspresent till en flicka i en granngård i Kyan. Stina gifte sig 1921 med Erik från Lenninge utanför Bollnäs. De gifta tu fick aldrig tavlan till sin bröllopsdag och de och deras döttrar frågade genom åren Lim-Johan, om de nu inte kunde få tavlan. Men Stina skulle ”finas på” eller också skulle något annat ändras. Så höll det på under drygt 20 år. Det här var mycket typiskt för konstnären Lim-Johan, något skulle alltid förbättras.

Denna tavla köptes på auktionen efter Lim-Johans död 1944 av en granne i Kyan. Den har dessutom en ram tillverkad av Lim-Johan själv.

 

Image

Slottet i saknadens dalar

 

Nästa målning är målad på båda sidor. Vi har två sådana på Edsbyns Museum och det finns två andra som innehas av privata ägare. Var han månne miljömedveten och ville undvika att slösa med material? Var stugan för trång för att lagra pappen, eller hade han inte mer gråpapp tillhands?

Både "Slottet i saknadens dalar" och "Kaffe utan dopp" har bamburör som ett exotiskt inslag. Sannolikt har Lim-Johan fått inspiration till detta, då han under sina vandringar eller cykelturer ner till Edsbyn passerade en fabrik, som tillverkade skidstavar av bambu.

 

Image

Svanvaken

 

På andra sidan finns målningen "Svanvaken" från 1914-1928. Motivet innehåller två träd, som ut formats på ett sätt typiskt för Lim-Johan.

 

Image

Man med häst

 

Sedan har vi målningen "Man med häst" från perioden 1914-1920.

 

Image

Svarta stjärnor

 

Målningen "Svarta stjärnor" är målad 1914-28. Åldersbestämningarna har Hans Lidman gjort med hjälp av i första hand Johan Eriks grannar, men delvis också med hjälp av några av Lim-Johans egna fotografier av sina tavlor. Motivet av trädet med frukt och fåglar har Lim-Johan förstärkt med de originella svarta stjärnorna.

 

Image

Fingerkrok

 

Så kommer ytterligare en målning där gråpappen försetts med motiv på båda sidor. Målningen på framsidan är "Fingerkrok" från 1914-20. Djur var ju favoritmotiv och här finns det en hund. Ett annat favoritmotiv var dessa byggnader helst med torn. De föll Lim-Johan i smaken. Troligen var det de många villor som uppförts i Edsbyn av byggmästaren Olof Johansson som gav inspirationen. Och torn var det ofta på dessa villor både i verkligheten och på de målningar, som kom från Lim-Johans pensel och hand. Hans egen stuga i Kyan har också drag av dessa villor. Och ett torn hade han helst velat förse sin stuga med.

 

Image

Tjädrar

 

På andra sidan av fingerkrok finns motivet "Tjädrar". En tjäderhöna sitter i trädet och tjädertuppen betar på marken.

 

Träsnidaren Lim-Johan

 

I Edsbyns museum kan du se ett stort urval av Lim-Johans träsniderier. Här finns bruksföremål som laggkärl, pigtittare (lådspeglar), brevknivar och rakskrin. Men även mer prydnadsföremål, som liggande hundar och älgar tillverkade i massivt trä. Han tillverkade dessa träsniderier i sin snickarbod i anslutning till sin stuga. Hans laggkärl var särskilt uppskattade av folk i bygden och han kunde därför sälja många utav dem. Tillverkningen av dessa krävde prima furuvirke och en van och skicklig hand. Det hade Johan Erik.

Dessutom har vi den enda kvarvarande av de två gungstolar som Lim-Johan tillverkade. Den var en 50-årspresent till en bekant och är gjord med en klart konstnärlig touch. Den andra gungstolen brändes upp av misstag under andra världskriget.

Image

Pigtittare

 

Mannens rakkniv förvarades gärna i ett rakskrin, och Johan Erik tillverkade många sådana. Det var ofta en snidad hund som ett handtag på rakskrinet, som han dessutom försåg med ett egenhändigt tillverkat klurigt kombinationslås som skydd för småbarn.

Image

Rakskrin

 

Fotografen Lim-Johan

 

Efter sin vistelse på Ulleråker skaffade han sig tidigt en kamera och i sin stuga i Kyan hade han ett separat fönsterlöst mörkrum – ”mörkskrubben” kallade han rummet. Kamerautrustningen utökades snart med ytterligare två kameror. Han hade lillkaméran, mellankaméran och storkaméran. Han betonade orden på det sättet, då han pratade om kamerorna. Vi har i museet mellankameran samt den låda för storkameran, som kunde bäras på ryggen eller transporteras på cykeln.

Image
 
Lim-Johans "mellankaméra" på Edsbyns museum
 

 

Som man kan se på många av hans fotografier kom konstnärsådran fram även här. Många av hans fotografier har bearbetats genom att glasplåtarnas emulsion har skrapats bort. Alternativt dekorerade han plåtarna ytterligare innan korten framkallades.

Fotografiet nedan visar skollärarens dotter i Kyan, Birgit Lönngren, som liten. Den har tagits på baksidan av skolhuset i Kyan ca 1926. Fotot har kopierats i en schablon och dekorerats av Lim-Johan med vad han ibland kallade ”nådasmulor”. Ordet är antagligen taget ur Bibeln och har med "nåd" i betydelsen godhet, välvilja att göra.


Image

 

"Nådasmulor"

 

 

 

Ett stort antal av Lim-johans fotografier har vi digitaliserat i samarbete med Digital bild i Söderhamn för att göra dem mer tillgängliga för allmänheten.                  
                                                      

     

Förening:

Ovanåkers Hembygdsförening

Ändrad av: Ovanåkers Hembygdsförening (2019-09-25 11:45:14) Kontakta föreningen
Skapad av: Ovanåkers Hembygdsförening (2012-04-25 12:38:26) Kontakta föreningen