En glasblåsare berättar


 
Oskar Andersson

 

1873-12-23     -     1959-01-19

 

En dag på arbetet år 1884

 

Arbetet i hytttan började kl 4.30. Då smältan var färdig kl 4.00 väcktes hyttpojkarna av smältaren. Några låg i Skörarstugan (skörare: eldare), andra låg på golvet vid glasugnen på vintern. Sedan var det pojkarnas tur att väcka mästarna, samt ställa fram arbetsstolar och verktyg som behövdes, så att det var färdigt att börja arbetet när mästarna kom. Arbetet fortgick till 6:30, då det var kaffe och en rast på 10 minuter. Arbetarna fick sitt kaffe serverat av pigorna, som de flesta hade. I annat fall var det någon av familjen som kom med kaffet. Arbetet fortgick sedan till 8:30 då det var frukost ca 15-20 minuter. Arbetet var på ackord (hyttenhundra) så rasterna blev inte längre än nödvändigt.

Hyttepojkarna skulle på rasterna frambära ved till kylugnen, så det blev inte någon rast för dem. Arbetet fortsatte sedan till kl 13.30. Kanske någon dag lite tidigare om glaset i degeln var slut. Efter arbetets slut var det pojkarna som fick ställa undan stolar och verktyg samt spola golvet i verkstaden. Kvastar fick de själva skaffa. Dessa var granbuskar som höggs i skogen.

Pojkarna skulle sedan kl 16:30 infinna sig i den s. k. hytttskolan till kl 18.30. Lärare Klevenberg fick därför betalt av patron Brusewitz.

De äldre pojkarna, som var anfångare, och även inbärare (kylare) var skyldiga att låta reparera verktyg. Särskilt piporna varmed glaset blåstes måste ofta repareras, ävenså andra verktyg. Smedjan var i Backås i Åsarp, ca 3 km från bruket.

Arbetslönen för mästarna var ca 80-85 kr per månad. För benmakare 55-60 kr per månad. Anfångare 0.75-0.80 per dag. Värmare och anhäftare 0.35-0.40 per dag. Förtjänsten var ej så stor men kronan hade större värde på den tiden.

Någon handelsbod fanns inte närmare än i Tostarp, Tranemo. Där fanns även försäljning av spritvaror på gästgivargården. Patron Brusewitz tog hem varor som arbetare och anställda fick avhämta, och som sedan räknades av på avlöningen. Varorna bestod i mjölk, kaffe, socker, ärtor, risgryn, salt sill samt fotogen för belysning i bostäderna.

Priset på mjölk var 12 öre kannan (ca 2,5 liter). Ägg kostade 40 à 50 öre tjoget. Kaffe orostat 55-70 öre per skålpund (ca 425 gram), socker 42 öre, vetemjöl 12 öre, rågsigt 8 öre, salt sill 15 öre, risgryn 14 öre, allt per skålpund.

Någon bestämd avlöningsdag fanns ej, utan vid behov var det att gå fram till kontoret för att få ut 5-10 kr åt gången. Det lyckades sällan den första gången, utan man fick återkomma senare.

De hyttepojkar (formhållare, anhäftare och inbärare) som bodde utanför Limmared fick sova i den sk skörarestugan (skörare=eldare) under veckan. Sängarna var ihopsnickrade av ohyvlade bräder med halm på botten och däröver en gammal säck. Täcken fick de själva medföra hemifrån, om det fanns några. På söndagen fick de medföra mat hemifrån som skulle räcka till onsdag eftermiddag, då skulle de gå ut och  möta någon hemifrån och få ny mat. En del av dessa pojkar slutade sin anställning och blev därför inte glasblåsare. De som hade sina hem strax utanför och i Limmared stannade merendels kvar.

Oskar Anderssons anställning såg ut på detta vis:

arbetat i glashyttan, glasblåsare i 25 år
maskinist och reparatör i 32 år
förrådsförvaltare i 12 år

Min arbetstid vid Limmareds glasbruk har varit från augusti månad 1884 till den 7 mars 1953. Alltså nära 69 år.

Nedtecknat av Oskar Andersson, år 1956.

Förening:

Limmareds Hembygdsförening

Ändrad av: Limmareds Hembygdsförening (2018-11-29 15:43:30) Kontakta föreningen
Skapad av: Limmareds Hembygdsförening (2012-02-01 18:10:03) Kontakta föreningen