Industrihistoria


Laxforsens sågverk och Samhälle
ett unikt stycke industrihistoria,
norr om Polcirkeln

När det berättas om Kiruna och den första tiden kring sekelskiftet, - handlar historierna oftast om berget och gruvarbetet. Den gigantiska järnmalmsgruvan vid Luossajaures västra strand dominerar berättelserna, alla fall då det gäller den industriella delen av Kirunas tidiga historia. Men det fanns fler industrier i Kirunas utkant som också var dominerande. Laxforsens sågverk var en sådan industri.

Text: Curt V Persson

E926-Laxforsens-såg-ödelag-av-eld-1926


Sågen brinner
När folk i Malmfälten slog upp de tre norrlandstidningarna NSD, NK och NF den 3 september 1926, möttes de av stora rubriker som: Stor eldsvåda i Laxforsen - Sågen nedbrunnen - Skador för cirka 200.000 kronor. Minst 30 man arbetslösa. Det var denna brand som satte punkt för historien om Laxforsens sågverk AB.

Tidigare hade en - med svenska intressen uppförd såg - i Kodova vid Vita havet, innehaft titeln.

D01 Första sågen i Sågviken


Första anläggningen vid Torneälven
Den första anläggningen vid Laxforsen, Sågverksviken, var en cirkelsåg med tre klingor. Den drevs av vatten genom en flera hundra meter lång vattenränna från Luossajoki.

Lite skrivet
Det finns relativt lite skrivet material från den första tiden. Dock kan man i mantalslängderna över Jukkasjärvi församling, läsa om tre personer som var boende i Laxforsen år 1902 och på ett eller annat sätt var inblandade i sågens verksamhet.

Sågverksägare
Det var en sågverksägare vid namn Axel Rudolf Henriksson, född år 1879, en trävaruhandlare som hette Ernst Robert Henriksson, född 1882 samt slutligen, trävaruhandlaren Johan Albin Larsson, född 1880.

E42-Virkes-och-sågspånsuttag


Växte snabbt
Sågen och samhället växte snabbt och ungefär 1904, uppfördes den första ångsågen på platsen. Nu installerades även ramsågar. Som mest fanns det fem ramar.

D51 Annons Laxforsens Nya Sågverksaktiebolag


Export av sågat virke
Största delen av virket som producerades, såldes till järnvägsbygget vid Ofotenbanan. När denna var färdig, exporterades det mesta via Narvik till England. Att exporten skedde just därifrån, var kanske inte någon tillfällighet. En av delägarna, Kjeckstad, var nämligen norrman och bosatt i Narvik.

1910 installerades ett hyvleri, vilket ledde till en markant ökning av förädlingsgraden och exporten. Detta ledde även till att befolkningen ökade kraftigt.

D71 Fast boende i Laxforsen

Stor liten by
När man studerar mantalslängderna för Laxforsen från år 1918, finner man att 134 personer(!) bodde i samhället.

De flesta, eller cirka 97 procent, hade sin utkomst direkt eller indirekt från Laxforsen sågverk AB som även utgjorde en betydande del av arbetstillfällena för jukkasjärviborna.

Under sommaren, då sågverket gick för fullt, behövdes det folk även till andra sysslor som exempelvis kolning och transporter.

År 1918, sysselsatte sågverket på ett eller annat sätt cirka 120 personer, vilket innebar att det var en väldigt stor enskild arbetsgivare, i skuggan av LKAB.

I Laxforsen växte det även upp inrättningar som i Kiruna centrum var en självklarhet. Det tog det dock lite längre tid eftersom det i samhället inte fanns någon patriark som Lundbohm. Här fick arbetarna själva ordna det för sig.

F03 Skolan-affären

Affär, skola, skomakeri, bageri och en hel rad andra inrättningar som behövdes i ett samhälle, etablerades.

Elektriskt ljus
I sammanhanget kan nämnas att laxforsenborna hade elektriskt ljus före kirunaborna, tack vare ett ångkraftverk. I en intervju med Hjalmar Falbo född 1895, nämns just det elektriska ljuset. Det slogs visserligen av vid 22-tiden varje kväll, men fanns ändock där.

Kommunikationer
Gunnar Forsell, den legendariske fotografen som själv växte upp i samhället, har skrivit om kommunikationerna från Laxforsen till Kiruna.

Virkestransport med hästar
I början gick hästforor i skytteltrafik mellan sågen och centrum men ganska snart kom de första lastbilarna. De var hiskeliga saker att skåda. Om man jämför med dagens lastblar, undrar man hur de överhuvudtaget kunde köras. De var försedda med järnbeskodda hjul av olika skäl. Dels var det svårt att få tag på däck av gummi och dels måste hjulen tåla hårda påfrestningar.

Halvvägs upp till Kiruna, var förarna i regel tvungen att stanna och kyla av motorerna. De kokade mest för jämnan, så de strategiskt placerade bäckarna och myrarna utgjorde välsignade depåer av vatten till de torrkokande kylarna.

Spåren borta
I dag hittar man inte så många spår av den fordom så stolta anläggningen vid Laxforsen. Endast tre hus som har att göra med det gamla sågverket, finns kvar. Två av dem är ombyggda.

Det är den gamla disponentbostaden och faktorns - den tekniska ledarens - boställe. Det enda som är intakt från den tidigaste perioden, är den gamla stallbaracken.

F15-Hus-nr-15

Att det finns så få spår kvar efter själva sågen, har ju sin naturliga förklaring eftersom den brann två gånger. Först 1911 och sedan som tidigare nämnts, 1926, då den definitivt lades ned.

E940 Sågverksanläggningen efter storbranden 1940


Slutet
I slutet av 1930-talet startades åter ett sågverk i Laxforsen men i betydligt mindre skala än tidigare. Ägare var Laxforsens nya sågverks AB som huvudsakligen hade sin verksamhet i vittangiområdet.

Sågen hölls i gång till början av 1950-talet. Då var det färdigsågat i Laxforsen.
I alla fall då det gäller industriell sågning…

P2002-2 Persson, Curt

Curt Persson
i Färjestugan
2002-08-01

 

Förening:

Laxforsens Bygdeförening

Ändrad av: Laxforsens Bygdeförening (2019-02-05 13:59:20) Kontakta föreningen
Skapad av: Laxforsens Bygdeförening (2012-06-22 19:26:57) Kontakta föreningen