Den lilla socknen och samhället Iggesund
Njutånger är den lilla socknen som inom sig har en världsledande industri, Iggesunds bruk, och som består av en traditionell landsortsdel och en större tätort Iggesund. Så har det dock inte alltid varit. Fram till 1900-talet levde befolkningen i socknen i huvudsak av jordbruk och fiske och Iggesund var en liten bruksort. När Iggesunds bruk i början av 1900-talet övergick från i huvudsak järnframställning till massaproduktion anställde bruket många arbetare. De behövde bostäder och den lilla bruksorten Iggesund växte till ett stort samhälle. Merparten av socknens befolkning bodde då i Iggesund.

Landskapet
Landskapet omfattar en rik skärgård, traditionell jordbruksmark, sjöar, vattendrag och berg. Det är detta som vi uppfattar som ”vår” bygd och som är den mark som brukats av människor under många århundraden och som gör den typisk för vår bygd. Kunskaper om vårt landskap har stor betydelse för vår lokala identitet, känslan av att tillhöra ett geografiskt område. Vi identifierar oss med den trakt där vi bor och verkar eller där vi tillbringar vår fritid. Det finns alltid något som är typiskt för ”vår” bygd. För oss är vårt landskap, skärgården, jordbruksmarken, byarna, sjöarna, Nianån och bergen i väster.

Jordbruk och byar
Njutångers socken har inte de ideala förutsättningarna för jordbruk, landskapet är relativt sönderskuret av höjdsträckningar med åkrarna där emellan. En viktig förutsättning har dock varit läget nära havet och effekterna av landhöjningen. Det innebar att områden närmast havet och låga områden längre in i landet var de första som utnyttjades för jordbruk. Njutångers kyrka sägs vara från 1200-talet, vilket bör innebära att människor brukade jorden långt innan kyrkan byggdes. Det går inte med säkerhet säga när de första byarna har tillkommit. I första hand bör det vara byarna närmast Njutångersfjärden och byarna kring Nordmyralandet.

Skärgården och fiskelägen
De små fiskelägena i innerskärgården som växte upp i mitten av 1800-talet är en del av det som utgör det gamla Njutångers socken. Idag är fiskelägena fritidsbostäder för i flera fall ättlingar till de fiskare som byggde upp skärboningarna. Sedan början av 1800-talet är öarna skiftade på socknens gårdar och på flera av öar har det under 1900-talet vuxit upp fritidshus, där ägarna har koppling till respektive gård.

Bruken
I socknen har det funnits tre bruk som haft betydelse för socknen. När Östanå pappersbruk 1665 påbörjade tillverkning av papper var det den första industrietableringen i Iggesund. I och med tillkomsten av pappersbruket startade en lång industriell tradition vid Iggesund. I slutet av 1600-talet påbörjades järntillverkning vid Iggesunds bruk och under 1800-talet var Nianfors bruk en del av järnhanteringen vid Iggesunds bruk. I början av 1900-talet tog Iggesunds bruk vid den tidigare produktionen av papper fast i nyare former och 1963 startade den kartongproduktion som idag är världsledande.

Socknens historia
Hur länge bygden varit bebodd vet ingen. Vi har förhållandevis gott om fornlämningar och fynd från stenåldern och framåt. Uppenbarligen har Njutångersfjärden djupa men lättskyddade vatten varit attraktiv. Samstämmiga källor anger Njutånger som en väsentlig hamnplats redan under Vikingatiden och den Ledungsorganisation” (örlogshamn) som senare följde ända fram till slutet av Medeltiden.