Krogshult

Krogshult består idag av en släktgård, Krogshults gård, som varit i samma släkts ägo sedan 1600-talet, en villa, Nybygget, med mark som avstyckades från den dåvarande västra Krogshultsgården i början av 1900-talet, och en villa, med mark som avstyckades 1949 som ”undantagshus” till den östra Krogshultsgården. Dessutom finns ett hus på Krogshultsudden, som från början var en jaktstuga, men som idag är ett åretruntboende. På Krogshultsudden finns längs den västra sjökanten ut mot Immelsjön en rad fritidshus som byggdes på 1930-talet av Nils Oredsson. Krogshults närhet till sjön Immeln har haft stor betydelse genom historien.

Namnet Krogshult är ett naturnamn, där efterleden hult brukar översättas med ”lövskogsdunge” och förleden helt enkelt betyder ”krok”. Första gången namnet dyker upp i bevarade källor är 1336 och då handlar det om ett adligt arvsskifte. Under senare medeltiden lydde Krogshult liksom större delen av Vånga socken under Bäckaskogs kloster. Den katolska kyrkan fick ofta ta emot donationer och var en stor jordägare. I Danmark genomfördes reformationen 1536, klostren avskaffades och kyrkans egendomar drogs in till kronan, så också Krogshult. Men den danska adeln var mäktig och redan i slutet av 1500-talet donerades Bäckaskog till Henrik Ramel, och åter blev Krogshult frälsejord.

Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt och Karl den XI gillade inte en stark adel utan genomförde en sk reduktion då bla Bäckaskog blev indraget till kronan och Krogshult åter blev ett kronohemman. I mitten av 1600-talet hittar vi i Krogshult en kvinna som heter Gunnil Eriksdotter och hon kommer att bli anmoder till den släkt som fortfarande äger Krogshultsgården. Hon var född i Hemmingslycke och hade troligen kommit till Krogshult genom gifte med Trued Svensson. När denne dog gifte hon om sig med Niels Trulsson som kom från södra Mjönäs. Gården ärvdes av deras barn och i slutet av 1600-talet delades gården mellan två av hans söner, Niclas och Håkan, och uppdelningen på två gårdar kommer att bestå fram till 1916 då Nils Oredsson köpte in och slog ihop gårdarna. En del av ägorna skiftades 1781 i en form av storskifte. 1790 blev det möjligt att skatteköpa gårdarna som då blev helt självägande som skattehemman.

De båda gårdarna låg tätt tillsammans fram till laga skifte som genomfördes 1842. Lotten fick till sist avgöra vilken av gårdarna som skulle flytta ut. Det blev den västra gården med dess dåvarande ägare Sven Oredsson som fick flytta österut upp på en höjd där den byggdes upp och fortfarande ligger. Den östra gården fick ligga kvar och benämns senare den västra Krogshultsgården. Den revs i början av 1900-talet och virket användes till ett hus i Immeln.

Släktgården Krogshult har haft följande ägare, årtalen anger födelse och död:
Gunnil Eriksdotter 1633-1713
Niels Trulsson  1634-1716
Niclas Nielsson 1666-1729
Åke Niclasson 1707-1773
Ored Åkesson 1759-1836
Sven Oredsson 1804-1875
Ored Svensson 1841-1913
Nils Oredsson 1876-1957
Hans Oredsson 1927-
Nils Oredsson 1965-

Den västra Krogshultsgården har haft följande ägare:
Håkan Nielsson 1677-1738
Nils Håkansson 1718-1780
Per Nilsson 1752-1808
Jöns Håkansson 1784-1870
Håkan Jönsson 1811-1880
Nils Håkansson 1856-
Den västra Krogshultsgården gick ur släkten år 1900, då Nils Håkansson tillsammans med två andra bönder köpte största delen av Mjönäs gård av friherrinnan von Duben och byggde hus och flyttade till Mjönäs. Gården i Krogshult sålde han till virkeshandlare Per Hansson, av Axel de la Nietze  kallad ”Jocka-Pellen”, och hans hustru Inga som var gudmor till Harry Martinson. Per och Inga Hansson byggde några år senare det sk Nybygget och flyttade dit 1920. Nybygget kom senare att köpas av Ernst Nilsson. Ernst och hans hustru Gerda kom tillsammans med sina söner att lägga grunden till Krogshults Maskinstation, ett företag som växte och har namnet kvar, men har lämnat Krogshult.

Dokument:
Hans Oredsson och Krogshults gård. Skatteköpshandlingar. Släktgårdsbevis. Av Solvig Oredsson, ur hembygdsföreningens årsskrift 2018.


Krogshults Maskinstation - bakgrundshistoria, Gert Nilsson intervjuas av Solvig Oredsson, ur hembygdsföreningens årsskrift 2015.

Takstickehyvling i Krogshult, kommentar till septemberbilden i almanacka 2001, av Birgitta Oredsson, ur hembygdsföreningens årsskrift 2000.

"Om Krogshult" av Gustaf Nilsson.

Torpare på Krogshult, av Hans Oredsson, ur hembygdsföreningens årsskrift 1997.

Den västra krogshultsgården - Anna Elviras barndomshem, av Birgitta Oredsson, ur hembygdsföreningens årsskrift 1998.

Bilddatabas:
Hembygdsföreningen har i sin ägo Bröderna Perssons fotosamling med motiv från bygden 1920-1960. Samlingen, som består av ca 20 000 glasplåtar, har i ett samarbete med Regionmuseet digitaliserats. Databasen finns tillgänglig på Regionmuseets publika faktarum Minnesluckan. Vi arbetar med fotosamlingen genom att kontinuerligt fylla på databasen med faktauppgifter om fotografiernas människor, platser och händelser.
I databasen finns 102 bilder från Krogshult. Klicka på länken för att se bilderna – öppnas i nytt fönster.

 


Förening:

Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

Ändrad av: Oppmanna-Vånga Hembygdsförening (2020-04-07 18:38:23) Kontakta föreningen
Skapad av: Oppmanna-Vånga Hembygdsförening (2014-06-21 21:50:36) Kontakta föreningen