Gammelgården


Hembygdsgården eller Gammelgården består av en samling äldre hus, som flyttats från olika platser i socknen.

Dessutom finns en utomhusscen byggd 1985 samt en toalettbyggnad uppförd år 2000.

►Tack till Johnny Andersson för alla texter och bilder!

Image

Tuschteckning av Bo Svärd

 

BENGTSGÅRDEN Tvåvånings parstuga från Sunnankil. Stugan har inristat årtalet 1789 i en takbjälke. Invigdes 1964.

Image

Bengtsgården

Image

Bengtsgården dörr

Image

Bengtsgården bak

 

BÅRSTUGAN
En envånings parstuga från 1700-talet. En tidstypisk bostad från tiden före laga skiftet (ca 1850). Det är en mangårdsbyggnad från gården Grannas (kommer av "granne") i Bår. Flyttades hit 1921, stod färdig 1922.
Målningarna inne i Bårstugan är ej de ursprungliga. De är utförda 1925 av Gustaf Skoglund, Jugansbo, under en tid av 13 dagar och för en kostnad av 50:-.

Image

Bårstugan

Image

Bårstugan dörr med runstensfragment

SOLDATTORP
Soldattorp från Östervad. En enkelstuga med förstuga och kök. Håller de mått som reglementet föreskrev. Soldaterna hette Österberg. Torpet flyttad 1938 från Östervad då styrelsen för Möklinta hembygdsförening uttalade sin glädje över "att det s.k. Österbergska soldattorpet nu kunnat införlivats med museet, där det för kommande generationer helt säkert kommer att bli ett värdefullt minnesmärke från tider som flytt, ett vittnesbörd så gott som något, hur soldaten bodde och levde fram sin tid, emellan de regelbundet återkommande övningarna i vapnets tjänst."

Image

Soldattorp

Image

Soldattorp med skylt

Mot kortväggen står lutad en skottavla i gjutjärn. Om denna berättar Gunnar Larsson följande från boken "En bok om Möklinta socken" sidan 466.
År 1876 inköptes två skottavlor av gjutjärn, tillverkade i Näs Bruk. De kostade 68,75 kronor styck i inköp. En stor utgift för en liten förening som Möklintas. Tavlorna ströks med färg, då syntes den solida blykulans anslag bättre. Skjutavståndet var 800 fot (240m), stående skjutställning.
Skottavlor av järn blev oanvändbara när det nya armégeväret Mauser m96 kom. Till dessa gevär användes helmantlad ammunition där kulans anslag på järntavlan knappast blev synligt. Dessutom var det direkt livsfarligt för markörerna när kulorna rikoschetterade. Järntavlorna avyttrades 1905 för 10 kronor styck. En av dem finns bevarad och uppställd vid Gammelgården. En mer detaljrik bild av skottavlan finns i Gunnar Larssons bok, sidan 470

Soldatnamn (Österberg) gavs till de indelta soldaterna som ett tillnamn till det mer vanliga "patronymikon" som baserade sig på faderns förnamn med efterföljande -son (-dotter för döttrarna). Då en ny soldat tillträdde övertog han ofta den tidigare soldatens namn. I slutet av 1800-talet då fasta släktnamn blev vanliga blev många soldatnamn ärftliga och finns därför fortfarande kvar.
Roten som bestod av ett antal gårdar (vanligen upp till fem) var ansvariga att anskaffa, utrusta och underhålla en indelt soldat. Han skulle av roten få ett torp, en mindre kontant lön samt även spannmål och kanske någon kyrkskjuts. För detta slapp bönderna i roten, som ersättning, själva stå för utskrivning av soldater men skatter fick de som vanligt betala. År 1901 beslutades det att indelningsverket skulle upphöra och det moderna värnpliktssystemet då ersatte.

 

LOFTBOD MED SVALGÅNG OCH PORTLIDER
Innehåller färdstall och en matbod på nedre botten samt två bodar på övervåningen, som använts till sommarbostad åt pigor och drängar. Flyttad från Sunnankil 1925.

Image

Loftbod

Image

Loftbod bak

Image

Loftbod port

Image

Loftbod klocka

Vällingklockan som pryder den gamla loftboden inropades av föreningen för 2,50 vid auktionen i Österbännbäck 1925.

 

►Tack till Johnny Andersson för alla texter och bilder!

 

 

 

Editerad av: Christiane Schaack (2019-08-07 21:48:44)