Domarring

En domarring består av stenar i olika storlekar och former, antingen resta eller lagda på marken. Ringens diameter är oftast mellan sex och tio meter och kan antingen vara rund eller avlång. Stenarna är oftast ganska glest lagda och ringen består av ett ojämnt antal stenar, vanligtvis sju eller nio stycken.

De tidigaste ringarna är från 200-talet, men de flesta tillkom under järnåldern. Domarringar finns bara i Norden och i Sverige finns de flesta i Västergötland och Småland.

Vad domarringarna användes till finns det olika tolkningar kring. Den äldsta, är att ringarna användes som tingsplatser. Det var de äldsta människorna från olika byar som samlades vid domarringarna för att fatta beslut om sådant som de gemensamt skulle göra. Att stenarna i domarringarna oftast är udda till antalet, tolkar vissa som att en omröstning då aldrig kunde sluta oavgjort. Eftersom denna teori inte har någon egentlig grund, har den stött på allt mer motstånd.

Efter arkeologiska undersökningar är de flesta nu överens om att stenarna är gravar. Domarringar innehåller ofta en brandgrav från äldre järnåldern. En sådan utgörs av en grop under marken där den kremerades ben placerades.

Domarringen i Häradsvad har sju stenar till antalet och är från järnåldern. Därmed har den inget med slaget vid Herrevadsbro att göra, eftersom detta ägde rum på 1200-talet.