När Kvitsleströmmarna skulle tystna


Image

Kvitsleströmmen

Indalsälven är den mest utbyggda älven i Sverige. Bland de första kraftverket var Hissmofors som byggdes kring sekelskifte 1900. I krigets skugga tillkom Lag om tillfällig vattenreglering 1939. Med stöd av denna presenterades lösningar på hur älv- och sjösystemen skulle regleras i västra Jämtland. Många olika förslag fanns, bl.a. att Tännforsens skulle berövas på nästan allt vatten genom att den s.k. Gevsjökanalen byggdes. Förslaget mötte mycket kraftiga reaktioner och planerna skrinlades.

När andra Världskriget var slut började en utbyggnad av de återstående fallhöjderna i Indalsälven. På 1960-talet började man kalkylera med att även bygga ut fallhöjden i Kvitsleströmmen. Aktiebolaget Mattmars Kraft bildas av intressenterna Sydkraft och Hissmofors. Förslaget prövades av Mellanbygdens vattendomstol i april 1963 och förslaget avslogs. Ärendet överklagades till Vattenöverdomstolen och under tiden ökade intresset för en utbyggnad, då Mörsils lokalpolitiker bedrev en intensiv propaganda. Mattmars kommun hade sammanslagits med Mörsils kommun 1952. Dessutom erbjöd Sydkraft Mällbyns byamän 200 000 kronor som ersättning för förlorad fiskerätt.Image

Detalj av dammen

Vattenöverdomstolen förlade sitt sammanträde till Kvitsle bygdegård september 1964 och förhandlingarna pågick i tre dagar. Enligt lokalpressen syntes möjligheten för kraftbolaget av få gehör för sitt överklagande som god. Mot en utbyggnad stod Mattmars hembygdsförening, företrädare för fritidsfiskarna och Mellanbygdens vattendomstol. Debatten blev stundtals hätsk. När överläggningarna var slut föreföll utgången som mycket oviss. I april 1965 beslöt Vattenöverdomstolen att avvisa överklagandet. I domslutet anförde man som skäl ”den låga båtnadsgraden (fallhöjden ca 8 meter) och den lokala opinionen mot en utbyggnad”.

Efter drygt ett halvsekel (2018) kan man se på bevarande av Kvitsleströmmarna ur ett annat perspektiv. Visserligen har man även idag ett behov av förnyelsebar energi, som vattenkraft utgör. Men  bevarandeintresset av orörd natur är större nu än för femtio år sedan. Länsstyrelsen har föreslagit att stränderna runt Kvitsleströmmarna skall sammanslås med Dammåns skyddade stränder och ingå i ett naturreservat, eller naturvårdsområde, under begreppet Natura-2000 område.

Ytterligare information om Kvitsleströmmarnas tilltänkta utbyggnad finns i föreningens referensbibliotek i Prästgårdsfjöset

Hans-Olof Nylén, 2018

 

Förening:

Mattmars Hembygdsförening

Ändrad av: Mattmars Hembygdsförening (2021-02-19 22:12:58) Kontakta föreningen
Skapad av: Mattmars Hembygdsförening (2019-02-12 14:32:16) Kontakta föreningen