Trängens hästkapplöpningsbana 1923-1929

”Generalmajoren greve Rudenschöld, den nye arméfördelningschefen intresserade sig i hög grad för sin trängkår och var dagligen synlig till häst vid kasernen. Han deltog också flitigt i jakter och andra övningar till häst. Under år 1923 togs den nyanlagda kapplöpningsbanan för första gången i bruk, varefter i 6 år löpningar ägde rum vår och höst.” Då jag läste ovanstående i ”DE SVENSKA TRÄNGTRUPPERNA 1885-1935” blev jag intresserad av banans historia. Var låg kapplöpningsbanan? Vilken omfattning hade verksamheten? Varför blev det en kapplöpningsbana där? Varför upphörde tävlingarna? Frågorna kan göras fler men jag nöjer mig med dessa. Svaret på var fick jag av Kapten E Lindhé karta över övningsfältet 1921-22. Notera att Smedstadbäcken här heter Djurgårdsbäcken, när samme kapten reviderade kartan 1935 ändrades namnet till Smedstadbäcken och kapplöpningsfältet var borttagen.

För att hitta svar på omfattningen började jag läsa gamla ”Corren” och då fann jag en annons införd lördagen den 2 juni 1923.

Måndagen den 4 juni kunde man bl a läsa detta om tävlingarna.” Alltigenom lyckade tävlingar med ett stort antal deltagare, därav flera av hög klass, och det livligaste intresse från publikens sida. Till det goda resultatet bidrog givetvis i hög grad totalisatorn som genast fångade publikintresset. Vädret var på lördagen idealiskt och den vackra tävlingsplatsen inramad av Djurgårdsbackarnas vårliga grönska bjöd en strålande och festlig anblick.” Totalisatorn drog säkert sin publik, omsättning vid huvudloppet var 4 000 kr och totalt satsades 9 600 kr varav 400 kr gick till staten och fältrittklubben fick 1 460 kr. Oddset i första loppet blev hela 31:45 och det framhålls att en satsad 2 kr gav hela 62 kr i utdelning, beakta då att en krona då motsvarar ca 25 kr idag. Dagens sista lopp för ”allmogehästar tilldrog sig livligt intresse, åtta hästar deltog därav två ardenner, vilkas ryttare förtjänar en särskild eloge för kuraget att gå med i loppet och fullfölja det”. Ett belägg för tävlingarnas betydelse ser man då självaste landshövdingefrun grevinnan Trolle förrättade prisutdelningen.

Vid höstens löpningar i augusti detta år inträffade en malör, först i mål vid slätlöpningen om 1 200 meter var Kajs och resultatet hissades på tavlan och glada spelare begav sig till totalisatorn för att hämta sina vinster. Glädjen blev emellertid kortvarig, Kajs blev diskvalificerad för felridning och ny vinnare blev Miss riden av fröken A Andersson. Många besvikna spelare hade redan rivet sönder sina lottsedlar och gick på så sätt miste om sin vinst, oddset blev 7:53. Ett annat inslag vid denna tävling var gratispubliken som var ganska stor vid detta tillfälle, till största delen småpojkar. Dessa hade förde också in en av fotbollspublikens vanor, att ackompanjera militärmusikens populära melodier med ”mindre melodiska visslingar”. Bättre kommunikationer till tävlingsplatsen efterlyses också.

”Tre ståtliga hästsportdagar i Linköping”. ”Vackra prestationer i de olympiska uttagningstävlingarna”. ”Spännande kapplöpningar inför en intresserad åskådarmängd”. Detta var rubrikerna i ”Corren” på tisdagen efter pingsten 1924. Publiktillströmningen var god, under pingstdagen var det ca 1 000 åskådare för att bli 3 till 4 000 under annandagen. Omsättningen på totalisatorn blev denna gång 11 704 kr. 1926 tävlade man så sent som den 4 Juli och konkurrensen från inte minst hembygdsdagarna gjorde att publiken svek, detta ser man på den låga omsättningen på totalisatorn, 5 012 kr.

Tävlingarna illustrerades av tecknare Ekedahl och här ser vi hur han uppfattade en del av publiken.1927 tävlades den 21 och 22 maj, regn präglade denna tillställning och det märktes på totalisatorn som blott omsatte 1 314 kr. Kristi Himmelsfärdsdag 1928 genomfördes kapplöpningar i regn men i ”Corren” kunde man på fredagen läsa ”Linköping har i Djurgårdsfältet en vacker och god kapplöpningsbana.” ”Allt som direkt rörde löpningarna vore förstklassigt. Banorna vore utmärkta, marken lagom hård.” ”Borde icke Djurgårdsfältet även då det gäller hästsport kunna få taga arv efter Malmslätt och under kapplöpningsdagarna bli som Malmslätt i forna dagar en samlingsplats för Östergötlands Hästvänner.

Den sista tävlingen som jag hittat gick av stapeln den 18 maj 1929. Nu började man med prishoppning å förutvarande I4:s kaserngård, där rättsväsendet håller till nu, på förmiddagen och fortsatte med prishoppning på T 1:s exercisfält under eftermiddagen. Vid prisridningen uppvisade åtta officerare, samtliga från trängen, resultatet av årets dressyrarbete. ”Det villverkligen ett brinnande intresse till för att nedlägga något arbete på för ridbruk så olämpliga hästar som de nu vilka numera synbarligen stå trängen tillbuds”. I tävlingen deltog tre av trängens fyra kompanichefer med sina remonter. Tidningen beklagar det dåliga deltagandet främst av civila ryttare och ryttarinnor och framhåller att det är på intresset för ridsporten utom armén som vår ädla hästavel måste bygga. Nu har jag belyst lite av verksamheten vid dessa tävlingar, det finns åtskilliga fler sidor att läsa i gamla ”Corren” på biblioteket. Varför blev det då en bana, jag tror att detta berodde till stor del på generalmajoren greve Rudenschöld, skrivningen i minnesskriften tyder på detta. Vad var orsaken till att tävlingarna upphörde? Försvarsindragningarna kan vara en orsak, det minskande antalet deltagare en annan. Sista tävlingen, en prishoppning, ägde rum på T 1:s exercisfält, inga galopptävlingar och därmed ingen totalisator. Lindö travbana i Norrköping kan vara en konkurrent som tog för stor del av publiken. Som vanligt är det ett antal samverkande faktorer som gör att en verksamhet går i graven, för att tidigare trängkamraters insatser på detta område inte skall falla i glömska
skrev jag detta.

Text och bild:

Kjell Persson