Välkommen till slipstenshuggarna!
Vi jobbar inom Hembygdsföreningen genom sektionen Slipstensgruppen.
Under sommarhalvåret (maj till september) arrangeras slipstenshuggarträffar på lördagarna kl 10-13, vid Lindågruvan i Mässbacken. Där ingår även smide av egna verktyg.
Kontaktperson: Leif Berg 070-552 90 09
Stensmide anses vara världens äldsta hantverk. I Orsa lever stensmidet fortfarande genom ortens slipstenstillverkning och slipstensgruppen.
Slipsandstenen i Orsa har utnyttjats så länge det funnits människor i våra trakter. På stenåldersboplatser har man funnit ”brynen” av orsa slipsandsten. Även nordens äldsta slipsten är med definitiv säkerhet tillverkad i Orsa. Slipstenen återfanns vid utgrävningar i Sigtuna och är daterad till år 1006-1032. Om detta kan man läsa i en tidningsartikel i Mora Tidning 1994: ”Orsaslipstenen är en tusen år gammal historia”
Orsa sockens gamla sigill, i bruk redan under 1600 talet, symboliserade slipstenstillverkningen som varit Orsas signum sedan vikingatid. Sigillet har en slipsten med vev i centrum. Nuvarande sockenvapnet har också slipstenar i sin bild. På ett fält av guld finns tre röda orsaslipstenar. Att slipstenen återfinns i sockenvapnet understryker den betydelse näringen haft för Orsa.
Det finns också negativa minnesbilder. Slipstenarna färdigställdes i speciella hackstugor under vinterhalvåret. Huggningen i trånga och dåligt ventilerade utrymmen gjorde att slipstenshuggarna drog i sig stora mängder stendamm. Flertalet dog i unga år, drabbade av stendammslunga/silikos, eller orsasjukan (”osskallsjoka”) som den döptes till här.
Redan 1762 skrev Abraham Hülphers ”så god näring detta är för allmogen, så farlig har den ock varit i avseende till påföljden ty slipstenshuggarna hava merendels dött av lungsjukan och sällan hunnit över 40:e året”. Carl von Linné tar också upp ”orsasjukan” under sin Dalaresa 1734, när han skriver ”att socknen är ovanligt rik på unga änkor”.
Första gången orsaslipstenen omnäms i skrift är år 1546. Det året betalade tre orsabönder böter med varsin slipsten. Det här var under Gustav Vasa-epoken och enligt böteslängden värderades varje slipsten till 5 mark. Omräknat till dagens penningvärde är det lika mycket som en timmerman/byggnadsarbetare har i månadslön. Under århundraden har slipstenshanteringen haft en oerhört stor betydelse för orsafolkets ekonomi. Under slutet av 1800-talet sysselsatte slipstenshanteringen 400-500 personer under de årstider delägarna i gruvorna inte var upptagna av sysslor på egna gården.
Grunden till slipstenshanteringen är den speciella rödbruna sandsten som finns enbart i Orsa. I Orsasandsten finns ingen fossil. Tidigt upptäckte orsaborna att man lättast kom åt sandstenen på den plats som idag heter Mässbacken. Där finns det nu spår efter ett 30-tal gruvor/dagbrott. Hårt arbete och god kunskap om berget krävdes för att bryta slipstensämnena. Den mängd ämnen som fick brytas styrdes hårt av en speciell gruvstadga, den äldsta kända är från 1793. Ämnena forslades hem till respektive gård där slipstenarna höggs färdia under vintern. En sidogren av slipstenstillverkningen som inte begränsades av gruvstadgan, och som innebar betydande extrainkomster, var brynetillverkningen. Under vissa år tillverkades minst 100 000 brynen.
Besök oss på Facebook
Åter till startsidan