Ortsnamn Tåssjö S-Ö

Skoghunnadal:

Det har påträffats ruiner av en backstuga väster om Mettes have. Det måste vara resterna av Skoghunnadal.  Namnet Skoghunnadal förekommer inte i husförhörslängderna, och det går därför inte att med säkerhet ange, vem som har bott där. Det är troligen samma torp, som senare kallades Ljungliehuset.

Skräddarebygget:

Exakt årtal för torpets tillkomst framgår inte av mantalslängderna. År 1723 är torpet inte omnämnt. I nästa längd, som bär årtalet 1742, finns Skräddarebygget antecknat. Torpet beboddes av hustrun Pernilla. Närmare undersökningar visar, att Pernilla var gift med Oluf Andersson. Oluf bodde säkerligen i Skräddarebygget, men han var befriad från att betala mantalspengar och antecknades därför inte i mantalslängden.  Oluf Andersson tillhörde kretsen av fast anställda tjänare på Rössjöholm. Troligen var han gårdsskräddare.

Socknehuset:

Är identiskt med gamla fattighuset. Det tillhörde inte Rössjöholm utan ägdes av  socknen. Fattighuset omnämns första gången 1820, och det gjordes till skola 1850. Totalt 16 personer bodde under tiden 1820-1850 i Fattigstugan. Huset fungerade som skola 1850-1870. År 1870 togs Lärkeröds skola i bruk. Huset vid Tåssjö kyrka blev då bostad för socknens småskollärarinnor. Det fanns även andra hyresgäster.Huset stod kvar till 1902, skall ha legat där kyrkan idag har sin P-plats.

Skäggeris:

Glest bebyggd by, arrendegårdar under Rössjöholm.

Skäggeris hus:

Det fanns 1828 bara två torp i Skäggeris, Ljunghuset och Hultet. Eftersom Hultet är upptaget på karta nr 23, måste det vara fråga om Ljunghuset som anlades omkring 1823 av Anders Bengtsson.

Smedjan, Smedhuset:

Smedjan, som sannolikt inte var bostadshus, synes ha legat mellan Bruket och Möllan. Huset uppfördes sannolikt under 1730-talet. Man hade behov av smidesarbeten för att underhålla maskinerna i oljeslageriet och såpbruket. Tunnbanden till de drittlar, som användes till såpan, var nog gjorda av trä. I början bodde smederna i Lafogdahuset, men på 1770-talet uppfördes en särskild bostad för dem. Huset kallades Smedhuset.  Under en period omkring år 1800 bodde det fiskare i huset, och då kallades det Fiskarehuset. Huset fick med tiden namnet Carlsro (efter konsul Carl Rooth, som ägde Rössjöholm 1827-1848). I dagligt tal kallades huset Stickehuset, eftersom väggarna var klädda med takspån.

Snoggarp:

Snogerup 1626, genitiv Snugga av mansnamnet Snuggi och torp = nybygge, gård. By belägen öster om Långhult.Här skall en backstuga ha legat, som beboddes av ”Kulla-Bengtan”.

Snäckebotorp:

By i östra delen av Tåssjö mot Örkelljunga.Namn efter en höjd Snäckan. Här fanns ursprungligen tre gårdar. På 1800-talet tillkomde sex torpen Bjerhus, Malenedal, Mysike-backen/huset. Nissabygget,Ålstorp och Torpet.

Sofiedal:

Sofiedal anlades omkring 1755 av Jeppe Assarsson. Han hade varit hemmansåbo i Långhult ett tiotal år.Flera som har bott här har varit skogvaktare.

Stavershult:

(Stauersholtt 1 524, av ett äldre namn på Staverhultssjön, nämligen Stauersjö. Till ordet staver = stav, stock: Stavershult = skogsdungen vid Staversjö).  By på Hallandsås. Namnet antyder tillverkning av stavar till tunnor, sannolikt i samband med 1200-talets sillfiskeperiod. Ursprungligen en gård. Till byn hörde utbyggena Hultabygget och Äringsbygget. Några torpnamn;Björkabygget,Hagahuset,Johnsbygget,Werkahuset, Gamla o Nya Svanebo,Björsingahuset förekommer i längderna från 1760 talet.Hellehuset,Backahuset.

Stora Kärr:

By, från början med tre gårdar.

Stora Verk:

Hade från början med tillverkningen av pottaska att göra. Intill Stora Verk fanns det urlakningsdammar.De som bodde i Stora Verk i början arbetade säkert med tillverkningen av pottaska. Så småningom blev Stora Verk bostad för hantverkare av olika slag, som var knutna till godset. Kartan visar Stora Verk som ett torp.  När huset försetts med jord är ovisst. Den förste som uttryckligen benämns torpare, är Troed Nilsson, som bodde i Stora Verk fr.o.m. 1807.  Det är dock möjligt att några av de hantverkare som bott i huset brukat ett torp jämsides med sina hantverk. Vid stora Verk anlades ett sågverk. Sågdammen är utsatt på kartan från 1828. Dammen fick sitt vatten från den bäck, som på vissa kartor kallas Rinn.  Som komplettering byggdes i slutet av 1800-talet en såg vid Rössjöholms mölla. Sågverken drevs parallellt, med varandra. I slutet av 1910-talet brann sågen vid Stora Verk ner. All sågning flyttades då till möllan. Stora Verk blev namnet på den trädgård, som folkskollärare Håkansson anlade. Den låg dock inte på samma ställe som det gamla Stora Verk.

Storegård:

Består av tre gårdar vid väg 114 mellan Munka Ljungby och Lärkeröd. Namnet uppstod i mitten av 1800-talet, då hemmansägare Johannes Andersson ägde efter den tidens förhållanden mycket mark. I slutet av 1800-talet delade han upp sin mark på sönerna Alfred, Olof och Karl. I början av 1900-talet var Storegård ett populärt övernattningsställe för många hästskjutsar, då s.k. stiehandlare och kåramagare från bl.a. Skånes Fagerhult och Åsljunga reste till Ängelholm och Kullabygden för att sälja sina varor. I Storegård fanns under åren 1931-1953 en telefonstation.

Såghuset:

Såghuset kallades också Sågskärarehuset. Det finns fortfarande kvar. Ligger nära Lärkeröd vid vägen mellan Lärkeröd och Rössjöholm. Det anlades omkring år 1768. Av namnet framgår att det bedrevs sågning vid torpet. Förmodligen var det fråga om s.k. kransågning, där man för hand sågade plank. Filip Karlsson startade där en lådfabrik.  Han lade även ner ett stort arbete för idrottsföreningen IFK Rössjöholm.

Såpebruket och Lafogdebostaden:

Husförhörslängderna skiljer inte på de båda byggnaderna, utan allt sorterar under rubriken Bruket. I själva såpebruket kokades såpa av rapsolja från kvarnens oljepress och pottaska från Stora Verk. Det fanns säkert också enklare bostäder för arbetsfolket, under det att de bästa bostäderna fanns i Lafogdehuset. Såptillverkningen synes ha kommit i gång omkring 1730 och pågått till slutet av 1700-talet.  Möjligen har såpa tillverkats i mindre skala några år in på 1800-talet.

Tollsjö:

Också skrivet Tyllsjö. ( Thylshide 1651, av osäker förled och eke =ekbestånd. Eller sankmark med öppet vattenflöde)  mellan Västersjön  och Rössjön. är ett flackt sand- och myrområde med en liten rullstensås i söder. Området har bildats mellan de två stora dödisblock, som vid landisens avsmältning gav upphov till de båda sjöarna. I de artrika våtmarkerna kan man hitta ovanliga starrarter:Sumpstarr och strängstarr samt orkidéer och korallrot I Tollsjö häckar också många fågelarter. Tollsjö omfattade i början tre gårdar. Där finns bl. a. torpen Akademien, Försöket,här lär en fröken Andersson har drivit en söndagsskola i början av 1900-talet.Magård skall ha varit en mindre gård, här skall en gammal soldat Olof Rudolf ha bott.Gräshagehus,här har Väktare och tidigare soldaten Hjort ha bott.Petersborg ett torp som lades ner på 1800-talet.

Äringsbygget:

By i sydöstra delen av Stavershult.

Äspenäs:

Ligger i de västra delarna, här har funnits en skola.Torpnamn som förekommer är bl.a Spirhult som står omnämt redan 1760.Karlslätt, har även kallats för ”Brantska” då soldaten Ludvig Brant och hans son Karl bodde här.Andra namn som förkommer är Liljan,Beckahuset, Perstorpshuset.