Intervju med Senta Ekström


En torparfamilj på trettiotalet 
Senta Ekström berättar för Carl-Göran Backgård och Berit Wallenqvist

Ur Milstolpen nr 2, 1985

Senta Ekström är född 1918 i Vallentuna. Hennes föräldrar hette Helmer (1893-1947) och Hilaria (Lara - 1896-1977) Jansson. Hon har en syster, Merith.

Under åren 1927 - 1936 bodde familjen i torpet Grandalen. (Numera kallas platsen Norra Grandalen.) Företrädarna hette Wahlström. När Wahlströms tillträdde år 1909 byggdes en ny stuga och ladugård. Den gamla stugan kom att användas som hönshus. Efter familjen Jansson kom ett äldre par som hette Lundin. Ar 1963 brändes torpet sedan det angripits av husbock.

Närmaste grannar var Matilda Nilsson som bodde på ett av de s k träsketorpen tillsammans med sin mor och en fosterdotter som hette Astrid. På ett av de andra bodde familjen Ljungberg, ett äldre par med en dotter Aina.

Om det fanns ett tredje träsketorp var det obebott. Det kanske var det torpet som kallades Anderssonsvreten. I varje fall gjorde Sentas far tolv bådningsdagar per år (dagsverken efter budning) för det torpet.

Dagsverken på Berga

Grandalen var ett s k dagsverkstorp med skyldighet för torparen att göra dagsverken på en av gårdarna i Berga by. Bonden där hette Dalin. Arbetet började klockan sju på morgonen. Något torpkontrakt som finns kvar känner Senta inte till.

När Janssons kom till torpet hade de två kor. De lät besättningen växa så att det fanns nio kor och en kalv när de flyttade därifrån. Gris hade de också, och höns. För att få tillräckligt med hö till korna köpte fadern slåtter på olika ställen och fraktade hem höet. Det förvarades dels på höskullen, dels i halmtäckta höstackar ute.

När de fick flera kor kunde de börja sälja mjölk till handlare Jansson vid stationen. Fadern hade en gång sagt om inkomsten från mjölkförsäljningen - två kronor per dag - att om de inte klarade sig nu med den stadiga inkomsten, så skulle de aldrig kunna klara sig.

På torpet fanns, förutom boningshus och ladugård, ett hönshus (den gamla torpstugan). Ladugården var hopbyggd med en loge. Det fanns en brunn. När den sinade fick familjen ta vatten vid Sandvik.

Tog miölkskjutsen och tåget

Stugan var kall. Den bestod av kök och kammare samt ett litet rum ovanpå med kakelugn. Där uppe bodde en dräng under de senare åren när djuren hade blivit flera och arbetet på torpet därmed ökat. Man odlade vete, havre, blandsäd, potatis och grönsaker - särskilt kålrötter. Med undantag för vintertiden följde mor Lara med mjölkskjutsen på onsdagar och lördagar till Åkersberga station och tog sedan tåget in till Stockholm och Östermalmstorg. Där sålde hon ägg, grönsaker, blommor, gullvivor, blåsippor, tussilago, nässlor, bär och svamp. Fadern tog arbeten som skogskörning och vägbygge för att öka ut inkomsterna. 

Flickorna gick i kyrkskolan (där nuvarande antennfabriken ligger, se Milstolpen nr 1/83). Innan de gav sig iväg på morgnarna måste de mjölka två kor var. Skolvägen gick via Skånsta och Sjökarby. Efter skolan skulle de ge kycklingarna och grisarna mat. Senta minns en gång när hon hade försummat detta uppdrag, och mamman kom hem och det var fullt liv på de hungriga grisarna.

Tillbaka till Grandalen

Editerad av: Carl-Göran Backgård (2019-03-21 13:15:50)