I festskriften till Ödsmåls Hembygdsförenings 40-årsjubileum 1993 skrev föreningens förste ordförande, Arne Bergermo, en skildring av föreningens tillblivelse:
Bildandet
Initiativtagare till Ödsmåls Hembygdsförening får nog dåvarande kyrkoherden i Ödsmål, Nils Norén, anses vara. Som skolstyrelsens ordförande hade han inför firandet av den svenska folkskolans 100-årsjubileum 1942 lagt ner ett omfattande arbete med att forska och få fram uppgifter om de första lärarna och skolorna i Ödsmål.
Själv hade jag 1943 färdigställt ett examensarbete om Bergs by. Efter att jag hållit några föredrag om äldre tiders Ödsmål framkom önskemål – bland andra från Anders Johansson i Näs- om att något om Ödsmål borde komma ut i tryck. Så kom den första upplagan av ”Ödsmål – glimtar ur en sockens historia” ut 1945.
Den stora kommunindelningsreformen, som skulle träda i kraft 1952, diskuterades livligt i bygderna. Många befarade att gamla traditioner och bygdegemenskap skulle utplånas och man fick i de gamla småkommunerna, som till yta och folkmängd var liktydiga med socknarna, brått med att i sista stund värna och besluta om saker, som då ansågs angelägna. Ödsmåls kommun inköpte den del av Näs, som gick under namnet Humlebråten, för att skaffa sig en bra och rymlig skoltomt. De gamla ägarna flyttade från gården, som några år stod obebodd.
Det för obebodda gamla hus vanliga inträffade. Humlebråtens byggnadshistoriskt intressanta mangårdsbyggnad förföll och vandaliserades.
Nils Norén talade med mig om att vi kanske skulle försöka få igång en hembygdsförening. Vi bestämde oss för att göra ett försök. Norén skulle i kyrkan pålysa om ett möte för intresserade. Det skulle hållas i Ödsmåls församlingshem den 20 maj 1953 och jag skulle då tala något om Ödsmålsbygden och om nyttan av en hembygdsförening.
Det utlysta mötet blev ganska välbesökt och man tillsatte en kommitté för att närmare utreda frågan.
Kommittén sammanträdde den 2 juli 1953 och beslöt att utlysa ett möte i församlingssalen för bildande av en hembygdsförening. Till talare vid mötet skulle man försöka få dåvarande landsantikvarien Claes Claesson samt någon representant för Turistföreningen. Vidare valde man Norén, Bergermo och Olsson till att utarbeta ett förslag till stadgar för en eventuell förening. Man diskuterade också möjligheterna att åt den blivande hembygdsföreningen förvärva Humlebråten. Vidare beslöt man hemställa till kommunalnämnden att stoppa skadegörelsen på Humlebråten samt uppdrog åt Ivar Olsson, Norén och Bergermo att utarbeta kostnadsförslag för iordningställande av Humlebråten.
Den byråkratiska vägen var inte lika lång 1953 som nu, Själv tillhörde jag kommunalnämnden och bjöd hem dess ordförande C W Borg. Vi besiktigade Humlebråten, som Borg tyckte såg så medfaren ut, att han betvivlade, att en hembygdsförening skulle kunna sätta den i stånd, men han lovade ändå medverka till att vi skulle få göra ett försök. Dock prutade han rejält på tomtstorleken, som senare har utökats ett par gånger om. Ärendet drogs ej i långbänk, utan passerade snabbt kommunalnämnden och redan den 21 juli 1953 beslöt Stenungsunds kommunalfullmäktige och översände strax därefter till mig protokollsutdrag lydande:
Ödsmåls Hembygdsförening hade i skrivelse anhållit, att kommunen måtte överlåta manbyggnaden å Humlebråten, Näs, till föreningen samt upplåta tomten på en tid av 49 år. I yttrandet hade kommunalnämnden tillstyrkt på villkor, att byggnaden snarast och senast inom ett år iordningställes, samt att kommunalnämnden erhåller i uppdrag att ordna med formaliteterna för överlåtelsen. Kommunalfullmäktige beslutade bifalla framställningen i enlighet med kommunalnämndens förslag.
Den kommunala administrationen och beslutsfattandet hade alltså gått så raskt, att Hembygdsföreningens första framställning hade bifallits innan föreningen formellt hunnit bildas.
Den 21 augusti 1953 bildades Ödsmåls Hembygdsförening vid ett möte i Ödsmåls Församlingshem. Till mötet hade intresserade kallats genom kungörelse i Ödsmåls kyrka. Till mötet kom ett 40-tal personer. Paragraferna 8 – 10 i protokollet hade följande lydelse:
§8.
Årsavgiften för år 1953 fastställdes till fem kronor.
§9.
Till ordförande i föreningen valdes Arne Bergermo. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter blevo:
Ledamöter: Suppleanter:
(Arne Bergermo) Fröken Ruth Amundsson
Berg Byhn
Lantbr. Sigvard Svensson Lantbr. Curt Ottosson
Ödsmåls prästgård Rinnela
Lantbr. Olof Johansson Tapetsör Lennart Wallström
Starrkärr S:t Olas hugg
Keramiker Bengt Lindqvist Fröken Anna Johansson
Apleröd Starrkärr
Kyrkoherde Nils Norén Lantbr. Hilding Helgeson
Ödsmål Öröd
Byggm. Ivar Olsson Posttj,-m. Carl-Erik Carlsson
Näs Ödsmål
Fru Astrid Bergkvist Fru Astrid Berntsson
Widdesgärde Åh
§10.
Till revisorer valdes lantbr. Birger Berntsson, Starrkärr och agronom Bo Johnsson, Byhn. Till suppleant för dessa målarmästaren Herbert Alfredsson, Berg.
Stadgar antogs. Paragraferna 1 och 2 hade följande lydelse:
§1
Föreningens syfte är att från förstörelse rädda minnesmärken av kulturhistoriskt intresse och helst i därtill lämpliga byggnader förvara sådana föremål från äldre och senare tid, som belysa ortens folkliv och odlingshistoria. I dessa strävanden böra ock efterforskning, avbildning och vård om det, som rör flydda tiders förhållanden i våra bygder.
§2
Arbetsplan. Sitt syfte vill föreningen främja genom att förvärva som gåva, deposition eller köp sådan egendom, husgeråd, redskap, litteratur, fotografier, handlingar mm som kunna åskådliggöra skilda tiders liv och sedvänjor inom orten, genom att anordna möten, studieverksamhet, exkursioner, föredrag mm, där hembygdsforskning och hembygdskunskap livas upp.