Ortsnamn Tåssjö K-R

Kollebäckstorp:

(Kielberstorp 1596, av mansnamnet Kolben eller Kolbern Kolbjörn´ och torp = nybygge, gård). Byn bestod ursprungligen av en gård, ½ mantal insockne frälse under Rössjöholm. Genom hemmanets delning och genom tillkomsten av torpen Åhus och Örehus har byn fått flera gårdar. En skola fanns i Kollebäckstorp, hyser även en markant rullstensås, som är en del av isälvsstråket mellan Tåstarp och Rössjön.  Huvudåsen är c:a 10 meter hög och omges av biåsar.

Korteflod:

I kyrkböckerna kallas Korteflo, Norra Krokabygget. Det var det yngsta av de tre Krokabygget-torpen i Lärkeröd. Det omnämns första gången år 1767, då Eskil Turesson och Sissa Persdotter fick en son.  De var då ganska nyinflyttade.

Lilla Verk:

Var beläget något väster om Marieberg alldeles intill Rössjön. Torpet kallades  också Gamla Verk och Stenlihuset. Torpet hade med pottasketillverkningen att göra. Troligen var det där, som tillverkningen började, innan Stora Verk var byggt. Det fanns en urlakningsdamm för pottaska alldeles intill Lilla Verk.

Liljedal:

Liljedal anlades omkring år 1738. Den förste torparen hette Nils Nilsson. Han var född den 4/7 1703, han var son till Nils Sonesson och Bengta Persdotter i Långhult.

Ljungabolet:

By, belägen väster om Äspenäs.

Ljungagård:

By med lådfabrik och missionshus, 10 jordbruksfastigheter och 12 andra fastigheter.På Eskilstorps ägor låg ett torp med samma namn.

Långhult:

(Longollt 1524, det långa hultet, skogspartiet).  By norr om Västersjön. Ligger i ett småskaligt odlingslandskap med betesmarker och äldre bebyggelse bevarade. Långhultamossen är en relativt opåverkad myr. Långhults småskola, 400 m norr om Göstorp, blev permanent i Långhult 1928. Tidigare hade lärarinnan undervisat även i Ramnakulla.1930 inköptes Nils Svenssons fastighet i Långhult. Redan 1939 fick skolan emellertid läggas ner på grund av för få barn. Eftersom skolvägen var lång och svår för barnen, särskilt om vintern, inackorderades de till en början i Tåssjö. Staten bidrog med 8/10 av kostnaden. I stället för inackordering kunde eleverna få 50 öre per dag för cykelslitage. Senare fick de skolskjuts till Lärkeröd och från 1949 från Kollebäckstorp. Fastigheten är nu fritidsbostad.

Lägerskolan, Gamlaholm:

Vid Tåssjö kyrka tillkom 1968 genom en besjälad arbetsinsats av rektor Nils Ekelund i Munka Ljungby. Under år 1967 renoverades två byggnader för lägerskolans bruk. I det gamla ålderdomshemmet inreddes logi för 35 elever med lärare, och i Kyrkskolan/Ramnekulla småskola blev det två lektionssalar.. Lägerskolan blev handikappanpassad 1989. Den användes främst för naturnära undervisning för grundskolans elever.Ålderdomshemmet hade tidigare varit gästgivaregård i Skånes Fagerhult. Det köptes av doktor Wendt, som sålde det för 600 kr till Tåssjö kommun 1888. Huset flyttades och öppnades 1890 för tio gamla En kommunalsal och en småskoleavdelning var där till 1914, då Ramnekulla skola stod färdig.

Lärkeröd:

(Lathkaryth 1406, kanske av ett gammalt namn på den försvunna Lärkesholmssjön, och ryd = röjning). Byn utgjorde 1 1/8 mantal insockne frälse under Rössjöholm. En skola inrättades i byn 1869. Lärkeröd utvecklades till ett bygdecentrum med affärer, café, bibliotek och idrottsplats (för IFK Rössjöholm). Det mesta är numera nedlagt, dock inte idrottsplatsen.

Lärkeröds folkskola låg från 1869 nära vägkorset Örkelljungavägen/Stavershultsvägen. Det var en flyttande folkskola, där läraren även undervisade i Bassholma. 1907 blev skolan en fast B2-skola. Lärkeröds folkskola hade länge alltför många elever men blev inte B 1-skola för klasserna 5-6 förrän 1950. Klasserna 3-4 fick gå i Bassholma. Skolan drogs in 1971, då nya Toftaskolan stod klar.

Småskolebarnen undervisades t.o.m. 1906 i folkskolan, då läraren undervisade i Bassholma. 1907-1914 hyrdes en småskolelokal, och därefter byggdes ett skolhus. Lärarinnan undervisade även i Stavershult till 1923, då skolan blev permanent. Skolan drogs in 1955, och därefter fick barnen gå antingen i Stavershults eller Bassholma småskola. 1957 inreddes en träslöjdsal i småskolan, den första träslöjdsalen i Tåssjö. Skolan såldes 1972, är numera privatbostad. Här har funnits flera torp, Skräddarebygget, som fanns redan på 1760-talet.Sjötorpet och Mågebygget är också torpnamn.

Lärkholm:

(Lercholm 1651. Av sjönamnet Lathki och holm = liten ö, holme. Belägen c:a 1,5 km öster om Lärkeröd. Ett skogsområde, som betas av nötkreatur. Här växer ett idegransbestånd i en botaniskt intressant miljö. Lärkholmsån (Lärkesholmsån) är en mindre å, som rinner genom den numera utdikade Lärkholmssjön. Den rinner genom Lärkeröd, innan den faller ut i östra delen av Rössjön.

Malenedal:

Som ligger i Snäckebotorp, omnämns i kyrkböckerna första gången år 1807.Laga skifte skedde i Snäckebotorp 1838-1842.Malenedal kom då att ingå i en av gårdarna i Snäckebotorp. Efter 1855 var torpet obebott och revs. På kartan kallas torpet Helenedal, men det är utan tvivel en felskrivning för Malenedal.

Marieberg:

Ligger några hundra meter öster om Hallagården. Torpet omnämns redan i mantalslängden 1760. 1759 -1803 beboddes det av fiskaren Per Jeppsson.Snickaren Karl Nilsson bodde här i början av 1900 talet.Han var även sågmästare skrev Frans G Bengtsson i ”Den lustgård jag minns”.

Mysikehuset:

Låg i Snäckebotorp strax norr om vägen mot Örkelljunga.Torpet omnämns första gången 1805.

Måsaryd:

Är med all säkerhet identiskt med torpet Carlslätt i Kållebäckstorp. Carlslätt började som en jordbod. Där bodde syskonen Hans Svensson och Boel Svensdotter. Deras föräldrar var annexhemmansbonden Sven Svensson och Tyre Persdotter. De hade bott på Annexhemmanet, så länge modern levde. Då Tyre Persdotter avled 1797, måste de båda syskonen söka sig annan bostad. De byggde då den jordbod, som kom att kallas Carlslätt.

Nordala:

Eller som torpet ursprungligen hette, Nordahl, omnämns första gången i Tåssjö kyrkböcker den 22/12 1811. Då lystes första gången för drängen Nils Hansson och pigan Sissa Persdotter,båda från Nordahl. Nordala används nu som fritidshus.

Pettersborg:

Anlades 1740 eller 1741 av Per Svensson, som var fiskare på Rössjöholm.

Ramnekulla:

(Raffnekulle 1624, har namn efter läget vid Ramnasjö,efterleden är ordet kulle = höjd). Tidigare gård, på den plats där Rössjöholms gods i dag har sina ekonomibyggnader. I dess förvaltarbostad föddes författaren Frans G. Bengtsson 1894.

Ramnasjön:

(Skrivet Ramsiöö 1675, av ett äldre sjönamn Rafni till rafn = korp). Sjö i den södra delen av Tåssjö på gränsen mot Munka Ljungby. Sjön har varit betydligt större än nu men har varit föremål för flera försök till sjösänkning. Genom torrläggningen fick flera gårdar i Bassholma, Rävakärr och Ljungagård  ny mark, som dock förblev vattensjuk och därför inte så värdefull.

Rävakärr:

By med några fritidsfastigheter i dag Under andra världskriget var Rävakärr en flitigt utnyttjad torvtäkt.

Röglan:

(Av rögla = upphöjning, kulle) är en stor mosse mellan Aggarp och Tåssjö men också en glest bebyggd by. Där låg torpen Rispahus, Killestorp, Spånghus och Kringlebacken. Med början 1838 såldes området från Rössjöholm, och byn omfattade på 1920-talet 18 fastigheter. Numera bedriver Thomas Uhrberg träning av hästar här.

Rössjöholm:

Gods vid Rössjön, omfattar 3320 hektar, varav 2000 ha skog, 209 ha åker och bete, 350 ha mossar sant 685 ha sjöar, främst Rössjön och största delen av Västersjön. (Mer information finnes under fliken Rössjöholms gods i menyvalet på hemsidan). Stickehuset,som revs i början av 1940 talet låg här,namnet lär komma av att väggarna var beklädda med spån av bok. I Möllehuset skall ha funnits två lägenheter.Här har även funnits en handelsbod Gröna-borg.Fridelund fanns på 1800 talet.Andra torpnamn som förekommer är; Fridelund,Nordala,Liljedal,Askebäck,Höjentorp,Gustavsborg,Turbäck,Lybeck,Jakobstorp,Kvistahus,Månstorp,Skäggeris,Bernstorp,Stafsahus,Gamlaholm

Rössjöholms Mölla:

Möllan är utsatt på kartan, men den är inte antecknad i det tillhörande registret. Det beror på, att den inte räknades som torp. Tidvis var den satt till 1/8 mantal och räknades då som en gård. Även sedan jorden tagits från möllan, intog den en särställning och kom inte att räknas bland torpen. Till möllan hörde ett särskilt bostadshus, kallat Möllehuset. På kartan syns ett Möllehus, men det var mycket litet, ej jämförbart med det senare Möllehuset  soinnehöll två lägenheter. Möllan var en gammam l anläggning, omnämnd redan i början av 1700-talet. Den drevs med vattenhjul. Under såpkokeriperioden fanns det även oljestamp i möllan. Efter 1910 förlades sågverket till möllan liksom en stickhyvel, Det var då tre olika vattenhjul, som drev maskinerna i möllan

Rössjöholms vattenkvarn:

Ligger vid Rössjöholmsåns utlopp ur Rössjön. Den finns nämnd redan 1699, då en ladufogde bodde där. Sin betydelse fick den på 1700-talet som såpfabrik. Pottaska och olja kokades ihop. Såpan färgades med indigo och förpackades i tunnor och såldes i både Sverige och Danmark. Oljan pressades ur importerade rapsfrön, och kokningen utfördes i Bruket intill. 1910-1935 utnyttjades vattenkraften för en såg, som 1935 ersattes av en ny såg längre norrut, med elkraft från ångmaskindrivna generatorer. Kvarnen fungerade nästan hela tiden också som mjölkvarn in på 1970-talet, då den utarrenderades till Axtorps lokalförening. Man malde vanligen två dagar i veckan. Efter några år lades verksamheten ner.