ÖPPET
Spruthuset är alltid öppet och där finns den gamla brandsprutan och en utställning om Vasamonumentet.
1892 rasade en stor brand i Kungsgården. Den 29 juni började Åkermans trösktak brinna genom vådeld. Många gårdar runtom var hotade av elden och utrymdes.
Trösken, hyvelfabriken, sågen, ett stort virkesmagasin, många brädstabbar och spruthuset brann ner på 4 timmar. Innan brandförsvaret motoriserades släcktes bränder manuellt med hästdragna sprutor, som förvarades i spruthus runtom i socknen.
1893 köptes en ny brandspruta och slangar. Brandsprutan var en kärra som drogs av häst och på den stod pumpar, som pumpades för hand. Det åttkantiga spruthuset är troligen byggt 1893-1894. I september 1894 målades det första gången och i september 1896 andra gången.
1932 flyttades denna "brandstation" till ett garage hos Sven Forslin på Vångan i Fors. Där stod en brandbil och motorspruta. I början av 1930-talet köptes en motorspruta för att ersätta den manuella brandsprutan. En brandsirén köptes 1933 och placerades i Kungsgårdens spruthus.
1949 invigdes den nya brandstationen mittemot macken i Kungsgården, och då upphörde behovet av Kungsgårdens spruthus.
1993 ville Norrala hembygdsförening rusta upp byggnaden. Ägare var då Rote 122 i Norrala och alla ägare tillfrågades.
1994 var renoveringen klar och bekostades av hembygdsföreningen. Nytt plåttak var lagt och en ny spira till taket hade tillverkats av plåtslagare Börje Larsson i Svarven. Byggnaden hade rätats upp och var nymålad i ursprunglig färgsättning.
I huset finns en brandspruta, troligen den som smeden Per Norin (1844-1930) med flera åkte till Stockholm och köpte 1893 efter branden.
1996 fick Norrala Hembygdsförening spruthuset av Rote 122. Det är hemman i byarna Kungsgården, Svarven och Vad.
För Kungsgården var det Sune Karlsson, Arne Lindberg, Sven Hansson, Irene Sjödin, Yngve Schön, Bengt Forsell och Bengt Karlsson.
För Svarven var det Anders Jonsson, Kurt Berglund, Erik Gustaf Kring, Gunnar Olsson, Lasse Hedlund och Ingrid Persson.
För Vad var det Håkan Larsson, Yngve Schön och Märta Norin.
Telefonnummer att ringa vid brand i västra Norrala:
KUNGSGÅRDENS VASAMONUMENT
Bredvid spruthuset finns Vasamonumentet, det ägs inte av hembygdsföreningen.
1521 kom Gustav Vasa till Norrala kungsgård. Han vädjade till hälsingebönderna, från en stor gravhög (från sent 1250-tal eller tidigt 1300-tal). Han ville ha hjälp i kriget mot kung Kristian II av Danmark. Hälsingarna ville avvakta och Gustav Vasa åkte vidare. Senare när de hörde att bönderna i Gästrikland var med, gick de med på att hjälpa till.
1773 restes Vasamonumentet på gravhögen, till minne av Gustav Vasas befrielsekamp. På minnesstenen står: Här manade Gustav I åhr 1521 samlade helsingar till rikets räddning frihetshjälten till ära under ättlingens Gustav III:s regering restes stenen åhr 1773 af sällskapet Pro Amico.
1892 behandlades vid kommunstämman i Norrala, om kommunen skulle ge bidrag till en värdig och prydlig inhägnad av monumentet. 1893 kom frågan upp igen och blev uppskjuten. De ansåg att det var en fråga för hela länet, som inte har många minnesmärken om forna dagars storhet.
1896 i Gävleborgs läns landstingssammanträde togs frågan om staket upp. Hans Persson (1837-1918) från Hans-Pers i Närby s 2, hade motionerat om att uppföra staket, då platsen inte kunde fredas mot kreatur och ohägn. Frågan blev vilande. Vid ett sammanträde 1897 beslutades att uppföra staketet. Det diskuterades om det skulle vara gjort i smides- eller gjutjärn. N. A. Sandström i Askesta, Söderala och Hans Persson i Norrala fick uppgiften att planera uppförandet.
1900 meddelade Hans Persson från Närby vid landstingets sammanträde, att nya staketet kring Vasamonumentet i Kungsgården var färdigt.
1921 ordnades en stor 400-årsminnesfest vid monumentet, den 26 juni i det härligaste av väder. Festen var välbesökt och det förekom serveringar av olika slag.
Tal hölls av Svante Söderblom (1870-1951) hemrest från Amerika, pastorerna Grankvist från Söderala, Hjort från Söderhamn och Wåhlin från Norrala.
Festen besöktes av Ärkebiskop Nathan Söderblom (1866-1931) med familj. En orkester från Söderhamn spelade och Norrala manskör sjöng.
1934 besökte Kronprins Gustaf Adolf (1906–1947) och prinsessan Sibylla (1908-1972) Vasamonumentet, den 26 juni.
Gustaf Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha gifte sig 1932. De gjorde en 9-dagarsfärd genom Norrland i juni-juli 1934, innan de fick barnen Margaretha 1934, Birgitta 1937, Désirée 1938, Christina 1943 och Carl Gustaf 1946.
1955 åkte Sveriges kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) på Eriksgata i Gävleborgs län. Han besökte Vasamonumentet i Kungsgården den 18 juni.
Gustaf VI Adolf var far till Gustaf Adolf (1906–1947), Sigvard (1907–2002), Ingrid (1910–2000), Bertil (1912–1997) och Carl Johan Bernadotte (1916–2012).
KÄLLOR
Husförhörslängder och församlingsböcker i Norrala kyrkoarkiv på Riksarkivet.
Dokument i Norrala Hembygdsförenings arkiv.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_VI_Adolf