Fegärde gårdsarkiv


Fegärde gårdsarkiv
Bakgrund
I samband med det ”stora uppropet” inför starten av arbetet med att beskriva Njutångers sockens historia hade Nils Larsson, dåvarande ordförande i hembygdsföreningen, påbörjat arbetet med att gå igenom den mängd av gamla handlingar som förvarades på gården i . Fegärde Det visade sig att vissa dokument var av stort intresse för dem som hade börjat skriva avsnitt till Njutångersboken. Familjens önskan var att hembygdsföreningen skulle ta hand om alla handlingar. Vi startade då en studiecirkel genom Studiefrämjandet dels för att lära oss hur man arkiverar handlingar, dels för att praktiskt inventera och sortera handlingarna och sedan kunna lägga dem i ett eller flera arkiv.


Varifrån kommer handlingarna?
Handlingarna hade upprättats i samband med Nils Larssons farfarsfars, Lars Jonssons, arbete som bl.a. kommunalnämndens ordförande under senare delen av 1800-talet. På den tiden hade kommunen inget eget kommunalkontor, det var ordförande som skötte ärendena hemifrån och det var därför naturligt att handlingarna blev kvar på gården. Lars Jonsson var inte bara kommunalman, han var också delägare i lastageplatsen i Snäckmor, han var affärsman och tog hem varor som människor i socken handlade, han var socknens ”förtroendeman”, han var nämndeman och förmyndare. Hur kom det sig att handlingarna har blivit kvar i över 100 år? Gården har gått i släkten och handlingarna har legat kvar på vinden.
Vad innehåller handlingarna?
Idag är handlingarna sorterade på ett 30-tal olika ämnen allt från köpebrev/pantbrev, gåvobrev/testamenten, bouppteckningar, auktionshandlingar och tingshandlingar till sjöfart, fiske, fortransporter, väghållning, fattigvård och handlingar om andra gårdar.
Hur har studiecirkeln arbetat?
Under ledning av arkivarie Ingela Fahlberg Kilarne sorterade vi handlingarna enligt en arkivplan, vilket var ett omfattande arbete. Vissa dokument hade fula märken av mössangrepp så vi var tvungna att utrusta oss med munskydd vid flera tillfällen.
Vad kan handlingarna användas till?
Givetvis är det upp till den som vill forska i materialet vad han/hon vill få ut av det. Några tänkbara områden kan vara släktforskning, hur en by såg ut för 100 år sedan, hur de fattiga togs om hand och övriga sociala förhållanden i slutet av 1800-talet, hur skolgången var för 100 år sedan, hur en dagkarl försörjde sig i slutet av 1800-talet och vad en förtroendeman i slutet av 1800-talet sysslade med.  Det omfattande materialet kommer att finnas tillgängligt i ARKIV Gävleborg, Gävle.
Nedtecknat av Gunnar Sundstrand

Förening:

Njutångers Sockens Hembygdsförening

Skapad av: (2014-10-15 19:58:04) Kontakta föreningen
Ändrad av: Njutångers Sockens Hembygdsförening (2022-06-01 23:23:33) Kontakta föreningen