Kvinnodräkten


Illustrationer: Kaisa Bäcklund

Den vanligaste kjolen är en svart maskinrynkad yllekjol, swart-tjossl´n, med kantlist i svart kläde. Kjolen är fastsydd med kjollivet, bödn, med ett handvävt band i rött och vitt, den s.k. kwardn. Bödn är av rött kläde eller av hemvävt tyg i korndräll.

Det finns även en vit linnekjol, som ofta används sommartid.

Image

(Vit linnekjol. Detalj av böd i flerfärgad kallmink.)

Halskläde, ässklä, broderat i gult, brandgult, rött och vitt. Vid framstyckets nedre kant är en knypplad spets, knåjtnindji, fästad. I halsen knyts halsklädet med vävda eller slingade band avslutade med tofsar, tuppor. Halsklädet finns även i en variant sydd med blå tråd, blå-trås-ässklä som företrädesvis används tillsammans med vit kjol och röd magd (förkläde).

Image

(Halskläden, ässklä.)

 

Överdel, ivördel, av vitt bomulls- eller linnetyg i ett enda stycke med ärmkilar och tudelad fram. Runt hals och framkant en spets i bomull eller brodyr. Runt ärmens övre del en bred, ofta flerfärgad hålsöm i rött och gult. Ärmlinningen, kwardn, är tätt och fint rynkad med påsytt vävt band i rött och vitt. Till blått halskläde användes en överdel med broderier utförda i blått och vitt.

Till dräkten finns ett flertal varianter av förkläde, magd. Det vanligaste är det gröna i bottenvävd ylle med 7 bårder nedtill i rött och vitt. Upptill är magdbandet påsytt, ett ca 2 cm brett handvävt band i rött och vitt. Magden är lagd i lämpliga veck under bandet mot mitten från bägge håll. Röda, blå och svarta magder används i takt med kyrkoårets färger. Den röda också tillsammans med vit linnekjol. Den svarta användes alltid vid sorg. Tuppband, tuppbånnd, är ett långt vävt band i rött ullgarn med linnevarp med ett flertal mönsterbilder som avslutas med tofsar, tuppor, av bomulls och sidenremsor i olika färger.

Image

(Magd med tuppband och tuppor.)

Den vanligaste huvudbonaden som används i alla högtidliga sammanhang är ett vitt dok, flax, i vitt linne eller bomull. Broderier i blått eller gult och rött i nedre kanten. Vidare finns en hatt eller mössa, keling-att, för gift kvinna, och ett huvudkläde, övvu-klä. Vintertid kan en huvudduk av vit yllemuslin med broderier i vitt silkesgarn, sidn-frånns-trasa, användas. Gifta kvinnor bär vitt hårband, wait-bånnd, av bomull medan ogifta kvinnor använder rött hårband, röd-bånndSnibbön är ett fyrkantigt tygstycke, som viks till en trekant och knyts i nacken med små band, som används av nattvardsflickorna vid deras konfirmation. En annan enklare huvudbonad kallas för lurka, en kort vit huvudbonad som är sydd så att den har ett hål baktill (för hårknuten).
Image

(Lurka. En enklare huvudbonad, med öppning baktill.)

Som ytterplagg finns wajt-traja och blå-traja, jackor av kläde (förr vadmal). Vintertid används kasung, en kort pälsjacka.

Skorna, skonär, till kvinno- och mansdräkten har samma utseende. Det vill säga svarta skinnskor med plös och mellansula av näver. Skorna knyts med sämskskinnband, sko-slestj-bånndi. Kvinnorna använder vita strumpor, maskinstickade av ylle eller crepé-nylonstrumpor.

Åter till Orsadräkten 

 

Editerad av: Sara Buster (2019-11-15 10:00:03)