Bevarande och berättande

Ännu ett år kan läggas till Ore Hembygdsförenings hävder. I texterna nedan redovisas de större arrangemang som vi stått för under året som boksläpp och midsommarfest etc. Men vi vill också lyfta fram att vi ständigt måste vara på tårna när det gäller inre och yttre underhåll av Gammelstan, Finn Arnes 50-talsvilla, Orekammarn, Dov Anders loft vid Fläckbäcken och några stugor vid meditationsplatsen. Dessutom ska kyrkbåten underhållas och sjösättas mitt i sommaren. Sedan måste vi lösa vaktmästaruppgifter som att klippa gräs och göra småreparationer. I somras gjorde vi en storstädning i övre våningen i Nissnissgårdens utistuga. Att ständigt underhålla våra byggnader, vårda våra samlingar och att hålla dem i skick är vårt kärnuppdrag på laglig grund. Det kräver stora fackkunskaper och pengar. Förra året lade vi ett nytt tak på Nissnissgårdens trösklada. En åtgärd som vi nu kan pricka av på vår löpande underhållsplan. 
Sedan är det självklart vår uppgift att berätta och sprida kunskaper om vårt kulturarv som är en del av småbrukarkulturen ovan Siljan. En kultur som sträcker sig ända till Älvdalen. Där är guidningen central. Den var i år schemalagd veckosluten från slutet av maj till mitten av augusti. Vi har också tagit mot beställningar av guidning på andra veckodagar under säsongen och utanför säsongen i mån av tillgång till guider.Vi håller på att digitalisera ett nyproducerat text- och bildmaterial om Gammelstan för självguidning med mobiltelefon. 
Många besökare kommer utanför säsong och guideschemats tider. Vilken tidpunkt man än passerar Gammelstan ser man bilar på parkeringen. En del turister stannar spontant till och fikar på Nissniss-tunet. Det är förståeligt, det finns en magi och lugn där som är svårförklarligt. Det har också hänt att brudpar låter sig fotograferas i Gammelstan. Magi är nog bra men lägger man till kunskaper om platsen ökar intresset. Vi har under flera år ständigt arbetet på att utveckla  guidningen genom att öka kunskapsmängden och därmed ge oss möjlighet att individualisera våra guideturer för olika målgrupper. Vi vill berätta om Gammelstans och dess människors historia i tiden med hjälp av fakta från samtida källor och lärospån från olika humanvetenskaper som ska ge sammanhang, bakgrunder och intressanta detaljkunskaper.
Där måste ju också textiltraditionen få en plats nu med succén Orekammarn som redan har blivit en sevärdhet i sig.  Det kommer dessutom ständigt ut ny facklitteratur som förändrar synen på den svenska historien. Som Fäbodristningar i Dalarna i vårt boksläpp. En av författarna Lars Bägerfeldts hemsida Forntida färder, som vi länkat till nedan, presenterar ett rikt och brett historiskt, etnologisk och arkeologiskt stoff att hämta kunskaper ur. Av speciellt intresse för oss är hans forskning om fäbodkulturen. 

Dialektprojekt och skolkontakt

Vi samlar kraft och kunskaper inför ett dialektprojekt som vår dialektkunniga medlem Anki Ellings ska försöka göra publikt tilltalande. Dialekterna är del av vår identitet som innehåller mycket kunskaper om livet i småbrukarkulturen. Oremålet är en hjärtesak. Vi måste försöka bevara så mycket vi kan av målet på ett lustfyllt sätt.Till saken hör att vi samarbetar med Oslo universitet som driver ett forskningsprojekt som har fokus på daladialekterna ovan Siljan. Vi blev kontaktade via mejl med en förfrågan om vi var intresserade. Självklart svarade vi jakande och det resulterade i ett sommarbesök av doktoranden Martin Jacobsen och professor Piotr Garbacz. Två trevliga och språksamma norska språkforskare. Nåja, professor Garbacz är polack, berättade han. Men hans norska är det inget fel på. Han har skrivit en doktorsavhandling om älvdalsmålets ordföljd i satser -- på engelska.  Den heter Word order in Övdalian: a Study in Variation and Change, vilken han försvarade vid Lunds universitet 2010. (Den går att ladda ner för intresserade.) Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av det hela.
Vi har under våren också tagit ett första steg i ett samarbete med skolan. Det resulterade i ett klassbesök för att informera om vår verksamhet, ett studiebesök av en klass i Gammelstan och en utflykt med högstadiet till Ejheden, som vi deltog i och sponsrade. Det är en viktig uppgift att försöka nå de unga. De är ju vår framtid.
"Hembygd" är inget riktigt levande begrepp bland eleverna, visade det sig. Det är tydlig signal som vi behöver begrunda. Vi behöver deras unga oförvillade ögon, röster, energi och nyfikenhet. För den finns också. De behöver oss för att få distans till och placera sina unga liv i ett historiskt sammanhang. Rötterna är viktiga för varje individ som behöver utveckla ett inre språk för att möjliggöra genomtänkta livsval -- att bli en reflekterande och kännande individ och inte bara hänga med som ett vilset rö för alla trendiga kastvindar i det digitala, moderna konsumtionssamhället som frestar med droger, spel och dobbel och eskapism i kubik. Och snabba cash i kriminella miljöer som vuxit upp här och var i Sverige. Många ungdomar har uppenbarligen problem att orientera sig i det postmoderna, ständigt uppkopplade samhället och följden är att psykiska ohälsan ökar bland de unga. Ett sådant orsakssamband hör man ofta formuleras vilket i sin tur leder till en oroväckade hög förskrivning av antidepressiva medel i unga år.
Men var ska ungdomen hitta sitt trygga  "hemma", ett skydd för ett känsligt inre jag som ställs inför den ständiga kravbilden att skapa om sig till en lyckad "någon". En som sticker ut och får följare. Hur ska vi formulera våra mål och skapa en verksamhet som når fram i TikTok-samhället, där var och en kan bli sin lyckas smed och befordras till ett  säljande varumärke. Mänsklig merchandizing.  Vi behöver verkligen diskutera vad Ore Hembygdsförening och hembygdsrörelsen i stort kan tillföra skolan och samhället i dag. 

Gammelstan har filmtycke

Flera scener för filmer och tv-serier har under åren spelats in på Gammelstan. Den är ju stilfullt åldrad och anslående som en fond för filmskapare med mystik och myt i blicken. Gammelstan ser ut som den vuxit organiskt ur den sköna lidens dalamylla. Så självklar och så magisk. Nio generationer har levat där.
De senaste två åren har vi fått propåer om filminspelningar. Ett projekt tänkte sig låta näcken uppstå i en 1800-talsmiljö. Men det verkar ha gått helt i stå. Däremot har vi en levande kontakt med den livliga mästerfotografen och regissören George Grigoriades som vill göra en kortfilm om Råndan, en lokal variant av skogsrået. Det går att läsa om projektet på hemsidan (länk). Texten är på engelska. Han berättade före jul att i år blir det action. Kanske dags att tänka på statistrollerna.

Stötta Ore Hembygdsförening!

Vi behöver hjälp av er medlemmar, kunniga institutioner och andra frivilliga krafter för att klara av våra kärnuppdrag. Vi har nya spännande åtaganden som ett nytt samarbete med skolan. Och en nytändning när det gäller Oremålet. Vad kan vi göra av den energin? Hur får vi flera intresserade av de viktigast av allt -- vårt språk och andes stämma i världen.  Inte att förglömma besökte oss själva jultomten i år också.
 Så har vi nykomlingen Orekammarn. Hur ska vi utveckla verksamheten där; till exempel ge den unika Orespetsen en mer framskjuten plats. Så behövs det guider. Vi erbjuder utbildning och stöd. Det är roligt att arbeta tillsammans i en helt ideell förening med ett viktigt och intressant uppdrag. Vi behöver kort sagt flera aktiva medlemmar. Kom med i vår gemenskap. Ring eller skriv till oss och berätta vad du vill och kan bidra med. Kontaktuppgifterna finns på hemsidan.  Och du, tipsa gärna om bröllopsfotografering. Där är Gammelstan helt rätt. Gammal och fulsnygg. Som alla unga par blir vad det lider. Och oprentiösa utflykter med kaffekorg och med slutmålet en magisk fikastund på ett av Gammelstans två tun uppmuntras. Bruka Gammelstan! Ta bilder lägg ut på sociala medier. Betänk att alla insatser i pengar och ideellt arbete oavkortat går till hembygdens överlevnad.
Välkomna till Ore Hembygdsförening.