Fyrarna

Den 21 juli 1994 överlät Sjöfartsverket äganderätten till Gamla fyren och den
provisoriska kolfyren på Östergarnsholm till Östergarn-Gammelgarns
Hembygdsförening. Dessförinnan hade Sjöfartsverket låtit putsa Gamla
fyren utvändigt. Gamla fyren på Östergarnsholm var den första moderna fyren som byggdes på Gotland och den var den andra fyren av sitt slag som byggdes i Sverige.
Fyren byggdes på den högsta punkten på Östergarnsholms nordvästra del. Där hade det tidigare stått ett gammalt sjömärke i form av ett stenkummel, och platsen ligger mitt i en fornborg.
Fyren, som tändes första gången den 1 september 1818, utgjordes av ett runt torn av kalksten som var 12 m högt och hade en diameter på 8 m. Ovanpå tornet fanns ett inglasat utrymme, en lanternin, med plats för eldstaden.
Den eldades med kol och den fick luft från åtta luftkanaler i väggen som via
spjäll stod i förbindelse med eldstaden. Den här typen av fyr kallades för
sluten stenkolsfyr och hade uppfunnits av bergshauptmannen Anders Polheimer.
Fyren skulle hållas lysande årligen från 1 augusti till 15 maj, från mörkning
till dagning. Varje år gick det åt ungefär 300 tunnor stenkol som levererades
från Höganäs.
Fyren moderniserades flera gånger. 1849 förhöjdes tornet till drygt 20 m och man satte in en ny lanternin med linsapparat och rovoljelampa med två vekar.
Fyren visade fast vitt sken.
1887 bytte man till en ny lampa för fotogen med 3 vekar.
1907 satte man upp en intermittentapparat som gjorde att fyren visade en kort
förmörkelse var 5:e sekund. Samtidigt monterades en trelågig luxbrännare som gjorde att fyren blev mycket ljusstarkare.
Under ombyggnadstiden 1849 användes en liten provisorisk polheimersfyr som byggts en bit från den stora fyren. Den fungerade som en öppen stenkolsfyr, men med ett antal luftkanaler nerifrån för förbränningsluften. Den här fyren är den enda i sitt slag som finns kvar i Sverige idag.
När den nya fyren på östra sidan av Holmen blev klar 1918, så flyttade fyrfamiljerna till det nya boningshuset där. Några av byggnaderna vid Gamla fyren flyttades. Fyrmästarens bostad, ett bulhus, finns nu på Ljugarn och ett annat hus flyttades till Fårö fyrplats. Linsapparaten flyttades över till den nya
fyren och det gamla tornet lämnades åt sitt öde.
1935-01-25 förklarades gamla fyren och provisoriska stenkolsfyren som statligt
byggnadsminne (SBM). Först 2004-04-16 förklarades de som byggnadsminne (BM) och 2004-06-11 fastställdes skyddsbestämmelser.
När den Gamla fyren släcktes uppstod behov av en ny fyr som
kunde leda de fartyg som gick genom sundet. Man byggde då den lilla fyren som
kom att kallas Östergarn Västra. Den består av en åttakantig vit gjutjärnskur
med lanternin och byggdes ursprungligen som en AGA-fyr, d.v.s. den drevs med
acetylengas. Fyren moderniserades senare för drift med solpanel och batterier.
Under 2008 meddelade Sjöfartsverket att man ville släcka och avveckla ett antal mindre fyrar på Gotland, däribland Östergarn Västra. Svenska Fyrsällskapet tog initiativ till att försöka rädda fyrarna så att de skulle få fortsätta lysa. I diskussioner med hembygdsrörelsen kom man fram till att en möjlighet kunde vara att hembygdsföreningarna där fyrarna ligger tog över ägandet och förvaltningen. Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening liksom de andra aktuella föreningarna tyckte att idén var god. Föreningen köpte fyren för ett bra pris,
en (1) krona. I köpeavtalet skrevs in att Sjöfartsverket skulle blästra och måla den nu ganska rostiga fyrkuren ut- och invändigt under sommaren. För att fyren även i fortsättningen skulle kunna hållas tänd ansökte hembygdsföreningen om driftstillstånd hos Transportstyrelsen, vilket också beviljades.
Sjöfartsverkets fartyg Fyrbjörn med besättning kom till Östergarnsholm i augusti 2009 för att utföra de utlovade arbetena. Dessförinnan hade föreningen tagit bort all teknisk utrustning liksom glasen i lanterninen. När målningen var klar återstod ett omfattande arbete med montering av nya glas i lanterninen och ny elektronisk styrutrustning. Den här materielen
tillhandahölls av Sjöfartsverket. Den 1 november, nästan på fyrens 90-årsdag,
var det klart och fyren lyser nu som vanligt igen.
För att bistå de aktuella hembygdsföreningarna ekonomiskt har det bildats en ny förening som heter Föreningen Fyrtillsyn Gotland. Dess viktigaste uppgift är att söka sponsorer och bidragsgivare så att de hembygdsföreningar som har större kostnader för fyrarna skall kunna få ekonomisk hjälp. Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening är representerad i
styrelsen.
I Grynge fanns två ensfyrar av kalksten som användes av fiskarna på 1800-talet och förmodligen tidigare också. Tjärvedsbrasor på toppen av fyrarna bildar en enslinje. Följer man den går man klar Grynghällar och Blindu på sin väg in till Grynge. Den yttre, mindre, av de två fyrarna har fått stå orörd genom
Ensfyrarna i Grynge tänds på fyrdagen 2012

decennierna, men den inre, större, fick tjäna som material vid hamnbygget på
1930-talet.
När hembygdsföreningen beslutade sig för att återuppföra den nerrivna stenfyren var det svårt att hitta den exakta platsen, men ett foto från 1920-talet var till god hjälp.
Fyrarna tändes och återinvigdes i september 1993.
Numera tänds fyrarna på den internationella fyrdagen i augusti varje år.

Sven Norberg
Uppdaterad: 2012-11-17 17:10