Skillingaryds historia


Genom att studera tingsprotokoll och jordeböcker kan man följa marktvister och ägande av mark. Mark kunde ägas av kungen (kronan), kyrkan (andligt frälse) eller adel/bönder (världsligt frälse). Jordägarna arrenderade sedan ut sin mark. Skillingaryd tillhörde Östbo härad som hade sin tingsplats i Värnamo. Östbo härad ingick i Finnveden tillsammans med Västbo och Sunnerbo (söder). Finnveden gränsade i söder till Skånska Danmark och ingick i Tiohärads lagsaga som senare utökades och benämndes Smålands lagsaga 
Lagadalen har säkerligen använts sedan urminnes tider för att resa genom Småland, läs mer i Gästgiverier, stigar och vägar i Lagadalen

År 1395 till 1550

Namnet Skillingaryd förekommer för första gången den 29 juni 1395 i Nydala klosters pergamentsbrev. Ortsnamnet har formen Scöfflingerydh och är namnet på en kronans gård. I två andra pergamentsbrev daterade den 29 december 1430 och den 29 juni 1432 återfinns formen Sköfflingharwd tillsammans med namnet Lasse och formen Sköflingarydh.

Arvid Birgersson Trolle, riksråd och lagman i Östergötland, (d 1505)  var sin tids störste private jordägare i Norden. Han ägde närmare 1 000 gårdar i Sverige och i  hans jordebok från 1479 återfinns ödejorden i Sköfflingered. Hans son Joakim ärvde huvudgården Ed tillsammans med 50-talet underlydande gårdar i Östbo. Vid arvskiftet 1548 efter Joakim Trolle tillföll den Arvid Joakimsson Trolle. 

Namnet Skillingaryd förekommer i en rimkrönika, där riksföreståndare Sten Sture den äldre på sin färd genom Småland 1503 blev förgiftad i Forsheda. Han sov över i Skillingaryd och avled i Jönköping 14 december 1503:
Stragx reed iag till Warnemoo, ey hade iag hwaske hwila eller roo.
Met werk och sweda oc stor nöd, kom iag sedhen till Sköfflingaröd.
Ther motte iag till sängena gå, ey formåtte iag lenger ferdhas tha.

I ett brev från den 1 april 1508 förekommer namnet Gudmund i Skillingaryd (Sköflingaridh) och samme Gudmund finns som syningsman i en markaffär i Ekhult. Denna Gudmund är troligtvis Gudmund smed som är anfader till skillingarydssläkten.

År 1550 till 1690

Skillingarydssläkten Gudmundsson är en soldat- och bondesläkt som dominerade Skillingaryd från senare delen av 1500-talet och under hela 1600-talet. 
Peder Gudmundsson, gift med Ingrid Jönsdotter (Bölja från Västbo) som troligtvis ärvde gården vid sin fader Lars Jönssons död 1539. Peder hade Skillingaryd som sätesgård och för den hade han rusttjänst. Paret fick sex söner och sex döttrar som vid arvet fick dela på ägorna som omfattade Månsabo, Pukarp, Fåglabäck med mera. Flera av barnen hade militära yrken. Barnbarnet Tomas Persson startade gästgiveri vid militärens magasin och logementer utmed skånska landsvägen. Thomas dotter Ingrid blev sedan ägare till gästgiveriet och halva Skillingarydsgården. Läs mer om Skillingarydssläkten

1676 anläggs Skånska landsvägen. Redan 1684 blev Skillingaryd samlings- och mötesplats för överstelöjtnantens (senare N:r 5 Mo härads) kompani av Jönköpings regemente. Under 1680-talet började också Jönköpings kompani av Smålands kavalleriregemente att använda Skillingaryd för sina övningar. 
Götaströms bruk anlades 1689. 

1700-talet

1720 bodde det 58 bofasta personer i det som senare skulle bli Skillingaryds köping. Någon större betydelse i militära sammanhang fick emellertid Skillingaryd först 1777. Då förlade hela Jönköpings regemente sin mötesplats dit. Marken uppläts av byns bönder mot att de fick ensamrätten till utskänkning av brännvin och dricka till truppen.

Image

Lantmäteriets karta från 1790. Klicka för större bild.

1800-talet

1815 bodde det nära 100 personer i Skillingaryd. 
Regementets första sjukstuga uppfördes 1829 i direkt anslutning till gästgiveriet.
På 1840-talet byggdes ett nytt gästgiveri norr om Gropabäcken kallat Kristallpalatset. Ytterligare ett gästgiveri eller krog för militären tillkom ca 1850 senare kallat Sundbergs hörne efter siste gästgivaren runt 1890. I prosten J. J. Lagergrens anteckningar kan man läsa att Skillingaryds gästgivaregård är ett av det bästa bondhemman i Östbo härad, säkerligen det förnämsta i länet.
1842 fick Skillingaryd kreatursmarknad. Marknaden hölls i april och oktober.  
I slutet av 1848 fick gästgivaren Johannes Jonsson i Skillingaryd rättighet att bedriva handel. År 1853 kom så handelsbokhållare Carl Thelander hit från Halmstad. Enligt sockenstämmoprotokollet begärde han, att församlingen skulle godkänna hans genom arrende övertagna av Johannes Jonsson handelsrättigheter i Skillingaryd. Thelanders affär fanns vid torget i Skillingaryd.
1853 revs officersförläggningen vid gästgiveriet och ersattes med ny byggnad inom lägerområdet (officersmässen).

Image

Skillingaryd 1856. Klicka för en större bild.


1850 fick Skillingaryd en ambulerande skola och 1865 byggdes Skillingaryds första skolhus. När skolläraren Karl Gerhard Toll tillträdde 1886 ansåg han skolhuset vara mycket bristfälligt och en ny skolbyggnad uppfördes 1886 som innehöll bostad för folkskolläraren vilket var brukligt på den tiden. Läs mer om Skillingaryds folkskola.
1856 fick Skillingaryd torgdagar för att underlätta rörelse med spannmålshandel och andra lantprodukter. Torgplatsen uppläts på handlaren Thelanders ägoområde. Postverksamheten övertogs 1880 av järnvägspersonalen.
1861 fick Skillingaryd en postexpedition i C G Thelanders affär. Diligensen stannade på Skillingaryds torg för hästbyte.
1877 bildas Tofteryds sparbank på initiativ av folksskollärare Peter Sjödell som även var ordförande i kommunalstämman sedan 1871. Peter Sjödell utsågs till sekreterare och Bokförare. Bankens första lokale var i 3. Bagare Johanssons på ovanvåningen. Den lilla men tunga kassakistan bars dit uppför den smala, branta trappan en gång i veckan då banken hölls öppen, tidigare bara en fredag i månaden. De övriga dagarna förvarades den i en jordkällare intill. 
1877 bildas Skillingaryds missionsförening och det första missionshuset uppfördes. 
Skillingaryds första stationshus byggdes 1879 och den 3 januari 1880 öppnades sträckan Värnamo-Hok för trafik. Då byggde ”Rike skräddarens”, bagare Ströms och Welanders hotell i typisk 1880-talsstil. Järnvägsstaionen innehöll både postkontor och telegraf. 
1882 höll Frälsningsarmén sitt första möte i Skillingaryd. Läs mer.
1888 brann den stora herrgårdsbyggnaden på Götaströms bruk ner.
1892 installerades telefonväxel hos handlare Thelander. 
1893 köpte militären Götaströms markområde för att använda marken till ett nytt artilleriskjutfält för det av riksdagen året innan beslutade Smålands Artilleriregemente, A 6
1894 flyttade Johan Magnus Thulin sin vagnfabrik till Skillingaryd. Läs mer.
1896 startade IOGT/NTO sin verksamhet - Logen 745 Oscar. Läs mer.
1889 anlades skjutfältet och byggnader uppfördes öster om Lagan. Läs mer.
1899 byggdes det första soldathemmet. Läs mer.

1900-talet

År 1900 har Skillingaryd 739 invånare.
1912 startade Fågelfors kraftstation vid Fågelforsdammen där Fågelfors gamla såg och kvarn legat. Detta gav belysning och energi till fabrikerna i Skillingaryd.
1912 revs missionshuset för att ge plats åt en helt ny byggnad. Läs mer om Missionskyrkan.  
1914 Jönköpings regemente flyttade från Skillingaryd och istället kom I12 till Skillingaryd.
1914 fick folkskolan en ståtlig tegelbyggnad då den gamla blivit för liten. Läs mer om Skillingaryds folkskola.
Skillingaryds idrottssällskap bildades 1922.
Kyrkogården anlades 1922 och senare också ett gravkapell. Klockstapeln invigdes 5 december 1930.
1933 flyttades telefonväxeln till Stationsgatan. Telefonstationen hölls öppen till en början tills kl 23:00 coh 1937 dygnet runt. 1957 blev den automatisk telefonväxel. 
1935 har Skillingaryd 1506 invånare.
1937 bildas Frisksportarnas förening.
1926 började Pingstvännerna ha möten i NTO-lokalen och 1939 byggs Pingstkyrkan.
1941 invigdes Skillingaryds kyrka. Läs mer
1943 öppnades Folkets Park. Den fanns kvar till 1967 då Skillingehus övertog de populära danskvällarna.
1949 byggdes Skillingaryds läkarstaion. Den förste provinsialläkaren där var Sven Sandelius. Tidigare hade mottagningarna varit i Gamla sjukstugan (fd musikskolan på skolgatan. Där var också tandläkarekliniken). Innan kommunen anställde särskild läkare brukade provinsialläkaren i Vaggeryd ha mottagning i Skillingaryd någon gång i veckan. 
1952 byggdes en lågstadiebyggnad på Fågelforsskolan utmed skolgatan. 1964 byggdes högstadieskolan vid Fågelforsskolan och 1966 stod Sörgårdsskolan klar. 1968 byggdes en matsalsbyggnad på Fågelforsskolan och Sörgårdsskolan fick en 1981. 
1954 var Skillingarydsborna först i Sverige med att kunna se på TV. Läs mer om Televisionaryd.
1960 har Skillingaryd 2656 invånare och 1980 är det 3619 invånare.
1970 byggs kommunhuset Skillingehus.
1983 är E4 förbi Skillingaryd klar. 

Många fler årtal finns på gamla.skillingaryd.nu

Förening:

Östbo Historiska Sällskap

Skapad av: Jenny Larsen (2020-04-08 00:45:19) Kontakta föreningen
Ändrad av: Jenny Larsen (2021-03-21 11:54:37) Kontakta föreningen