Före den allmänna värnplikten 1901 var försvarsmakten decentraliserad i Sverige i så motto att ansvaret för underhåll och rekrytering låg på socknarna och byarna ute i landet. I Mattmar socknen fanns två försvarsorganisationer som fungerade parallellt under 1800-talet. Dels Hallens kompani, som hade sina anor från 1646 och tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och dels Jämtlands hästjägarkår från 1834 som var ett förband inom Jämtlands fältjägarregemente. Hästjägarkåren var i första hand rekryterad runt storsjöområdet och Mattmars socken tillhörde Alsens skvadron. Kåren hade årliga övningar förlagda till Frösön och kompaniet samlade sitt manskap i Höla.

Mattmars socken hade från början 23 rotar. I takt med att Hallens kompani decimerades kraftigt efter Armfeldts fälttåg, reducerades också rotarnas antal genom omorganisationer. I Tossberg fanns ett förarboställe från 1797 (nuvarande Bergstedts). Förare Per Nyman avled på fjället 1719. Hallens kompani blev hårt drabbat av fälttåget, totalt reducerades manskapet med 79 %.

Alsens skvadron hade inom Mattmars socken ryttarhärbärgena no 28 på Ugård, no 31 i Gräfte, no 68 i Offne, no 69 i Tossberg och no 70 i Hållbacken. Hästryttaren hade en något annan anställningsform än en indelt soldat. Den förstnämnde bodde kvar på en gård eller ett torp i närheten men sin utrustning i ett separat låst hus, ryttarhärbret. Den häst han förfogade över ägdes av rotebönderna, men ryttaren skulle med sin häst och utrustning inställa sig för årligen återkommande övningar.