När Kvitsleströmmarna skulle tystna


Image

Beskrivning: Kvitsleströmmen Fotograf: Hans-Olof Nyln

Indalsälven är den mest utbyggda älven i Sverige. Bland det första kraftverket var Hissmofors som byggdes kring sekelskifte 1900. I krigets skugga tillkom Lag om tillfällig vattenreglering från 1939. Med stöd av denna presenterades  långtgående lösningar på hur sjösystemen skulle regleras i västra Jämtland. Många dramatiska förslag fanns, bl.a. att Tännforsens skulle berövas på nästan allt vatten genom att den s.k. Gevsjökanalen byggdes. Förslaget mötte mycket kraftiga reaktioner och planerna skrinlades.

När andra Världskriget var slut började en medveten utbyggnad av de återstående fallhöjderna i Indalsälven. På 1960-talet började man kalkylera med att bygga ut fallhöjden i Kvitsleströmmen. Bolaget Mattmars Kraft AB bildas av intressenterna Sydkraft och Hissmofors. Förslaget prövades av Mellanbygdens vattendomstol i april 1963 och beslutet  gick inte älvutbyggarnas väg. Ärendet överklagades till Vattenöverdomstolen och under tiden skärptes behovet för en utbyggnad. Det syntes som den lokal opinionen svängt till fördel för en utbyggnad,  då Mörsils lokalpolitiker bedrev en hätsk propaganda. Mattmars kommun hade ju sammanslagits med Mörsils kommun 1952. Dessutom erbjöd Sydkraft Mällbyns byamän 200 000 kronor som ersättning för förlorad fiskerätt.Image

Beskrivning: Detalj av dammen Fotograf: Hans-Olof Nylén

Vattenöverdomstolen hade förlagt sitt sammanträde till Kvitsle bygdegård i september 1964 och förhandlingarna pågick i tre dagar. Enligt lokalpressen syntes möjligheten för kraftbolaget av få gehör för sitt överklagande som stor. Mot en utbyggnad stod Mattmars hembygdsförening, företrädare för fritidsfiskarna och Mellanbygdens vattendomstol. Debatten blev stundtals aggressiv och oförsonlig. När överläggningarna var slut föreföll utgången som mycket oviss. I april 1965 beslöt Vattenöverdomstolen att avvisa överklagandet. I domsslutet anförde man som skäl ”den låga båtnadsgraden (fallhöjden ca 8 meter) och den lokala opinionen mot en utbyggnad”.

Efter drygt ett halvsekel (2018) kan man se på bevarande av Kvitsleströmmarna ur ett annat perspektiv. Visserligen har man även idag ett behov av förnyelsebar energi, som vattenkraft utgör. Men  bevarandeintresset av orörd natur är större nu än för femtio år sedan. Länsstyrelsen har föreslagit att stränderna runt Kvitsleströmmarna skall sammanslås med Dammåns skyddade stränder och ingå  i ett naturreservat eller naturvårdsområde  under begreppet Natura-2000 område.

Ytterligare information om Kvitsleströmmarnas tilltänkta utbyggnad finns i föreningens referensbibliotek i Prästgårdsfjöset

Hans-Olof Nylén 2018

 

Editerad av: Hans-Olof Nylén (2019-02-14 19:15:47)