OBS                                                                                 

LÄRBRO KRIGSSJUKHUSMUSEUM 

 Museet är under uppbyggnad och är placerat  i närheten av Lärbro Bygdemuseum. I dagsläget är det svårt att fastställa tid för öppnande. Vi hoppas dock på möjligheten att till sommaren 2023 åtminstone kunna genomföra föredrag i museilokalerna. Kontakta Hembygdsföreningen om intresse finns för gruppbesök.

Vi ser fram emot ett spännande arbete med en ny utställning i en annan lokal och med många engagerade personer.

Vid 2:a världskrigets utbrott uppfördes ett krigssjukhus i Lärbro samhälle. Arbetet påbörjades 1939 och avslutades 1942. Sjukhuset var då Sveriges största och modernaste i sitt slag. Verksamheten upphörde 1946.

Sjukhuset omhändertog såväl militär som civil personal och fungerade delvis också som civil vårdcentral. Den dåvarande skolsjukvården nyttjade även resurserna vid krigssjukhuset. Under 1944 mottog sjukhuset ett stort antal baltiska flyktingar.
1945 fick sjukhuset i uppdrag att vårda tyska soldater som flydde i samband med kapitulationen och på sommaren 1945 kom ett stort antal koncentrationslägerfångar vilka befriats från lägren i bland annat Bergen-Belsen och Auschwitz.

Händelserna 1945 är de mest dramatiska i sjukhusets historia.
Den 25 juli 1945 anlände ett Rödakorsfartyg med 151 patienter komna från 17 länder och den 29 juli anlände ytterligare 150 patienter. Sammanlagt anlände ca 500 koncentrationslägerfångar. På Lärbro kyrkogård finns 45 krigsgravar varav 9 är judiska. Det har alltid officiellt angetts 44 gravar men efter lite efterforskning så kan det konstateras att det var 45 personer som begravdes.
Det gamla krigssjukhuset blev så småningom fångvårdsanstalt som verkade under åren 1957-1995.

I dag bedrivs det på denna plats vandrarhemsverksamhet (Grannen) och friskvårdscenter med Gotlands största gym. (Helheten) – en plats med åtskilliga besökare året om.
Huvuddelen av byggnaderna finns kvar från krigssjukhusets tid. 

Intresset för museet har väckt uppmärksamhet och antalet besökare har varit stort. Av de krigsfångar som kom till Lärbro var många polacker. Polska myndigheter har uppskattat denna museiverksamhet och lovordat vårt initiativ genom att låta uppsätta minnesstenar vid det gamla krigssjukhuset och på Lärbro kyrkogård.

År 2007 erhöll Lärbro Hembygdsförening Gotlands kommuns kulturpris med bland annat följande motivering: "Gotlands kommuns kulturpris 2007 tilldelas Lärbro hembygdsförening för dess arbete kring krigssjukhuset, där hembygdsföreningen genom en föredömlig kultur- och folkbildningsinsats gestaltat och kopplat samman vår lokala historia och samtid med händelser som alltid måste hållas levande - i detta fall nazismens förföljelser och övergrepp under 1940-talet."

Jan Oltanius föddes 1923 i Polen. Han greps som 15-åring i sitt hemland vid tyskarnas maktövertagande och tvångsrekryterades som lantbruksarbetare på bondgårdar vid gränsen mellan Frankrike och Tyskland. När han hjälpte två judar att ta sig mot Frankrike greps han och sedan tillbringade han resten av krigsåren i olika arbets- och koncentrationsläger. Efter krigsslutet kom han till Lärbro Krigssjukhus med tyfus, TBC och reumatism, 21 år gammal. Efter konvalescensen på sjukhuset flyttades han till Mora och fick arbete på olika håll. Han stannade i Sverige och bodde i Helsingborg på ett äldreboende de sista åren i sitt liv.

Bilden ovan: Jan Oltanius i skärmmössa i Lärbro 1945, bilden nedan Jan och hans dotter Kristina.