Välkommen till Lungsunds hembygdsförening

Lungsunds hembygdsförening bildades 1933.
Redan 1942 anskaffades den första hembygdsgården.

När hembygdsföreningen 1982 förvärvat Berget till ny
hembygdsgård flyttades föremålen från den gamla och finns nu att studera i den omgjorda ladugården på Berget.

Genom Värmlands Hembygdsförbund har en ingående inventering av Berget skett, varvid hembygdsgårdens unika historia, vackra läge och värdefulla inventarieskatt åter påpekades.

Föreningen har ca 170 medlemmar och alla som har anknytning eller intresse för bygden är välkomna, oavsett var på jordklotet man bor.

 

Hembygdsgården Berget i Lungsund

I många avseenden är denna hembygdsgård unik.
Med anor från 1500-talet är gården en av de äldsta i Lungsunds socken och dess samlingar av gamla jordbruksredskap, verktyg, åkdon m.m. har rönt stor uppmärksamhet. Det faktum att den dessutom tillhört samma släkt i 350 år har förlänat gården Värmlands Hembygdsförbunds hederstecken "Vindflöjel med diplom". Sedan 1982 tillhör Berget Lungsunds Hembygdsförening.

Gårdens historia är mycket intressant och beskrivs här kortfattat:

1581 finner man fastigheten Lungsundet omnämnt i Gustav Vasas jordebok.

1584 betecknas Lungsundet som kronotorp under Kroppa kronobruk och tillhör Karlskoga socken. Man sades ha god åker och utsäde av 17 skäppor, gott fiske, god skog och gott mulbete.

1606 fick man skattebefrielse.

1626 omnämns Lungsund som en av de bästa jordbruksbygderna i häradet.

1640 blir Lungsund egen socken.

1643 börjar man bygga den kyrka som idag efter flera till- och ombyggnader smyckar stranden vid sundet.

Mellan 1734 och 1800 fanns gästgiveri på Berget. Det innebar bl.a. att man höll 10 hästar för skjuts från Asphyttan i norr till Sjöändan i söder.

1649 framgår av skattlängden att på Lungsundet bor en man Gunnar av vallonsk släkt. Han är anfader till den ätt som i 350 år kom att äga Berget fram till 1982, då Lungsunds Hembygdsförening tog vid. Nio generationer har noggrant kartlagts. Den siste bonden som brukade jorden på Berget hette också Gunnar (Johansson) och dog 1967. Han är känd för sitt traditionsfyllda arbetssätt med urgamla metoder, redskap och verktyg. Ingenting fick kastas bort och därför har nu Hembygdsföreningen en rik skatt i sin ägo.

Byggnader

Den nuvarande hembygdsgården omfattar 7 byggnader och äldst torde brygghuset vara, troligen från 1700-talet. Av gårdens ursprungliga bebyggelse återstår dock inget; bl.a. sägs det ha funnits en väderkvarn på bergets krön och en smedja på sydsidan.

Mangårdsbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet och har senare byggts om.

Ladugården, stall, loge och sädesmagasin byggdes 1878 – 1895 och man använde då virke från äldre byggnader.

Unik för nejden är "körhuset", en särskild byggnad för körvandring med häst till drift av gårdens tröskverk. Dess kugghjulsanordningar var säkert på sin tid en förnämlig uppfinning och körvandringen användes flitigt fram till 1920-talet.

Text: Nils Regnström