Ca 3 km sydost om Skånsta hittar man i dag grunderna efter Träsktorpen på Hacksta och Skånsta. Antalet torp har skiftat genom åren men man kan se i kyrkböckerna att det alltid bott många och stora familjer på torpen. Förutom grunderna finns det fortfarande bevis kvar av människors slit och odlarglädje. Här finner man t ex vinbärsbuskar, plommonträd (krikon), snöbär, kaprifol, syrenbuskar och en gammal oxel som kanske var vårdträd en gång. Vid torpen finns också rester av jordkällare och även av stengärdsgårdar som kan antas ha varit inhägnader för djuren. Lämningar av källor nära torpen visar att man hade tillgång till vatten.

Inventeringen av Träsktorpen på Hacksta och Skånsta har vållat vissa problem. Dels har det funnits flera torp i området, och dels har benämningarna växlat från tid till tid. Den vanligaste beteckningen är Träsket och Träsktorpet.

I de första mantalslängderna från 1650 till 1749 förekommer Träsket i ungefär 20 av de 30 år som har längder. Den första person som nämns är Mickel 1653. I husför­hörslängderna följs de olika Träsktorpen åt trots att de tillhörde olika gårdar. I de första husförhörslängderna 1735-53 står torpen i samma husförhörsrote som Hacksta, medan Skånsta finns i en annan rote. Från 1756 och fram till 1844 står Träsket direkt efter Skånsta. Att man inte ansåg det viktigt att korrekt hänföra torpen till rätt gård i kyrk­böckerna kan hänga samman med att de låg nära varandra och att det ju ändå var baron Åkerhielm på Margretelund som ägde båda gårdarna.

På Margre­telundskartan 1753-54 finns ett torp som kallas Träsktorp på Hacksta ägor och ett som kallas Flygartorp på Skånsta. Det förra ska ha legat någonstans i närheten av nuvarande fastig­heten Hacksta 1:42 men några spår av det har vi inte hittat. Det senare stämmer med läget på det torp som i början av 1900-talet kallades Tunbergsvreten och brändes ner 1927. Det var beläget omedelbart norr om nuvarande fastig­heten Hacksta 1:42. Det nämns inte som Flygartorpet i någon kyrkobok. Vi antar att det fått sitt namn av Olof Flygare som var skriven i Träsket 1717-63 och var ryttare för Hakunge. 

1845 förekommer för första gången namnen Överträsket och Nederträsket, på samma sida i husförhörslängden, fortfarande direkt efter Skånsta. Vi har antagit att ”över” och ”neder” avspeglar höjden över havet. I längden 1861-65 står det uttryckligen att Nederträsket ligger på Skånsta, men Överträsket finns både på Skånsta och Hacksta. På kartorna från laga skiftet, 1857 för Hacksta och 1863 för Skånsta, ser man att det finns torpbebyggelse i ett östligare läge än på 1700-talskartorna. Detta läge stämmer med de rester av torp vi hittat, dvs en skorstenshög inne på tomten Hacksta 1:29, som vi anser tillhöra Överträsket på Hacksta eller Hackstatorpet. Vi hittar också torpgrunder ca 150 meter norr därom, motsvarande Nedre Träsktorpen på Skånsta. Av 1700-talstorpen finns endast det på Skånsta kvar, det som vi ovan identifierat med Flygartorpet och  Tunbergsvreten. Slutsatsen vi drar är att det också ska identifieras med Överträsket på Skånsta. Vid det gamla torpet på Hacksta står angivet att åkrarna är igenlagda och ingen bebyggelse är utritad.

Vi har alltså hittat rester efter tre torplägen, Nedre Träsktorpen på Skånsta, Flygartorpet på Skånsta och Hackstatorpet på Hacksta. För dessa tre har det visat sig möjligt att redovisa vem som bodde var från c:a 1820, men för tiden före har vi ansett det omöjligt. Av kartorna framgår att det har funnits ett fjärde läge, Överträsket på Hacksta. Träsktorpen redovisas därför under fyra rubriker, A: Äldre Träsktorpen tillsammans 1650-182, B: Nedre Träsktorpen på Skånsta 1822-1931, C: Flygartorpet på Skånsta 1818-1863 och D: Hackstatorpet på Hacksta 1865-1908.

Tillbaka till listan över torp i Österåker