Ö - encyclopedia agaria


Öar - Österåkers kommun har en fantastisk skärgård med 1 100 öar av varierande storlek, allt från den största, Ljusterö med en areal av 65,02 km² ned till den minsta lilla kobbe. I detta kompendium har jag emellertid enbart behandlat de öar som fyller kraven från Anders Källgårds omfattande verk ”Sveriges öar”. Enligt detta verk är en ö en landmassa -  som oavsett storlek är helt omfluten av vatten -  som saknar fast förbindelse med fastlandet -  som är bebodd året runt eller har i varje fall varit helårsbebodd någon gång efter år 1900.

Örsö, ö strax sydost om Södra Ljusterö. 59º26’N - 18º36’E. Areal: 1,21 km², befolkning: 24. Ön har varit bebodd sedan 1600-talet. Ön fick affär omkring 1930. Jordbruket på ön lades ner på 1950-talet. Kvar finns varv för fritidsbåtar. Ön rymmer cirka 60 fritidstomter och har mellanskärgårdens högsta berg, 42 meter över havet. 

ImageÖstanå - Gods, beläget vid Furusundsleden, ”öster om ån”. Östanå är en av de äldsta sätesgårdarna i socknen, nämnd i skrift redan på 1430-talet, då bebodd av väpnaren Anders Isacsson Banér. Den gamla karolinska herrgården, uppförd av Fabian Wrede, brändes av ryssarna den 17 augusti 1719. Slottet byggdes upp igen i nyklassisk stil av kommerserådet Simon Bernhard Hebbe som köpt godset 1782. Arbetena påbörjades 1791 och slottet stod klart 1794.  Byggnaderna, ritade av slottsmurmästaren Deganaer, förbättrade av den berömde arkitekten Jean Louis Desprez, komponerades in i en gammal plan med en storslagen barockträdgård som sträcker sig i terrasser ner mot Saltsjön. Godset innehades av Eric Gustaf Boström, statsminister runt sekelskiftet 1800/1900 och har sedan gått i arv inom släkten Boström. En riksdagsmotion 2009 föreslog att staten skulle köpa in Östanå för att göra godset till en representativ mötes- och överläggningsplats för regeringen. När detta skrivs, hösten 2010, planerar man att bebygga delar av Östanås mark, bl.a. delar av trädgården, med bostadshus.

Östanå Ångfartygs Aktiebolag bildades 1870.

ImageÖstergården - Pensionat på Katarinavägen 17, Österskär från 1930 till 1959. Verksamheten startades i huset, som tidigare varit privatbostad, av Yngve och Augusta Hildestrand. Pensionatet höll öppet året runt och var på 1930-talet ett riktigt inneställe. Där serverades middagar och supéer, ordnades danser, uppträdanden och nyårs- och påskbaler. Här roade sig det vackra folket. I källaren fanns en ”bakficka” där man kunde svinga en bägare. Under andra världskriget hade civilförsvaret kurser på Östergården, men i slutet av 1940-talet såldes pensionatet till en man vid namn Carl Landgren.

 

Österskär - Kanske beskrivs Österskär bäst i  skriften ”Österskärs Villastad” utgiven 1910: ”Österskär är beläget i Roslagen på en cirka fem kilometer lång, starkt kuperad halvö benämnd Tuna, som sträcker sig från Åkersberga i norr och söderut till en av skärgårdens djupaste och största fjärdar, Trälhavet, vars rena och salta vatten ej förorenats av Stockholms närhet. Österskär anlades för cirka nio år sedan på det gamla ärkebiskopsgodset och säteriet Tuna, och anlades i början till villaområde endast trettiotre tomter, alla dessa såldes dock så gott som omedelbart redan under de två första åren… Så har nu detta villasamhälle blivit omtyckt av stockholmarna att det artar sig att bli ett andra Saltsjöbaden…Vid Österskär finns post- och telegraf-, riks- och stockholmstelefonstationer. Tomtpriser vid Österskär är för strandtomter 5–10 öre, för andra tomter 3–7 öre samt för åkertomter 2–3 öre kvadratfoten.”    
I Österskär fanns flera stora pensionat, vilka drevs av familjen Hildestrand; Solgården vid Prästvägen, Västergården på Geijersvägen och Östergården – sedermera S:ta Katarinastiftelsen.”  Namnet Österskär är resultatet av en pristävling och är hämtat ur August Strindbergs roman ”I Havsbandet”.

Österskärs Handel - Nyströms affär

Österskärs Havsbad - Solbrännan

Österskärs Järn & Färg - Första ägaren hette Bergkvist: i mars 1950 övertog Ingrid och Björn Lindblom affärsverksamheten.

ImageÖsterskärs järnvägsstation - Stationshuset i jugendstil invigdes i juni 1906. Den vändskiva, som funnits vid Åkers-Berga station, flyttades 1907 till Österskär, järnvägens nya slutstation. Ånglok trafikerade linjen fram till 1939. Vid stationen lokaliserades tidigt några småföretag: J Melins reseffektfabrik och Emil Janssons mekaniska verkstad.

 

 

Österskärs gruva på tomten Stråkvägen 5. Gruvhålet är 20 meter djupt. Fältspat och kvarts bröts här i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet.

Österskärs postkontor var inrymt i Österskärs järnvägsstation. Tidigare låg postkontoret i den gamla resväskfabriken. Verksamheten vid kontoret upphörde den 31 mars 1993.

ImageÖsterskärs skola -  Verksamheten startade 1923. Skolan var från 1925 socknens största skola med åttio barn och tre läraravdelningar. Skolan bestod av tre skolsalar och en gymnastiksal. En sal för första och andra klass, en för tredje och fjärde klass samt en för femte och sjätte klass. I källaren fanns träslöjdsal och skolkök. Det fanns ingen matsal, så medhavda smörgåsar fick ätas i korridoren bland ytterkläderna. Med folkskollärare Harry Hedén blev skolan en verklig idrottsskola. Verksamheten vid skolan upphörde 1949, varefter huset hyrdes ut till Stockholms stad som använde det som bostäder åt utslagna människor. Skolhuset brann ner 1985. Österskärs nuvarande skola byggdes år 1968 och tillhörde först Hacksta rektorsområde. Idag omfattar skolan klasserna  F–6 och är, liksom kommunens övriga grundskolor, ett eget rektorsområde.

Österskärs varv - Österskär blev i början av 1900-talet ett seglarcentrum. Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSSS) uppförde ett originellt klubbhus vid Österskärs varv. Då KSSS lämnade Österskär 1943 blev varvet kvar. Det ägdes under 1920- och 30-talen av ’Niagara-Pelle’, Anton Pettersson, under 1940-talet av Ivar Schörling.

Österskärs Villaägarförening bildades 1909 och hade då nio medlemmar. Den första ordföranden var professor F. Westermark. Föreningen lät 1912 bygga ångbåtsbryggan vid Solbrännan. 
”År 1918 hade samhället vuxit så pass att man funderade på en frivillig brandkår. Man började med att anskaffa brandmateriel och uppföra ett ’spruthus’ vid Österskärs station. Villastaden Österskär tillförde inte Österåkers socken så många bofasta, det blev mest sommargäster.
Antalet bebyggda tomter ökade från 56 år 1918 till 438 år 1938. Elnätet började anläggas 1919, hälsovårdsförordning fick man 1928 och stadsplan 1930. De första vatten- och avloppsledningarna, som byggdes 1922, blev underdimensionerade och därmed hade österskärsborna fått ett kärt samtalsämne under mer än 50 år. Villaägarföreningen byggde bryggor och ’trenne badhus, vilka upplåtits till allmänt bruk mot avgift.’ På en udde i Sättrafjärden ordnades friluftsbad 1924 och vid ångbåtsbryggan blev det premiärbad på ’Solbrännan’ 1929… ”

Österåkersanstalten, statlig fångvårdsanstalt, uppförd år 1965 i nordvästra delen av kommunen. Under ett antal år var anstalten centrum för en försöksverksamhet med modern, human kriminalvård under ledning av AnnBritt Grünewald. Anstalten besöktes i början av 1970-talet av den kände sångaren Johnny Cash som där spelade in albumet ”Johnny Cash live at Österåker.” 

Österåkers Bostadsstiftelse - Allmännyttig bostadsstiftelse, bildades 1950. Efterträddes av Armada.

ImageÖsteråkers Gymnasium. Röllingby Gymnasium flyttade hösten 2010 in i nya lokaler i f.d. Bergaskolan, som genomgått en omfattande ombyggnad. I samband med flyttningen ändrades gymnasiets namn till Österåkers gymnasium.

 

 

 

Österåkers Hantverks- och Industriförening  bildades 1956.

Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening (ÖHF) grundades vid ett möte i sockenstugan den 30 maj 1947. Den första styrelsen bestod av Naemi Wik, ordförande, Tor Elfström, sekreterare och David Eriksson, kassör. Under föreningens verksamhet har hela tiden ansvaret för vården av hembygdens minnesmärken och dess historia och natur stått i förgrunden, och många och omfattande är de insatser som föreningens medlemmar gjort, alltid på ideell basis. Mycket av arbetet har utförts i kommittéform. Medlemsavgiften under de första åren var 3:-/år, år 2010 är den 150:-! 
Ordförande genom åren har varit:
Naemi Wik 1947-1950
Samuel Norrby 1951-1952
Wilhelm von Essen 1953-1954
Ragnar Pilström 1955-1960
Albert Read 1961-1966
Evert Lööf 1967-1971
Tore Rydin 1972-1973
Evert Lööf 1974
Tage Ohlsson 1975-1978
Harald von Haslingen 1979-1980
Harry Udd 1981-1984
Britt-Marie Kraft 1985-1987
Karl Gustav Johansson 1988-1993
Tony Lenard 1993-1999
Hans Jöngren 1999-2000
Suzanne Hillgren 2000-2009
Sven Hugosson 2010-

Österåkers kommun tillhör Stockholms län och är belägen i södra Roslagen i Uppland. Det är en typisk kustkommun som innefattar flera stora öar i den norra delen av Stockholms skärgård. Kommunens totala areal är 310 km² varav 237 km² är hav. Inom dess gränser ryms också 75 insjöar. Kommunen har en folkmängd på 39 000 invånare. Centralorten är Åkersberga. Österåkers storkommun bildades vid kommunreformen 1952. I flera steg ökades kommunens areal och folkmängd fram till 1983, då Vaxholm bröt sig ur kommunen och blev självständig stad. Den kvarvarande delen återtog namnet Österåker. Politiskt är Österåker, liksom andra kommuner i södra Roslagen, starkt borgerligt. Moderaterna har styrt kommunen sedan 1962. Det enda undantaget är åren 1994-1998, då Socialdemokraterna tillsammans med Folkpartiet innehade majoriteten. Kommunfullmäktige består av 51 ordinarier ledmöter.  Förutom de rikstäckande partierna finns också inom kommunen Roslagspartiet och Österåkerspartiet.

Österåkers konstförening bildades 1957. Inledningsvis hyrde föreningen lokaler i Länsmansgården av kommunen, som 1991 överlät gården till föreningen. I dessa lokaler bedriver man en omfattande utåtriktad verksamhet. Föreningen erhöll 1996 Lions kulturpris samt år 2005 Österåkers kommuns kulturpris.

ImageÖsteråkers kyrka - Kyrkans äldsta delar härstammar från åren efter 1164, då här byggdes en hallbyggnad, förmodligen av trä. Ganska tidigt, sannolikt strax efter esternas härjningar i Sigtuna 1187 byggdes i anslutning till kyrkan ett försvarstorn av sten. Kyrkans nuvarande långhus av sten ersatte i slutet av 1200-talet den usprungliga träbyggnaden. En omfattande ombyggnad genomfördes på 1430-talet då koret revs. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan efter en genomgripande ombyggnad 1647-1650, bekostad av Brita Kurck Oxenstierna och utförd under ledning av arkitekten och byggmästaren Hans Ferster. Då skapades de stora korfönstren, som under åren 1799-1986 delvis täcktes av altartavlan. Kyrkans torn revs vid 1700-talets mitt då den nedre delen byggdes om till vapenhus. En klockstapel uppfördes 1760 av Mathias Bergström. Bland klenoderna i kyrkan märks främst en dopfunt från 1100-talet. Det medeltida altarskåpet, som tillfördes kyrkan i samband med ombyggnaden på 1600-talet, såldes till Statens Historiska Museum år 1867. Det fanns kvar på sin plats i koret fram till 1799. Koret pryds sedan 1996 av en glasskulptur, utförd av Marita Lilliehöök Hennix. En ny läktarorgel med 38 stämmor, byggd av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark, invigdes 1970. 

Öster-Åkers  Missionsförsamling se  Säbykyrkan.

”Österåkersmodellen” - Då den nya enhetsskolan skulle införas på 1950-talet utvaldes ett antal kommuner, bl.a. Österåker, att fungera som försöksskolor. Den utformning som enhetsskolan fick i vår kommun kom sedan att utgöra mönster för övriga kommuner i riket, den s.k. ”Österåkersmodellen”.

Österåkers Musikskola är en kommunalt driven musikskola för alla elever i skolåldern. Idag är cirka 500 elever varje vecka engagerade i skolans verksamhet, förutom de 300 som möter musikskolans lärare i den ordinarie skolundervisningen. Rektor för musikskolan är idag Jannes Karlsson.

ImageÖsteråkers prästgård uppfördes 1733. Använd som prästgård fram till prosten Carl-Erik Wenngrens avgång 1981. En annexbyggnad, Vita Huset, skänktes till ÖHF och flyttades till Ekbacken, där den blev hembygdsgård.

 

 

 

 

Österåkers Slöjdgille, förening som startades 1962 ur en grupp ullintresserade entusiaster. Gruppen har sedan dess arbetat med att bevara och levandegöra gamla hantverkstekniker. Framställda alster säljs i butiken på Norrö Tingshus som är öppen söndagar mellan kl 12.00 och 15.00, då även kaffeserveringen är öppen.

Östra Lagnö by ligger på en låg höjdsträckning i den inre delen av den väl skyddade Hemviken. Den är ett välbevarat exempel på en skärgårdsby där fisket har spelat en viktig roll i ekonomin.

Östra Ryd - gammal kulturbygd, bebodd från senare delen av tusentalet. Flera järnåldersgravfält. Runsten vid Björkby som omnämner ”Holmsten i Rudhi”. Namnet ’Ryd’ har sitt ursprung i ordet ’röja’.  Största gravfältet i trakten ligger vid Kulla vägskäl och består av ett femtiotal runda gravar. Östra Ryds socken sammanlades med Österåker 1952 och blev då en del av Österåkers kommun. 

ImageÖstra Ryds kyrka - Den första kyrkan var troligen en träkyrka, vars ålder och utseende är okända, men sannolikt härstammar den från 1200-talet. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes omkring 1430 med Anund Sture som byggherre. Den äldsta delen, sakristian i tegel, är från 1300-talet. Kyrkomålningar av Johannes Iwan från 1449. Ett magnifikt altarskåp av Johannes Snickare från 1488 visar korsnedtagningen. Kyrkan byggdes om till sitt nuvarande utseende 1690-93 och renoverades 1991. Kyrkan rymmer en omfattande, för vårt lands kyrkor unik konstsamling. Bland annat finns här två värdefulla originalporträtt av den tyske konstnären Lucas Cranach d. y. av Martin Luther och Philip Melanchton. Altartavlan, ett flamländskt verk från  1600-talets förra del, anses vara av mycket hög kvalitet.
Vid kyrkan ligger ett hus som tjänstgjort som fattigstuga, skola, telefonstation, bostad för barnmorskan och sockenstuga. Enligt en inskription över entrén byggdes huset 1830, men redan år 1708 låg här en fattigstuga.

Östra skolan i Åsättra som tillsammans med Kyrkskolan - Västra skolan  är kommunens äldsta skola, inrättades 1846. Detta år antogs C. Fr. Kihlström som delvis ambulerande lärare i socknen. 
Han är sannolikt den förste folkskolläraren i Åsättra. Kihlström avflyttade dock från socknen efter endast ett års tjänst. Fortsättningsskola startade i Åsättra 1924. Om någon av de två kvarvarande skolbyggnaderna är från den första skolan är inte känt.

Översättra - bronsåldersbosättning, utgrävd av amatörarkeologer från ÖHF under ledning av Karin Äijä somrarna 1986-1989. Flera hundra gravrösen återfanns i sluttningen mot Solbergasjön, dessutom två skeppssättningar, eldhärdar, keramik och en rakkniv av brons.


A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö

Editerad av: Lars Valentin (2019-03-26 11:27:07)