Om föreningen

På inbjudan från hembygdsintresserade sockenbor kom konstnären Gustav Ankarkrona till Orsa i februari 1910, för att hålla hembygdsföredrag. Detta väckte bybornas intresse att bilda en hembygdsförening med ändamålet ”att genom och bland befolkningen väcka aktning för och kärlek till hembygden, dess minnen från gångna tider”.

Orsa Skattunge hembygdsförening bildades 6 Mars 1910 och fick vid starten 30 medlemmar. En intern schism, närmast med anledning av en omdiskuterad sommar marknad 1913 spräckte styrelsen mot slutet av 1913.

1914 mognade planerna för en hembygdsgård. Med friskt mod gick styrelsen till verket. Ett protokoll berättar:  ”ledamöterna skulle instundande sommar hvar och en i sin stad utleta och föreslå anskaffande af till en hembygdsgård lämpliga hus såsom stugor, lador, härbren, skvaltkvarn, kölbod m.fl. sådana som minde om våra fäders strävan för en älskad bygd.”

Under samma år deltog föreningen på ett slöjdexpo och en basar vilken inbringade 1500 kr som grundplåt till den planerade hembygdsgården.

Den drivande var i första hand Gustav Ankarcrona med sig hade han E.Bäckman, Slott Hans Jonsson, A:Berger, Per Ståbi, C.F.Pettersson m.fl.

Den 28 Oktober 1915 beslöt sockenmännen å kommunalstämma detta sockenundantag till föreningen en tomtplats vid Enåbron för en hembygdsgård, ett före detta grustag. Våren 1917 påbörjades byggandet.

  • Bygge av hembygdsgården timmerkalaset
  • Bygge av hembygdsgården Ståbi
  • Bygge av hembygdsgården stall o lada
  • Bygge av hembygdsgården ladugård

1920 anslöt sig Orsa hembygdsförening till Dalarnas Hembygdsförbund där Ankarcrona var ordförande. Den ena byggnaden efter den andra förvärvades till hembygdsgården. De märktes ned och kördes fram utan ett öres ersättning. Som tack ordnades ett gammaldags ”timmerkalas” där man bjöd på ”jåtå” (mat på orsamål).

Vid årsmötet 1922 sjöng Jemt Hans Jonsson sin egen diktade vårsång på orsamål tillsammans med Ståbi Per iklädda Orsadräkten. Samma år hölls för första gången en midsommarfest på hembygdsgården, som sedan blivit ett återkommande evenemang. Under året var ett tiotal byggnader färdigbyggda.

1924 överlämnade fotografen Carl Lärka en samling fotografier till föreningen. 1925 i september hölls en offentlig skördefest.

1926 Antogs Klockar Hans Persson och hans hustru Klockar Anna Persdotter till vaktmästare vid hembygdsgården. Den snabbt växande gammelgården kunde inte finansieras utan lån. För ett tillfälligt lån på 1000 kronor som krävdes tecknade styrelsens ledamöter en personlig borgen.

1928 höll Dalarnas Hembygdsförbund årsstämma i Orsa med hembygdsföreningen som värd och vid detta tillfälle utgav föreningen en liten minnesskrift. Rådman Karl Trotsig från Hedemora var styrelsen behjälplig med påbörjandet av katalogisering av hembygdsgårdens samlingar. Intresset för föreningens museala verksamhet och utbyggnad vittnar den goda tillslutningen vid frivilliga arbetsaftnar t ex en junidag arbetade 44 personer och 22 hästar.

1:a juli 1928 invigdes också hembygdsgården officiellt av landshövding Kvarnzelius.

1929 bildades Orsa hembygdsförenings folkdanslag med Henning Broberg som ledare.

1935 inspelades en hembygdsfilm på föreningens bekostnad: ORSA I FORNTID & NUTID.

Till Skräddar Djurberga förlade Dalarnas hembygdsförbund sin årsstämma 1970. I början på 1970 talet togs frågan upp om ny organisationsform som skulle inrymma föreningens hela verksamhet utlagd på ett antal sektioner eller kommitteér. Ett sådant förslag väcktes på årsmötet 1972 och då tillsattes en utrednings kommitté sedan årsmötet i princip hade biträtt förslaget. På hösten samma år ledde denna utredning till att kommitteér tillsattes för:

Byggnader och inventarier
Kulturföremål
Fornminnesvård
Dräkter och slöjd
Sockenmålet
Sockenmusiken
Föreningens fester
Offentliga arrangemang

Kring årsskiftet 73/74 lyckades föreningen förhindra en nära förestående rivning av den från brukstiden kvarstående spiksmedjan i Fredshammar. Aktionen som understöddes av landsantikvarien resulterade i att Fredshammars ägare Stora Kopparbergs Bergslag erbjöd sig reparera byggnaden om föreningen därefter övertog densamma för att svara för dess fortsatta underhåll. Detta erbjudande godtogs, reparationen verkställdes – och föreningen fick ännu en byggnad.

Under 1974 påbörjades hos kulturarvet i Falun en välbehövlig översyn – med fotografering och kataloisering av vår hembygdsgårds kulturföremål, ett arbete som var slutfört först efter ett par år. På årsmötet 1974 konstaterade man att det egentligen nu behövdes en fast anställd intendent för att klara föreningens omfattande verksammhet och ett 50-tal byggnader. Något beslut i ärendet kunde inte fattas av ekonomiska skäl. Frågan återkom flera årsmöten framöver och får väl sägas vara alltjämt olöst.

1975 skänkte socknens jordägare hembygdsföreningen en timmerstuga som efterhand sattes upp på hembygdsgården nära slöjdstugan. På årsmötet 1977 talades varmt för en timmerloge eller danslada av något slag i anslutning till slöjdstugan. Årsmötet kom fram till att en sådan byggnad behövs som komplement till stugan. Före årets slut var projektet så långt gånget att Orsa sockens samfälligheter den 27 december klubbfäste ett bidrag på 100 000 kronor för slöjdstugans tillbyggnad, vartill skog till behövligt virke skulle fritt få avverkas. Bygget kunde föras i hamn och danslogen invigdes 27 juli 1980.

Ur protokollet 1981 inhämtas bl.a. att jordägarna ökade sitt årsbidrag från 10 000 till 23 000 kronor och att 17 500 kronor erhölls från kommunen via kulturnämden, pengar som väl behövdes för byggenskap och byggnadsunderhåll.

I november 2006 avled Ingeborg ”Bollan” Morén 90 år gammal. I sitt testamente lämnade hon nästan hela kvarlåtenskapen i gåva till Orsa Skattunge Hembygdsförening. Arvet bestod av kontanter, bostads- och skogsfastigheter samt lösöre. I testamentet sägs att avkastningen av donationen skall gå till underhåll av Hembygdsföreningens byggnader.

”Bollan” föddes i Örebro 1916 men familjen flyttade tidigt tillbaka till Orsa. Hennes föräldrar var Karns Anna Hansson och Ludvig Morén från Stockholm som var handelsresande. År 1960 förlovade hon sig med Jemt Albert Olsson och de levde tillsammans på gården i Sundbäck fram till hans död 2001. De sista åren bodde ”Bollan” på äldreboendet Lillhåhem.

Under många år skrev ”Bollan” texter i Mora Tidning ibland under signaturen I.M. och ibland under signaturen ”Bollan”. Texterna handlade oftast om hembygden och är intressanta beskrivningar om hur livet var i Orsa förr i tiden.

Med donationen har Orsa Skattunge Hembygdsförening fått en viktig ekonomisk grund till det nödvändiga underhållet av föreningens byggnader. Vi har också till våra samlingar behållit ett stort antal intressanta föremål som Ingeborg och Albert lämnat efter sig. Ett härbre från Karnsgården har behållits och flyttats till Hembygdsgården. De två gårdarna som ingick i donationen har sålts medan föreningen har behållit skogsfastigheterna.

  • Bollans härbre

Orsa Skattunge Hembygdsförening hade ett omfattande 100-årsjubileum 2010. En av huvudpunkterna var en jubileumsutställning i Kulturhuset som invigdes den 3 juli 2010 av Christina Bengts, ordförande i Jordägarnämnden. Invigningsbandet klipptes av hedersledamoten Brita Bjarling.

Margareta Hedblom representerade Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och överlämnade blommor samtidigt som hon önskade 100-åringen lycka till i framtiden.

Spelmanslaget spelade några låtar och inledde med Digerbergslåten av Gössa Anders. Föreningens ordförande Mats Andersson framförde ett tack till personalen vid Kulturhuset och speciellt till Lina Falk som är den som producerade utställningen.

Firandet innehöll även en jubileumshelg och seminarier på Hembygdsgården under sommaren och Landshövdingen Maria Norrfalk högtidstalade på Midsommardagen.