Vår bygd


Öja-Västermo är de gamla sockennamnen som vi är rädda om

Öja-Västermo ligger i nordvästra hörnet av Södermanland.
Öja och Västermo är namnet på de gamla socknarna/församlingarna som idag ingår i Västra Rekarne församling.
Församlingen har samma namn som den tidigare storkommunen.
Sedan 1971 ingår vår "länshörna" i Eskilstuna kommun. De gamla sockennamnen hoppas vi kommer att leva kvar så att vi även i fortsättningen kan säga: vi bor i Öja, eller: vi kommer från Västermo.

Det finns några typiska kännetecken för våra socknar. Vi har t ex Kalklinbanan som med sin sträckning passerar båda socknarna och även Hjälmaren.

I Västermo har vi dessutom Hjälmare kanal, Sveriges äldsta vattenväg, som passerar genom socknen. 

Öja har det natursköna Hjälmaresund. Det sund som egentligen utgörs av en sand- och grusås som sträcker sig på båda sidor om Hjälmaren. Här finns idag både bad och camping. Alla som passerat Hjälmaresund, på riksväg 56, har sett Kalklinbanans sträckning över sjön.

Det finns också en camping vid Herrfallet i Västermo, (Herrfallets fritids- och konferensanläggning). Här finns också restaurang och möjlighet till övernattning.

I Öja har vi också det pampiga slottet Stora Sundby som med sin riddarborgskaraktär med torn och tinnar speglar sig i Hjälmarens vatten.

Båda socknarna har också gamla fina kyrkor, väl värda ett besök. Det finns mycket mer att se och upptäcka för den intresserade.

Öja kyrka

Öja kyrka har, precis som de flesta andra kyrkor, byggts om och till i etapper. Det äldsta kyrkorummet daterar sig från 1100-talet. Den sista och mest genomgripande renoveringen genomgick kyrkan på 1840-talet, då man kan säga att den fick sitt nuvarande utseende. Kyrkan togs i bruk vid adventstid 1849 men invigdes inte förrän året därpå. Arkitekt var A Nyström.

 
Västermo kyrka

Västermo kyrkas äldsta delar uppfördes också på 1100-talet och återfinns idag i kyrkans mittenparti. Vapenhuset tillkom på 1400-talet och därefter har tillbyggts både sakristia och läktardel med orgel, samt entre, vilket medfört att kyrkan är ganska lång i förhållande till bredden.

Av inventarierna kan nämnas den fina predikstolen, som tidigare suttit i Öja kyrka, och den gamla dopfunten från 1600-talet. Lite kuriosa är bänkfasadernas orginella sittbräden, som vid behov kan fällas ut mot gången. Den pampiga klockstapeln härrör från 1914.

Stora Sundby slott
(Klicka på slottsbilderna  för att få dem större)

Som en gammal riddarborg reser sig Stora Sundby slott alldeles vid Hjälmarens norra strand. Den engelske arkitekten, F Robinson, hade ritat flera skotska slott i början på 1800-talet, därför fick han i uppdrag att rita Stora Sundbys nuvarande utformning av slottet, som skulle


Den pampiga Riddarsalen

bli en blandning av riddarborg och sagoslott. Slottet är byggt efter årets uppbyggnad med: 4 stora torn som årstiderna, 12 mindre torn (eller tinnar) som månaderna, 52 rum som veckorna och 365 fönster som dagarna på året. Slottet är privatbostad för ägarfamiljen Klingspor. Den fina slottsparken är öppen för besökare. Bara parken är värd ett besök !

Hjälmaresunds camping och Hjälmare kanal


MS Lagerbjelke i Bergskanalen

Hjälmare kanal vid Notholmen


MS Tor passerar bron vi Hjälmare docka

MS Lagerbjelke går in i slussen vid Hjälmare docka

MS Tor glider sakta fram

Kalklinbanan

Kalklinbanan mellan Forsby och Köping byggdes åren 1939 till 1941. Nu står den sedan flera år tillbaka stilla och alla undrar vad som ska hända.  Den är ca. 42 km lång. Motsvarande vägsträcka är drygt 60 km. Antal pelare   (bockar eller stolpar, uttrycken varierar) är 235 st.

Normalkapaciteten var 90 ton/tim. Totalt har transporterats 25 miljoner ton kalksten luftledes mellan Forsby och Köping. Den som räknar lite på dessa siffror inser snart att huvudparten av tiden, de 56 år som banan var i drift, har den gått dygnet runt.

Ca 4 miljoner investerades totalt i linbaneprojektet i 1939 års penningvärde.

Med facit i hand, och efter så många års drift, kan vi  konstatera att inget annat transportsätt skulle ha kunnat konkurrera med linbanan. Definitivt inte ur ekonomisk synpunkt och absolut inte ur miljösynpunkt.

Vi är många som gärna skulle se att man även i framtiden kunde använda linbanan. Vad som nu ska hända med Kalklinbanan är oklart. Håll med oss när vi säger att visst vore det roligt om vi fick behålla detta  industrihistoriska mästerverk.

Se mer av Kalklinbanan

Interiör från spännstationen i Malmberga

Editerad av: Barbro Gustavsson (2019-01-18 14:49:40)