Sågverkssamhälle


LAXFORSEN ett sågverkssamhälle vid Lintanen.

B13 Karta Fastigheter

Lintanen är den gamla "nybyggarfinska" benämningen på området, såsom byborna i Jukkasjärvi kallade det, hopträngning i Torneälven mellan älvsjöarna Jukkasjärvi och Oinakkajärvi c:a 11 km öster om Kiruna C och c:a 3 km väster om Jukkasjärvi by.

© Laxforsen Bygdeförening
Text: Rune Henriksson

Laxforsen är områdets numera vanligaste benämning, direkt översatt från samisk/finska Luossajoki (Lax- eller Laxörings-bäcken och forsen), syftande på platsen för den första sågverksanläggningen i området. Försvenskningen Laxforsen uppstod såsom firmanamn när det första sågverksbolaget registrerades. Det registrerades ej som ort förrän landsvägen mot Jukkasjärvi och färjeläget anlades år 1933.

C01-Luossajoki-sågverk-exteriör

Parallellt med det nyfödda samhället Kiruna växte här snabbt upp en trävaruindustri och ett sågverksamhälle med början omkring år 1900. Här bodde som mest c:a 200 personer (mantalskrivna) åren kring 1918, varav drygt 100-talet anställda. Det var faktiskt den största arbetsplatsen näst efter LKAB. Många arbetade också utanför sågverksbolaget med skogsavverkningar och transporter.

De första sågverken var vattendrivna vilket endast medgav säsongsarbete och ganska låg kapacitet. Den allra första sågen i Laxforsen anlades omkring år ???? vid Luossajoki (där vägbron mot pumpstationen vid Oinakkajärvi nu finns). Den flyttades sedan till sågverksplatsen vid Sahalahti, Sågviken (bakom
f d Wiklunds hus). Den var fortfarande vattendriven men nu med en vattentrumma från den första sågplatsen vid Luossajoki.

Omkring år 1907/08 övergick man därför till ångdrift via egen ved och koleldad ångpanna.

Anläggningarna hade flera olika ägare under årens lopp och byggdes också ut succesivt.

E41 Virkesuttag vy mot Oinakka


Förste ägaren av sågen i Sågviken
, åtminstone efter flyttningen från Luossajoki, var Israel A Nordin (disponent) och senare disponent Erik Eriksson som drev sågverket till år 1913 då det eldhärjades första gången i större omfattning.

G01 Israael Nordin på hästkärra

Laxforsens Nya Sågverksaktiebolag
bildades 1914, nu med bröderna Kjekstad från Norge. Anläggningen bestod då av ett större ångmaskineri, tre ramar och hyvleri. De hade också en egen kaj på Framnäs i Narvik, därifrån mycket virke tidvis exporterades till bl a England.

D51 Annons Laxforsens Nya Sågverksaktiebolag

På somrarna
var vikarna i Laxforsen med  omnejd fulla av flottningstimmer och på vintrarna ekade yxhuggen och hästbjällrorna i skogarna från Kurravaara ned till Storluspen.

Goda och dåliga tider avlöste varandra. Den s k depressionstiden med storstrejken 1909 och första världskriget 1914-1918 samt nedgångarna tidvis under 1920-talet var svåra tider för både ägare och anställda. Virkeskvaliteten var inte alltid bra och priserna blev då också låga.

"Röde hanen" härjade. Den 2 september 1926 ödelade en stor brand hela sågverket till grunden, - tre veckor efter storbranden vid Martinssons hörna i Kiruna, "Brända tomten" - . Anläggningen byggdes aldrig upp till den storlek och kapacitet den hade före branden. Den diesel- och eldrivna cirkelsågningen som pågick en tid senare blev av långt mindre omfattning.

E926-Laxforsens-såg-ödelag-av-eld-1926


De sista ägarna
efter ytterligare en brand 1932 var Oskar Viklund och Erik Hasselström. De drev en mindre såg sporadiskt mest som fritidssyssla fram till början av 1950-talet. Sågverksepoken i det egentliga Laxforsen och Lintanen var därmed över.

F12 Stuga Leonard Linden

Samhället Laxforsen
bestod förutom av sågverket av "bolagshus", större och mindre bostadshus, kontorsbyggnader, butikshus (Laxforsens Handels AB), skola (åren 1915-25), en större stallbarack med plats för 15 hästar och smedja m m, Haapalas Fotoateljé, Wiklundska gården, bageri, skomakeri och ladugård med kor. Mat-serveringen "Soppkokningsanstalten" som också fanns på området förestods av bland andra fröken Blom.

F03 Skolan-affären


Egen elektrisk gatubelysning
fanns också i samhället från år 1915, genom bolagets egna generatorer. Den var vid mörker påslagen till kl 23, unikt för den tiden.

I42 MC och skidtolkning

Cykel, skidor, båt, buss, "åka på lasset" för en krona till Kiruna för biobesök och förstås "apostlahästarna" var de vanliga sätten att färdas på. Några åkte hästtrilla och släde, några med motorcykel. Personbilar var ytterst ovanliga.

I65 Skytteföreningens skyttefest omkring 1920

Från H Emil Johansson samling – via Curt Persson
Laxforsenbor/Sågverksanställda samlade.

Erik Hasselström, pojken med sjömanskrage i främre ledet, troligen Gunnar Forsell till höger om honom. I bakre ledet står Nore Hasselström med vit skärmmössa, barnet på armen borde vara Jarl Hasselström. Uppgiftslämnare Katarina Hasselström.

Bilden fanns i NSD – lördagen den 7 december 1968; Ett 50-årsminne; Laxforsens sågverk i Kiruna. En trilla kom in ur kylan. Gunnar Forsell berättar. Bilden kan vara år 1919, samtidigt med bilden från Skjutbanan.

Föreningslivet
bestod mestadels av medlemskap i Laxforsens Skytteförening, nykterhetslogen och ett par fackföreningar. Den sedermera kände SAC:aren (Syndikalisten) Armas Saastamoinen växte upp här.

I71 Kortspelare 1914

Därutöver fanns – enligt vissa utsagor – s k "kortbackar" med spel om pengar, fest- och dansplats, "tjänster" för lustars tillfredsställande och lönnbränneri. Viss "klondyke-stämning" lär ha rått ibland. Polisen fick ibland göra en del utryckningar hit. 

I12 Notdragning i Laxforsen


Fritiden
i övrigt, efter 10-timmars arbetsdag, ägnades åt fiske (bl a notdragning), båtutflykter och besök i byarna Jukkasjärvi, Poikkijärvi, Kurravaara och givetvis Kiruna C.

P2002-1 Henriksson, Rune

Rune Henriksson Kiruna 2004-11-12

Förening:

Laxforsens Bygdeförening

Ändrad av: Laxforsens Bygdeförening (2019-02-05 14:05:05) Kontakta föreningen
Skapad av: Laxforsens Bygdeförening (2012-06-22 18:53:01) Kontakta föreningen