ÖBlJ Blekingsk järnvägshistoria



Järnvägar i Blekinge i sydöstra Sverige med ursprungliga bolag. Bilden visar linjer fram till 1945.

De olika bonornas ursprungliga ägare och andra fakta

1Avser persontrafikens upphörande  Samtliga banor övergick i SJ ägo
mellan åren 1941 och 1947
Nuvarande Blekinge Kustbanor
Nuvarande Kust till Kust banan

Blekingebanorna – en kort historik
Efter det engelsmannen G. Stephensson byggt sitt lok "The Rocket", raketen år 1829, och till allas förvåning kunde vid en hastighet av 20 km i timmen dra sin femfaldiga vikt kan man nog påstå att järnvägarna var födda och i ock med detta hade järnvägarna börjat sitt segertåg över världen och skulle kulminera 100 år senare.

Södra stambanan Malmö-Nässjö-Falköping med anslutning till Stockholm var färdig den 1/12 1864. Därmed fanns en stambanelinje inte alltför långt bort från Blekinge. Att dra en

järnvägsförbindelse främst från Småland ned mot hamnarna i Blekinge var en gammal tanke. Att få ned smålandstimret till hamnarna i Blekinge förde med sig att redan under 1700-talet, före järnvägens tid, att biskopen i Växjö O. Wallqvist ivrade för en kanalförbindelse mellan de stora småländska sjöarna. Sjöförbindelsen skulle fortsätta på Mörrumsån ned till Svängsta norr om Karlshamn.

De napoleonska krigen satte stopp för projektet men 1849 fick man bidrag av statsmedel för att upprätta byggnadsförslag. Sjöområdena i Almundsryd skulle förbindas med järnbanor med hästar som dragkraft. Hästarna avfördes ganska fort och ersattes med ånglok. Även detta projekt skrinlades på grund av de kostnadsstegringar som Krimkriget medförde.

Sommaren 1855 kunde man läsa i Blekinge Posten om ett möte i Växjö mellan deputerande från Kronobergs- och Blekinge län. Avsikten var att bilda ett bolag "Kronobergs och Blekinge läns kanal- och järnvägsaktiebolag". Planen var att bygga en normalspång järnväg mellan Karlshamn och Ryd och därefter en kanalled genom sjösystemen norrut till Lammhult. Södra stambanans stakning var vid detta tillfälle inte helt slutbestämd och man närde säkert en förhoppning om att den skulle sträckas från Nässjö via Växjö till Karlshamn som redan då hade en god hamn. Av kostnadsskäl fullföljdes inte heller detta kanal- och järnvägsprojekt.


Tåg på väg från Karlskrona Central och norrut på Pantarholmen. Fotot taget före år 1889. Foto Karl Karlsson, Blekinge Museum

Det skulle dock dröja ända till 1874 innan den första järnvägen invigdes och öppnades för trafik i Blekinge. Den allra fösta sträckan var linjen Kristianstad Sölvesborg där den korta sträckan från Valje till Sölvesborg var den först trafikerade järnvägen i Blekinge med start den 1 mars. Spårvidden var 1 067 mm, 3½ fot, då man tidigare bestämt sig för denna spårvidd för banan Karlshamn Vislanda och frångått ett tidigare beslut om normalspårsbredd. Den 29 juni samma år invigdes linjen och anmärkningsvärt är att denna bana byggdes helt utan bidrag av statsmedel. Därmed hade man byggt fast sig i den något udda spårvidden 1 067 mm som i stort sett endast kom att finnas i Blekinge.

Redan 1845 hade von Rosen som är känd som de svenska järnvägarnas fader förordat en linje Linköping-Vimmerby-Kalmar-Karlskrona redan 1845. Då banan inte av regeringen togs med som stambana och enskilda medel ej kunde skaffas till byggandet av järnväg till Karlskrona föll detta järnvägsprojekt. Emellertid fortsatte diskussionen i de tre sydostlänen och byggandet av en bana mellan Växjö och Karlskrona kunde börja sent år 1871 med en grenbana från Emmaboda mot Kalmar. För att erhålla erforderliga statslån var kravet att banan skulle vara normalspårig vilket också blev fallet. Den 5 augusti 1874 kunde banan invigas och en arbetsstyrka av 1 800 man jobbade i slutskedet med banan.

Järnvägsbyggandet fortsatte och den 23 november 1889 var kustbanan klar och man kunde då åka tåg från Karlskrona till Malmö. Resan tog 11 timmar med byte i Karlshamn, Sölvesborg och Kristianstad. År 1900 var det mesta av järnvägsbyggandet slutfört i Blekinge och banor norrut fanns i Sölvesborg mot Älmhult via Olofström och lite längre österut från Sandbäck till Holje och sedermera till Olofström som var helt klar 1909. Från Sölvesborg fram till Hörvik byggdes banan i etapper och var klar 1922.


Lokstallarna vid Karlshamns Västra sommaren 2006. Foto: Ingmar Elofsson

Karlshamn Vislandabanan förlängdes till Bolmen 1878 och 1889 var linjen klar till Halmstad. Från Bredåkra vid Ronneby byggdes banan norrut mot Tingsryd via Konga och invigdes i september 1896 och drygt ett år senare påbörjades trafik sträckan Tingsryd Växjö. En tvärbana mellan de båda linjerna norrut byggdes mellan Kvarnamåla och Hönshylte och linjen stod klar 1900.

Nättraby-Alnaryd-Eringsboda järnväg byggdes mellan åren 1897 och 1910. Den slutliga sträckningen var från Nättraby hamn till Älmeboda. Denna bana var en 600 mm, 2 fot, bana och var den ena av de två Blekingebanor där persontrafiken lades ned, redan 1939. Tanken var att denna bana skulle fortsatt norrut till Ingelstad och anslutet till linjen Bredåkra Växjö.


Norra utfarten från Sölvesborg 1904. Persontåget är ett MBlJ-tåg som är klart för avgång mot Karlshamn. Till höger i bild är i riktning mot Kristianstad. Foto: Järnvägsmuseum samling Stig Nyberg.

Östra Blekinge Järnväg mellan Gullberna och Torsås påbörjade trafik den 19 januari 1899 denna också med spårvidden 1 067 mm. I Torsås anslöt banan till Kalmar och språviddsbrottet då denna bana hade spårvidden 891 mm, 3 fot, vilken var den förhärskande smalspårsbredden i Sverige. Sidobanan Torsås Bergkvara blev färdig 1903 och sträckan Torsås Gullaboby 1917. Persontrafiken på den 15 km långa banan som var tänkt att ansluta till banan Karlskrona Växjö i Vissefjärda, upphörde den siste december 1939.

Järnvägsbyggandet var därmed i stort sett klart och det som byggts därefter har varit industrispår till främst hamnar.

Förening:

Östra Blekinge Hembygdsförening

Skapad av: (2013-02-25 13:43:25) Kontakta föreningen
Ändrad av: Östra Blekinge Hembygdsförening (2019-10-04 20:04:13) Kontakta föreningen