Geologi


Text: Rune Henriksson
© Laxforsens Bygdeförening

Berggrundens strukturer i Tornedalen är urgamla. För nära 2000 miljoner år sedan fick området sin huvudsakliga form. Vid Jukkasjärvi följer Torneälven en spricka i en svaghetszon som nötts till dalgång.

Det nuvarande landskapet och området i Torne övre älvdal formades till stor del under den senaste istiden, såsom hela norra Skandinavien omkring 9000 till 6000 år före Kristus, när den senaste inlandsisen på allvar smälte undan.

I dalgången vid nuvarande Riksgränsen-Vassijaure-Torneträsk låg Torneisen som en bred tunga med spetsen riktad mot Rombacksfjorden. Isen rörde sig mot Atlanten och smältvattnet från Vassijaure-issjön avtappades genom Riksgränspasset till Rombacksfjorden. Senare avtappades området genom Pålnovikspasset och Sördals-kanjon.

Så småningom bildades passager för vattnet i Torneissjön och en avtappning skedde mot sydost. Det var då Torneträsk och Torneälven – åtminstone ned till Lainioälvsgrenen – bildades, då vattnet bröt igenom och började rinna ned mot Bottenviken. Då bildades också isälvsjöarna, bl a nuvarande Oinakka- och Jukkasjärvi.

Av den krympande inlandsisen fanns ca år 6000 f Kr endast kvar obetydliga rester i det vi idag kallar för Norrbottens inland och Lapp-land.

Isälvvattnet och den tillbakadragande inlandsisens rörelser skapade moränavlagringar av olika strukturer och formationer.

I Laxforsenområdet finns riksintressanta sådana; de s k "Jukkasjärvi-åsarna", som geologerna kallar dem. De börjar här, nedanför myrplatån vid Kauppinen, och sträcker sig miltals österut förbi nuvarande rymdbasen Esrange vid Vittangiälven. En tydlig gräns mellan blockterräng och grusåsar går ganska precis utefter nya landsvägen, från Kauppinen ned till lands-vägsbron vid Torneälven. På västra sidan är det blockigt och på östra börjar grus- och rullstensåsarna. Blockigheten fortsätter på Muotkaniemi, på nordöstra sidan om älven, och en bit in mot västra och norra delarna kring Jukkasjärvi by. Grusåsarna sträcker sig mot Poikkijärviområdet och fortsätter vidare på andra sidan Torneälven från Paksuniemi mot rymdbasen Esrange och Vittangiälven.

I Laxforsen - Poikkijärviområdet finns även ett antal så kallade dödis-gropar som minner om istidens slutfas. Dessa bildades av kvarliggande delar av glaciär eller rest av inlandsis som förlorat sin rörelseförmåga och smälte ner på platsen. Större gropar i åssystemet och landskapet med oregelbundna höjder och ofta vattenfyllda sänkor uppstod.

Rune Henriksson i december 2002.

Editerad av: Ingela Bexner (2019-02-05 13:58:10)