Ortsnamn Tåssjö A-J

Abborrahuset:

Huset kallades Abborrahuset, eftersom en soldat Bengt Abborre med familj bott där 1822-1824. Troligen hade han tagit sitt namn efter Abborrasjön, och eftersom stugan låg nära sjön, var benämningen Abborrahuset självklar på mer än ett sätt. I kyrkböcker och husför-hörslängder kallas huset Kyrkstugan. Dels låg huset nära kyrkan, dels fanns det en prästkammare, där prästen kunde klä om inför gudstjänsterna och kanske också föra samtal, med sina församlingsbor. Innan huset var byggt, fanns det en prästkammare i Annexhemmanet. Eftersom detta låg ungefär, där Nygård sedan byggdes, var det ganska långt till kyrkan, och Kyrkstugan innebar därför en klar förbättring för prästen. I stugan fanns det även utrymme för bostad åt en familj.

Kyrkstugan omnämns första gången 1764, och den fanns sedan kvar till omkring 1855. Då synes den ha blivit riven. Antagligen var huset så dåligt, att det nätt och jämnt var beboeligt. Tåssjö socken hade vid den tiden behov av ett fattighus, eftersom man gjort det gamla fattighuset till folkskola 1850.  Enligt 1842 års skolstadga hade socknarna högst 8 år på sig att skaffa sig en fast folkskola. Det är förståeligt, att en fattig socken som Tåssjö väntade i det längsta med att skaffa ett skolhus, och då det skedde, tillgrep man en nödlösning. Fattighuset,som låg på kyrkans nuvarande parkeringsplats, utrymdes och gjordes till skola. De som bott i fattighuset blev inackorderade hos bönder och torpare i socknen.

Akademien:

Har fått sitt namn på grund av att arrendet för torpet betalades till Lunds universitet (En donation från någon ägare till Rössjöholm).  I husförhörslängderna har jag hittat Akademien belagt först 1826. Huset har något med Tyllsjö nr 2 att göra. Denna gård låg nära den plats, där Akademien byggdes. Tyllsjö nr 2 flyttades och kom att bilda torpen Magård och Ågård. Det är möjligt att Akademien från början varit en undantagsstuga till Tyllsjö nr 2. År 1826 bodde Johannes Hjelm i huset men också undantagsmannen Jöns Jeppsson.

Askebäck:

Anlades omkring 1781, kallades i början Nybygget vid Liljedal eller Nyhus.  Namnet Akebäck nämns första gången i husförhörslängden 1838-1843.
Litet murrester visar var torpet Askebäck låg. Möjligen övergavs det på 1870-1880-talet, då man efter denna tid saknar anteckningar om torpet.

Avenbygget:

By i nordöstra delen av Stavershult.

Backagården:

Här fanns fram till 1920 talet torpet Backatorp.Den siste torparen tycks ha varit Olof Henrik Andersson och hans hustru Elna Jönsdotter.

Bassholma:

(Av basse = vildsvin, och holme, torra kullar i ett landskap, som förr präglades av våtmarker). By på vägen mellan Rössjöholm och Eket. Ligger i en skogrik men  även uppodlad del av nordöstra Ängelholm.Enligt en kunglig resolution den 11 november 1859 överfördes de delar av Bassholma som låg i Össjö socken till Tåssjö.

Bassholma folkskola låg nära vägkorsningen i Bassholma, norr om vägen mot Harbäckshult och byggdes 1876. Här undervisades både folkskole- och småskolebarn. Skolhuset byggdes till 1882 och 1904.1924 byggdes ett nytt skolhus för folkskolan, medan småskolan fick bli kvar i det gamla. 1928 gjordes ytterligare en tillbyggnad i vinkel mot det gamla. Huset såldes 1972 som fritidsbostad, men en deltidsförskola höll till i den gamla skolan 1977-1982. Bassholma nya folkskola ligger söder om vägen mot Eket efter vägkorsningen i Bassholma och byggdes 1924. Den blev mellanskola 1950 för klasserna 3-4, medan 5-6 fick gå i Lärkeröd. Skolan var mellanskola till 1971. Därefter skjutsades eleverna till Toftaskolan. I stället flyttade lågstadiet in. 1982 inleddes en åldersblandad undervisning med förskola och lågstadium. 1993-1999 hade Bassholms skola egen rektor.

Här har funnits flera torp; Grindhyttan,vid gränsen till Rya.Kungshult,en skådespelare vid namn Tilly Svensson skall ha bott här.Edvard OLs-torpet,som fått namnet efter Edvard Olsson som bott här Jerkatorpet,som ödelades av en eldsvåda i början av 1900-talet.Fälleshus och Bobackahus är andra torpnamn på orten.

Bjerahuset:

Det hus, som kallades Bjärahuset, låg på Snäckebotorps mark.

Bjärahus var torp under Rössjöholm till omkring 1838. Då såldes stamhemmanet i Snäckebotorp till Erik Bengtsson, som 1844 sålde till Nils Persson. Nils Persson ägde gården till 1888, då han sålde till Bengt Olsson.  Bengt Olsson sålde 1913 norra delen av sin gård till Fredrik Rosenörn-Lehn på Rässjöholm.  Därmed kom marken, där Bjärahus låg, åter i Rössjöholms ägo.

Björnabolet:

By belägen väster om Äspenäs. Troligen bostad för soldaten Björn.

Bössehus:

I 1780 års mantalslängd finns ett hus antecknat på Lärkholm. Där bodde änkan Gunnil. Det är med all säkerhet samma hus, som senare kallades Bössehus.  Huset är antecknat i 1780 års mantalslängd men inte i mantalsläng-den från 1775.  Det anlades tydligen under senare hälften av 1770-talet. Lärkholm såldes år 1838 av Rössjöholms ägare, konsul Carl Roth, till Per Johansson, som tidigare varit åbo i Lärkeröd nr 1.

Djurholmen:

En by på Hallandsås norr om Västersjön med två gårdar och ett par torp, nu ett vackert strövområde med markerade stigar, grillplats och skyltning av bebyggelse och växtlighet, ägd av O.D. Krooks stiftelse.Här fanns en stuga som revs i slutet av 1800 talet,här lär ”Snickare Johannes” ha bott. Här skall ”Snickare Johannes” ha bott.Här skall Gubbahuset och ”Per Anders Lycka” ha funnits.

Ekeröd:

By och del av Bassholma, den del, som förut legat under Rössjöholm. Bebyggdes omkring 1800 med torp.

Esbjörnabygget:

By på Hallandsås, ursprungligen ett utbygge till Hålshult.Här låg en mindre gård Hallahus, som inköptes av Rössjöholms gods i början av 1900 talet. Ett torp ”Trappan”revs på 1950 talet.

Eskilstorp:

Eskilstorp är antecknat i 1748 års mantalslängd men förekommer inte i mantalslängden från 1744. Man kan därför dra slutsatsen, att torpet anlades någon gång mellan 1744 och 1748. År 1848-1850 förrättads laga skifte i Ljungagården. Det var Gustaf Hagerman, som ville sälja gårdar för åtminstone samma summa som han betalat för hela godset. Eskilstorp fördes nu till Ljungagården och sattes till 3/16 mantal. Brukaren av torpet, Johannes Larsson köpte gården, 1858 lät han göra en hemmansklyvning, då gården delades i tre delar.

Gräshagen:

Gräshagahuset byggdes något av 1700-talets allra sista år. Den förste torparen hette Sven Eliasson.

Försöket eller Fiskarehus:

Första omnämnandet är från 1816. Det var då en smed, som bodde där. År 1818 inflyttade fiskaren Per Jönsson dit från Carlsro. Det var då, som namnet Fiskarehuset började användas.Huset låg enligt 1829 års karta på den lilla udde, som sticker ut i Rössjön strax norr om Möllan. Senare kartor placerar Försöket längre norrut, ungefär mitt för Akademien. Det innebär att huset flyttats vid något tillfälle.

Hallagården:

Ligger Norr om Västersjön består av gammal bokskog med lång kontinuitet och mycket död ved, vilket är värdefullt för många insekter och svampar. Här ligger idag ett ganska relativt nytt hus.I 1828 års mantalslängd fanns här ett torp, men som sannolikt var äldre. Enligt Frans G bengtsson bodde Olof Svensson på Hallagården vid sekelskiftet. En bit från gården fanns in på 1960-talet en dansbana.

Hultabygget:

Del av Stavershult, belägen i byns norra del.

Hålshult:

By på Hallandsås norr om Rössjön. Var enligt jordrevningsprotokoll 1671 ett ryttmästarhemman med tre åbor. Gården brändes under skånska kriget 1675-1679 och fick kring 1800 flera torp: Biknallen, Grenahult, Grönalund, Gudmuntorp, Henriksro, Hängehuset,Klippan (Kajehuset), Råslätt och Svenstorp. Hålshult såldes under 1700-talet till Rössjöholm. Laga skifte genomfördes 1848-1852. Jorden delades och friköptes.

Häggabygget:

By söder om Långhult och Snoggarp. Här lär ha funnits två torp, Göstorp (Jöstorp) och Olstorp. I slutet av 1800-talet fanns här både kvarn, dansbana och flera familjer, i dag ingen.

Hässlebo:

By väster om Långhult, nu med sju fritidsfastigheter. På platsen låg förut en backstuga.Där bodde ”Have Tyra” och ”Have Kitta”.

Hästhagen:

Vid väg 114 mot Munka Ljungby med 11 fastigheter. I hagen låg i början av 1930-talet en dansbana, Björkhagen, troligen ditflyttad från Stavershult.

Högentorp:

Låg uppåt åsen i närheten av Liljedal och Askebäck. Ibland kallades torpet Västra Högentorp för att skilja det från Östra Högentorp, som låg i Stavershult.

Igarstorp:

Ligger utmed den vackra vägen mellan Nedre Århult och Rössjön.Skall vara flyttad dit från Ramnekullas Gamlegård i slutet av 1800 talet.

Jordboen:

Läget strax öster om Svartabäck visar att det är den stuga, som låg i Mettes have. Stugan byggdes i början av 1800-talet, senast 1813, av Metta Jönsdotter, som var född i Tåssjö den 7/4 1748.

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter