Kvinnodräkten

Den vanligaste kjolen är en svart maskinrynkad yllekjol, soart-tjossl´n, med kantlist i svart kläde. Kjolen är fastsydd med kjollivet, bödn, med ett handvävt band i rött och vitt, den sk koardn. Bödn är av rött kläde eller av hemvävt tyg i korndräll.

Halskläde, ässkläni, broderat i gult, brandgult, rött och vitt. Vid framstyckets nedre kant är en knypplad spets, knåtnindji, fästad. I halsen knyts halsklädet med vävda eller slingade band avslutade med tofsar, tuppor. Halsklädet finns även i en variant sydd med blå tråd, blå-trås-ässklä som företrädesvis användes tillsammans med vit kjol och röd magd. Överdel, ivördel, av vitt bomulls- eller linnetyg i ett enda stycke med ärmkilar och tudelad fram. Runt hals och framkant en spets i bomull eller brodyr. Runt ärmens övre del en bred, ofta flerfärgad hålsöm i rött och gult. Ärmlinningen, koardn, är tätt och fint rynkad med påsytt vävt band i rött och vitt. Till blått halskläde användes en överdel med broderier utförda i blått och vitt.

Till dräkten finns ett flertal varianter av förkläde, magd. Det vanligaste är det gröna i bottenvävd ylle med7 bårder nedtill i rött och vitt. Upptill är magdbandet påsytt, ett ca 2 cm brett handvävt band i rött och vitt. Magden är lagd i lämpliga veck under bandet mot mitten från bägge håll. Röda, blå och svarta magder används i takt med kyrkoårets färger. Den röda också tillsammans med vit linnekjol. Den svarta användes alltid vid sorg. Tuppband, tuppbånnd, är ett långt vävt band i rött ullgarn med linnevarp med ett flertal mönsterbilder som avslutas med tofsar, tuppor, av bomulls och sidenremsor i olika färger.

Den vanligaste huvudbonaden som används i alla högtidliga sammanhang är ett vitt dok, flax, i vitt linne eller bomull. Broderier i blått eller gult och rött i nedre kanten. Vidare finns en hatt eller mössa, keling-att, för gift kvinna, och ett huvudkläde, övvu-klä. Vintertid kan en huvudduk av vit yllemuslin med broderier i vitt silkesgarn, sidn-frånns-trasa, användas.Gifta kvinnor bär vitt hårband, oait-bånnd, av bomull medan ogifta kvinnor använder rött hårband, röd-bånnd. Snibbön är ett fyrkantigt tygstycke som används av nattvardsflickorna första dagen vid deras konfirmation.

Skorna, skonär, till kvinno- och mansdräkten har samma utseende. Det vill säga svarta skinnskor med plös och mellansula av näver. Skorna knyts med sämskskinnband, sko-slestj-bånndi. Kvinnorna använder vita strumpor, maskinstickade av ylle eller crepé-nylonstrumpor.

För muspekaren över bilden för förklaring.