Föreningens Historia


I början av 1900-talet bedrevs undervisning i Sorrerud skola. Skolan var i så undermåligt skick att reparation ej var möjlig. En ny skola skulle byggas.

Under tiden skedde undervisning på Kulten och Knotten. Det uppstod tvist om var skolan skulle byggas. Höghultsborna ville ha skolan i Höghult - de kunde inte tänka sig att bygga skola på en kohagskulle i Nättjebacka. Så blev det i alla fall. Marken skänktes av Karl Andersson - och den 23 april 1926 styckades tomten av.

Hösten 1927 började undervisningen i den nya skolan.

En stor händelse i skolans historia var när strömmen kopplades in, lagom till lucia 1942.

Efter 25 år lades skolan ner. Sista examen i Nättjebacka skola var den 29 maj 1952 - då undervisades 3 klasser med sammanlagt 11 elever. Därefter stod skolan tom, men lägenheten uthyrd.

Ödeborgs kommun ville bli av med fastigheten i Nättjebacka, i vilken skolan varit inrymd. Frågan diskuterades 1957: Vilken var den bästa lösningen? Därför bildades en grupp, som kallade till ett möte - där man kom överens om att bilda en förening. Så, på detta möte - den 26 januari 1958 - togs beslutet att bilda Nättjebacka Hembygdsförening. Många viktiga beslut fattades denna dag. Det viktigaste beslutet var att inköpa fastigheten. Några personer fick i uppdrag att föra förhandlingar med Ödeborgs kommun. Kommunen begärde 15 000 kr. Föreningen betalade 5 000 kr, på resterande belopp skrevs en revers, som löpte på 15 år. Denna skulle avskrivas efter 15 år om fastigheten underhölls och var i det skick, som när den överlämnades.

Andelsbevis skulle säljas till ett pris av 100 kr per andel. Detta för att få kontanter till köpet.

Första styrelsen valdes och fick följande sammansättning:

Ordförande     Valter Karlsson

Vice ordf.         Karl Hydén

Sekreterare     Hans Hansson

Kassör              Karl Niklasson

Ledamot           Margit Olausson

Karl Hydén avgick efter 2 år och ersattes av Lennart Hansson

Uppvärmningen av fastigheten diskuterades ofta. Till en början eldades det med ved, som medlemmarna skänkte. 1962 kom ett förslag om att sätta in olja. Detta förslag ansågs alldeles för dyrt, därför togs det fram ett pris på en spånugn. Föreningen fick ett anbud, som godkändes och en spånugn installerades. Priset för spånugnen var 836 kr och insättning och murningsarbete kostade 65 kr - alltså sammanlagt 900 kr. Denna spåneldning pågick i 4 år. I oktober 1966 gick man över till oljeeldning. Kostnad 1850 kr. Första leveransen av olja kostade 406 kr. Troligtvis var det mer än 2 kubikmeter, eftersom det var första gången som man fyllde tanken.

Under åren anordnades många fester - såsom luciafester, nyårsfester och påskfester. På den tiden användes det gamla materialrummet - som var 2x3 m - som kök. Där skulle man koka kaffe, lägga upp bröd och annat, som hörde kaffebordet till. I början hämtades vatten i ett tvättställ ute i kapprummet. Efter några år flyttades en vägg ut. Då fanns vattnet i köket och en diskbänk gjordes. Det ordnades en lucka i väggen, där man kunde hämta dricka och senare på kvällen köpa korv med bröd.

På några av luciafesterna svarade Västgöta-Sigge och hans bror Pelle i Luthagen, för underhållningen. Oftast stod traktens spelmän för musiken, för att nämna några - var det: Lennart Hansson, Bertil Hansson, Per-Olov Hansson, Stig Hansson och Anker Lindskog. På luciafesterna, kunde det vara så trångt att lucian hade svårt att komma fram.

Åren fram till 1986 förekom inga större händelser. Visst underhåll utfördes, t.ex. målning, byte av tegel och fönsterbyte. All el byttes ut 1985.

Natten till den 6 februari 1986 brann hela huset ner på några timmar och vi blev alltså av med vår lokal, som vi haft planer på att utöka genom att ta hål i väggen till lägenheten. Genom branden försvann en del skolböcker - bl.a Folkskolans läsebok i flera exemplar.

En grupp bildades nu - som fick i uppdrag att undersöka om det gick att bygga ett nytt hus på tomten. Försäkringspengarna uppgick till 170 000 kr. På ett möte i Torps skola - för alla medlemmar - lade gruppen fram sitt förslag. Och på frågan om nybyggnation blev svaret ja. Många timmar och dagar lades ner på att få fram ritningar. Färgelanda kommun uppvaktades om pengar och efter många om och men beviljades ett amorterings- och räntefritt lån på 350 000 kr. 50 000 kr erhölls från Torps församling med ett villkor att de fick komma till lokalen och ha gudstjänster utan kostnader, 30 år framåt i tiden.

Vi är mycket nöjda med vår nya fina hembygdsgård - men, saknar kanske den gamla ändå.

Framfört av dåvarande ordförande Nore Berndtsson på Jubileumsfesten 2008-01-26 - då föreningen firade 50 år.

Editerad av: Camilla Nilhammer (2018-11-18 16:50:07)