V, W - encyclopedia agaria


Wallin, Eric Waldemar, 1873-1957. Generalkonsul, ägare till Tuna säteri. Lät omkring 1910 avstycka 250 tomter på Österskär till sommarvillor. Sålde Tuna till Johan Hellman år 1919.

Wallin, Holger, 1917–1985. Kommunal förtroendeman. Ägare till Annarby gård.

Valsjön, mindre insjö belägen nordost om Margretelunds slott. Sjön tar emot vatten från de båda småsjöarna Trastsjön och Södersjön och avtappas genom en bäck ner till Qvallen och Sätterfjärden. I denna bäck låg en gång Malms kvarn. I bäcken låg också kommunens första kraftverk, som gav elektrisk ström till Margretelunds slott. Rester av tuben finns kvar i bäcken. Namnet Valsjön har inget med valar att göra; val = mal, vår största insjöfisk, som en gång var allmän i våra sjöar.

Vasatornet  se Rydboholms slott.

Vattenkvarnar - Enligt Tilas ”Öster-Åkers Sokns Minne” fanns år 1751 två vattenkvarnar i Österåker; Gillmyra vattenkvarn och Malms vattenkvarn.

Vaxholm - Österåker bildade tillsammans med staden Vaxholm under åren 1974–1983 kommunen Vaxholm.

Vedjakten. Liksom klyvarskutan hade vedjakten två försegel och gaffelsegel, dessutom ett toppsegel. Segelytan var cirka 300 m², varav storseglet cirka 200 m². Båtens längd var cirka 20 meter, bredd cirka sju meter, djupgående cirka 2,5 meter. Ju större skuta, desto större kapitalinsats för att bygga eller köpa en sådan. Därför var det i allmänhet flera ägare till vedjakter.

Wendel, Nils, 1881-1960, direktör. Ägde Villa Perstorp vid Sätterfjärden, som var en stor och för sin tid mycket luxuös villa där man levde ett utpräglat societetsliv.

Vendeltid - arkeologisk period, cirka 550–800 e. Kr.

Wenngren, Carl-Erik, 1916–2010. Kyrkoherde i Österåkers församling 1956-1981, den siste kyrkoherde som bebodde prästgården.

”Venus” -  roslagsskuta, ägd av  Carl Vesterlund  1886.

ImageWesterberg, Alfred, 1912–1988. Född i Malax i finska Österbotten. Utbildade sig till konditor och drev två bagerier i sin hembygd innan han med familjen flyttade till Sverige 1950. Efter en kort tid i Krylbo kom han till Åkersberga, bytte yrke och blev verkmästare vid olika byggen. Som pensionär engagerade han sig i hembygdsföreningen och i Arbetsgruppen Långhundraleden. Han studerade kartor, räknade ut var strandlinjen gick i forna tider, funderade över var folk kunde ha bott och var fornlämningar följaktligen borde finnas. Fann också en hel del, bland annat stenåldersboplatsen vid Gillmyra. I trettio års tid ägnade Alfred Westerberg en stor del av sin fritid åt att vandra runt i Österåker och söka fornlämningar. Hedersmedlem i ÖHF.

Westin, Hans, 1944- . Företagare. Började sin karriär med att sälja hemtillverkat godis till sina skolkamrater. Grundade företaget Telecall 1971 och sålde stereoprodukter i liten skala. 1976 öppnade han sin första egentliga butik nere vid kanalen i Åkersberga. 1982 köpte han upp Sigges radio och bytte samtidigt namn på företaget till ONOFF. Sedan 2007 tillhör Westin den svenska miljardklubben.

Veterinärbostaden, villa i Åkerstorp, byggd 1910 i jugendstil av Carl Gotthard Hamlin.

ImageWiberg, Gösta, 1920-1996. Socialdemokratisk kommunpolitiker.

 

 

Vibuske  - Båtmansnamn med olika stavningar för båtsmän ur Runö rote som bebodde torp nr 99 Pilstugan.

ImageWik, Hugo, 1887–1959. Studentexamen 1905, med. lic. 1915. Extra provinsialläkare i Österåker från 1918, ordinarie från 1922 fram till 1959. Wik hade sin mottagning i en stor villa vid nuvarande Läkarvägen i Åkerstorp. Wik ansågs allmänt vara en mycket duktig läkare. Han var också en hängiven seglare; ägde segelbåten Micasa. Tog 1932 initiativet till bildandet av Österåkers Röda korskrets, ordförande fram till cirka 1947. ”Provinsialläkare Hugo Wik började också med en T-Ford men övergick senare till Dodge, en mycket förnämlig bil som vi dock ofta hade på reparation. På grund av sitt yrke måste han köra på de sämsta vägarna, ofta i mörker, varför han besökte dikena ibland. Detta satte en viss prägel på skärmar och kaross.”

Vikingatid, den avslutande perioden i den nordiska forntiden. Inföll cirka 800–1050 e.Kr.

ImageWik, Naemi, 1888–1966. ”Doktorinnan”. Född i Småland, sedan 1918 bosatt i Åkersberga. Genomgick Musikaliska Akademin, utbildad sopransångerska.  Framträdde vid sammankomster av skilda slag, ofta i kyrkan. Känd för sitt stora kulturella intresse. En av initiativtagarna till Österåkers hembygdsförening och dess första ordförande under åren 1947-1950. Utsedd till föreningens första hedersordförande. Hedersmedlem i föreningen. Bildade tillsammans med sin make, läkaren Hugo Wik, Österåkers Röda Korskrets, ordförande i Husmodersföreningen, ledamot av kyrkorådet. Chef för Österåkers lottakår.

Wikström, Inger, 1939-. Svensk pianist och tonsättare. Grundade och ledde Nordiskt Musikkonservatorium på Österskär.

Villa Ekbacken - Villa med adress Generalsvägen 134. I början av 1930-talet bodde här musikern Harry Fritz-Crone med fru Inger.

ImageWinberg, Gunnar, 1934-. Född i Göteborg där han också avlade student- och folkskollärarexamen.. Tjänstgjort som lärare i Göteborg, Solna och Österåker. Sekreterare i ÖHF 1999-2002, vice ordförande 2010. Hedersmedlem i föreningen. Ansvarig för fotoarkivet  2000-2011. Har utgivit ”Örlogsstation Österåker” 2001. Erhöll 2004 Österåkers kommuns kulturpris.

 

ImageWinblad von Walter, Nils-Henrik, 1916-2012. Arkitekt, ansvarig för byggnader och planering i kommunen; bl. a. gamla kommunalhuset. Anställdes som stadsarkitekt 1944. Har planlagt stora delar av Åkersberga, bl. a. Kyrkligt centrum 1978, Storängsvägen 1959 och Montaget 1955.

 

Winge, Johan Adam, - Efterträdde Peter Holmberg som skollärare den 16 maj 1791.

Vira, kortspel för tre eller fyra personer, kallat Sveriges nationalkortspel, sägs ha skapats en februarinatt 1810, då en häradshövding och hans bisittare satt inblåsta i tingshuset medan drivorna tornade upp sig utanför fönstren. Spelet, vars regler för en icke-kortspelare förefaller ytterst invecklade, fick snabbt en stor spridning och oerhörd popularitet, men utkonkurrerades efter hand av kortspelet bridge. Vira spelas idag i särskilda virasällskap.

ImageWira bruk - Mindre ort om cirka 60 invånare, belägen  cirka 25 kilometer söder om Norrtälje. Orten är känd för sin klingsmedja, belägen vid Viraån mellan Viren och Losjön. Bruket grundades av riksamiralen Claes Larsson Fleming 1635 och fick 1635 privilegium på att framställning av stick- och huggvapen till den svenska stormaktstidens krigsmakt. Mot slutet av 1640-talet tillverkades i genomsnitt 5 500 värjklingor per år. På grund av bristande kvalitet förlorades privilegierna år 1775. Bruket inköptes år 1783 av kommerserådet Simon Bernhard Hebbe som år 1800 sammanförde bruket med Östanå. Driften av bruket övergick i slutet av 1800-talet till ett slags kooperation mellan mästersmederna vilka betalade en årlig hyra för sin plats vid härd och städ. Produktionen koncentrerades på liar och andra fredligare föremål. Den kommersiella tillverkningen upphörde 1948. Med hjälp av statliga AMS-medel kunde bruksmiljön 1965 restaureras genomgripande, samtidigt som ett museum över verksamheten inrättades. Wira var också från 1798 till 1906 tingsplats för Åkers skeppslag. I Wira framförs årligen Wiraspelen.
Stiftelsen Wira bruk grundades 1969 med syftet att hålla bruket och dess traditioner levande. Idag arbetar tre konstsmeder på heltid under ledning av Lena Wägerth.
På Wira Bruk inspelades 1923-1924 delar av stumfilmen Gösta Berlings saga.

ImageWiraspelen - historiskt musikskådespel som varje sommar vid månadsskiftet juni-juli framförs på Isaks äng i Wira. Spelet hade premiär den 19 juli 1985. Manuset skrevs av Leif Nilsson och musiken av Bo Hülphers.

 

 

 

 

ImageWira tingshus uppfördes före mitten av 1700-talet. Här höll Åkers skeppslag ting mellan 1798 och 1906.

 

 

 

 

 

 

 

 

Viren, insjö i Österåkers nordöstra del. Genom Viraån avvattnas sjön ner till Losjön och de forsar som bildas på grund av nivåskillnaden har genom åren försett Wira bruk med kraft till stångjärnshammaren.

 

ImageVita Huset - annexbyggnad till Österåkers prästgård, uppförd 1745. Ursprungligen ett enplans rödmålat timmerhus, omkring 1860 påbyggt med en våning och reveterat. Fram till 1809 kyrkoherdens bostad. Därefter var huset bostad åt personer med anknytning till prästgården. ÖHF fick genom beslut i kyrkorådet köpa huset för flyttning till Ekbacken. Rivningen av huset inleddes i juni 1985 av en grupp medlemmar under ledning av Tage Ohlsson. Efter flyttningen uppfördes enbart den övre våningen av huset, eftersom de nedre delarna var svårt rötskadade. Huset återinvigdes i samband med ÖHF:s 40-årsjubileum den 30 augusti 1987. År 2004 genomfördes en genomgripande renovering såväl ut- som invändigt av en arbetsgrupp under ledning av Paul Larsson.

ImageWrede, Fabian, 1641-1712. Greve, ägde Östanå gods på 1700-talet. Lät bygga Roslags-Kulla kyrka 1706.

 

 

 

 

ImageWägerth, Curt, 1940–2001.  Konstsmed, född i Vallentuna. Startade  år 1970  ”Konstsmidet Wira bruk.” Efter Wägerths död drivs verksamheten av hans hustru Lena.

 

 

 

 

ImageVärdshuset, efter 1906 kallat  Hotellet eller Åkersbergs gästgivargård. Fastighet vid Värdshusvägen 22-24.  Värdshus från 1860-talet till 1931.  Gästgivare/källarmästare har varit Carl Gustaf Jansson, 1903 Alfred Bernhard Gerner, 1914 Carl Vilhelm Ekbom. Ägare 1977: Erik Norlander. Den sista ägaren var Anna Edit Hildestrand. Gästgivargården förekommer då och då i kommunalstämmans protokoll i mindre smickrande ordalag, till exempel den 30 oktober 1904: ”Med anledning av de ständiga oordningar som under långliga tider förekommit vid och omkring Åkersbergs gästgivargård, förorsakade av den där bedrivna ölförsäljningen, vilken bedrivs på så sätt att ortens befolkning, både lösa och fasta, unga och gamla, män och kvinnor tillåts att där i säckar avhämta öl och i närheten förtära detsamma, beslöt kommunalstämman enhälligt att ingå till Konungens Befallningshavande med vördsam anhållan om förbud för innehavaren av Åkersbergs gästgivargård att därstädes idka all slags försäljning av vin och maltdrycker.” Värdshusrörelsen fortsatte fram till 1931 då bröderna Harling flyttade in och gjorde huset till bostad och fotoateljé. I dag privatbostad.

Väsby säteri/ Ljusterö tillföll 1641 fältmarskalken Lennart Torstensson som omedelbart lät bebygga gården till säteri. Under slutet av 1600-talet gjordes Väsby till rusthåll med bibehållen sätesfrihet.  Väsby är idag en gård med bl. a. en parstuga och en villa i jugendstil i behåll.

Väsby/Roslags-Kulla var före 1654 ett säteri, tillhörigt släkten Fleming. Efter hand kom gården att ingå i Östanås domäner. Inga byggnader från säteritiden finns kvar idag.

Västanberg, Stora och Lilla, belägna öster om sjön Ruggen, är två mindre bondgårdar i välbevarad, typisk 1800-talskaraktär. Inredning från Lilla Västanberg  finns idag bevarad i Österåkers hembygdsmuseum.

ImageWästberg, Per, 1933-. Författare, tidningsman och kulturpersonlighet. Ledamot av Svenska Akademin. Ägde under ett antal år Stora Säby gård.

 

 

Västergården - Pensionat på Österskär, som drevs av Yngve och Augusta Hildestrand. Senare annex till Östergården.

ImageVästra Flyglarna, ursprungligen arbetarbostäder och verkstäder i anslutning till Margretelunds slott. Byggda 1873, i stort sett outnyttjade sedan 1950-talet. Renoverades pietetsfullt åren 1992/94 under ledning av arkitekt SAR Peter von Knorring och Björn Strand. Flyglarna var under ett antal år något av ett kulturellt centrum i kommunen. Idag utnyttjas byggnaderna delvis för bostadsändamål.

 

Västra Lagnö, välbevarad tidstypisk miljö från 1900-talets början med ångbåtsbrygga och pensionatet ”Vestra Lagnö Hafsbad”, uppfört 1904. En del av byggnaderna ingick i 1897 års stockholmsutställning. På platsen låg tidigare ett säteri som brändes av ryssarna 1719 och aldrig återuppfördes.

ImageVästra skolan - socknens första fasta skola, byggd 1846. Skolhuset var från början både skola och bostad för läraren och hans familj. På övre våningen fanns två rum; i det ena av dessa bodde dåvarande barnmorskan. Omkring 1900 utökades skolan med ett nytt skolhus som innehöll tre skolsalar, vardera rymmande två klasser. Huset brann ner till grunden 1928 men återuppbyggdes omgående. Vid enhetsskolreformen 1950 lades skolan ned och fastigheten såldes till Antennfabriken. Skolbyggnaden revs 1982.

 

Vättersö, ö mellan Norra Ljusterö och Yxlan, hörde under 1700-talet till Lagnö säteri och brukades under många år av arrendatorer, vars huvudsakliga sysselsättning var fiske. I början av 1900-talet kom sommargästerna. Sedan 1975 har Vättersö inte haft några helårsboende. Ön är idag en sommarhusfylld innerskärgårdsidyll med en del fina villor från 1910-talet. Vättersö har en total areal på 97 hektar.


A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö

Editerad av: Lars Valentin (2019-03-26 10:10:49)