Hänt i Lunda 2018


Gökotta den 10 maj

Bland blåbärsblom och galagök

Speciell dag
Kristi himmelsfärds dag har länge betraktats som den första sommardagen. Dagen firas till att börja med alltid på en torsdag och den har koppling till kristendom och till det gamla bondesamhället. Kvinnor skulle då gå med bara ärmar och dagen har därför även kallats “barärmadagen”. Det var också en dag unga män och unga kvinnor kunde träffas utanför kyrkan – utan att övervakas av vuxna. Dessutom var det en dag människor trodde man kunde se in i framtiden genom att tolka olika tecken.

Varför fira gökotta?
Så varför stiga upp före tuppen (nåja) till en utflykt i naturen denna tidigare vårmorgon? Vi skulle kunna hävda att det är för att hälsa våren och värmen välkommen. Eller för att tyda gökens läte: Skulle vi förlora någon (södergök är dödergök), eller skulle vi få välgång (västergök är bästergök)? Ja, ni känner säkert igen ramsan. I många fall var gökottan förr ett politiskt möte i en tid då sådana möten var förbjudna.

I dag räcker det kanske med naturupplevelsen och möjligheten att lära sig något nytt om sin hembygd.

Äggmacka
Torsdagen 10 maj bar det av till skogbrandtornet på S:t Bengtsberget i Lundskog med utsikt över sjön Enaren. Klockan var prick sex och kvicksilvret visade tre grader. Vi var tretton medlemmar i föreningen som samlades för frukost i det fria. Två fyrfota vänner följde också med. Enligt säker källa var det äggmacka i de flesta matsäckarna.

Tack vare Lundaskogs byalag och Bergets vänner är det nu lätt att ta sig fram till brandtornet. Här finns parkering, vindskydd, grillplats och bänkar. Och är vidunderlig när du tagit dig upp den 17 metrarna upp i tornet.

Torn with a view
Kurt Nyström berättade sedan om brandtornets historia: att det stod färdigt i mars 1943 men att det övergavs på 1960-talet då brandövervakningen ersattes av brandflyg. Under sin aktiva period arbetade här två personer med övervakning från vaktkuren under säsonger med hög risk för skogsbränder. Kuren var utrustad med två sängar, ett bord, vevtelefon, kikare och pejlingsinstrument.

Efter 1960-talet och fram till 2014 stod tornet och förföll men efter en kulturhistorisk värdering gjordes en ansökan till Länsstyrelsen om att få restaurera. Ansökan beviljades och arbetet satte igång under 2017. Konstruktionen slipades och målades.

Här ville göken ha ett ord med i laget. Göken gol från öster och eftersom östergök antyder tröstergök, så måste det väl anses trösterikt.

Medeltidslegenden om Bengt från Lundäng
Efter intagen frukost fortsatte vi en kort promenad till S:t Bengts kyrka, som gett namn åt berget. Här berättade en anna av Bergets vänner, Elsie Nyström, medeltidslegenden om Bengt från Lundäng som skulle till julottan i Lunda kyrka men som blev attackerad av en flock vargar. Han räddade sig upp på en stenhäll där han blev kvar i två dygn innan han fick hjälp. Stenhällen är inte mer än knappa metern hög, vilket inte borde varit något problem för vargarna att ta sig upp på. Och någon kyrka har aldrig funnits här. Däremot bildar två djupa springor i hällen formen av ett kors.

Strax efter åtta är vi tillbaka hemma igen. Temperaturen hade nu stigit till fjorton grader. Resten av dagen bar jag kortärmat.

Välkommen våren. Och tack hembygdsföreningen för en minnesvärd gökotta!

Eva Ogenborg
Bilden kan innehålla: himmel, moln, växt, utomhus, natur och vatten

Editerad av: Monica Öjes (2019-01-10 12:22:20)