Klockarbolet i Odensåker är en av Sveriges allra äldsta gruppbebyggelser som står kvar på ursprunglig plats!
Enbart detta är i sig anledning nog att innevånarna i Odensåker med omnejd har gjort stora insatser för att underhålla och bevara bebyggelsen. Men, på 1940-talet hotades bebyggelsen av rivning p.g.a. för höga kostnader, det bedömdes av flera i den kommunala politikerkretsen vara en anskrämlig skönhetsfläck och att bebyggelsen utgjorde trafikhinder. Klockarbolet höll då på att utraderas som företeelse.
Detta är den ”nutida bilden” av vad som höll på att rasera kulturskatten, en ”folkrörelse” startades genom att dåvarande kyrkoherden Sten Johansson skrev ett brev till landsantikvarien, Gunnar Ullenius och vädjade att Riksantikvarieämbetet, Västergötlands fornminnesförening, Skövdeortens och Vadsbos fornminnesföreningar samt Odensåkers församling skulle samlas för ett samråd om Klockarbolets framtid. Det är den delvis bortglömda verkligheten om kulturskatten som nu i början av 2000-talet står och befinns som det en gång var på 1600-talet, kanske till och med i bättre skick. Med minst 400 årig byggnadsteknik och med det mesta materialet i originalskick förutom takmaterialet som är en utbytesvara ställs inte längre frågan varför bebyggelsen är i ett väl underhållet skick utan ses som en självklarhet. Att Klockarbolet idag finns kvar är utan tvivel den arbets- och kämpainsats som befolkningen i Odensåker och omkringliggande församlingar, Låstad och Tidavad har utfört och inte minst tack vare hembygdsföreningens agerande och arbete.
Odensåkers församling äger fastigheten, hembygdsföreningen deltar i förvaltningen och sköter publika visningar och idag är bygdens folk eniga kring bevarandet av den ovärderliga kulturskatten. Idag ifrågasätts inte längre om det är av värde att behålla byggnationen i skick utan som en naturlig självklarhet och Sverige kan därmed behålla kulturskatten, Klockarbolet i Odensåker under lång tid framåt.
