Torp


Med torp menar vi i dag ett mindre hus, vanligen ett fritidshus med en liten trädgård. På 1700-, 1800- och fram till 1930-talet var betydelsen lite annorlunda. Då räknade vi med tre typer av torp.

1. Dragontorp fanns på större gårdar som på grund av sin skyldighet att hålla ryttare och häst kallades rusthåll. I Österåker var det bara Berga, Täljö, Tuna, Runö och Singö som var rusthåll med tillsammans tio dragoner.

2. Båtsmanstorp reglerades i Karl XI:s indelningsverk, som ju innebar att ett par gårdar fick bilda en så kallad rote som skulle hålla en båtsman och ett torp. I Österåker fanns det 17 rotar.

3. Dagsverkstorp hade växt fram av sig själv som ett sätt för en bondgård att skaffa arbetskraft. Ett dagsverkstorp var en liten stuga med ett par uthus och en liten odling, men den som bodde där hade skyldighet att arbeta några dagar i veckan på den gård som torpet hörde till. Lönen för arbetet var fri bostad, bete för någon ko, en gris och några får och rätt att odla en mindre yta, till familjens och husdjurens behov.

Men tittade man på ett av torpen utan att veta vem som bodde där, kunde man inte säga vilken sort det var. De var alla likadana och lika stora, på ett ungefär.

Österåkers hembygds- och fornminnesförening har under många år inventerat dagsverkstorp i socknen. Vi har tagit reda på torparfamiljerna så långt tillbaka som vi har kunnat och studerat bouppteckningar för att göra oss en bild av familjernas ekonomiska situation.

Vi har dokumenterat varje torp genom fotografering, uppmätning och beskrivning, även i sådana fall då de nutida lämningarna bara består av torpgrunder, om ens det.

Dokumentationerna i original förvaras i föreningens arkiv, och kopior har deponerats i Åkersberga bibliotek. Den nutida ägaren har i regel också fått en kopia. För att du ska kunna ha materialet mer tillgängligt ligger det här på föreningens webbplats.

Ofta ser du en bild av torpet och en kort beskrivning av sådant som är typiskt för just detta torp. Sedan kommer lite data, till exempel vilken fastighetsbeteckning torpet har i dag, vem som var siste torpare och vilka koordinater torpet har. En torparlängd är nästa del och därefter en redogörelse för torparnas familjer med uppgifter om källorna, som nästan alltid är Österåkers församlings husförhörslängder. Någon form av karta som visar torpets läge, en skiss över husens placering på tomten och en planritning över bostadshuset är oftast med. Beroende på vad vi har hittat kan slutligen finnas avskrivna torparkontrakt och bouppteckningar, detaljer ur gamla kartor samt ett antal foton.

En lista över torpen finner du här.

Editerad av: Gerhard Nuss (2019-03-21 23:04:08)