Långaryds kyrka och Tiondeboden


Långaryds kyrka

Den första kyrkan var troligen en stavkyrka av trä, men diverse källor tyder på att det på platsen fanns en stenkyrka under 1200-talet. Den byggdes om efter några hundra år med betydligt stabilare murar. Årtalet 1303 är det första år som hittills är bekant i kyrkans historia. Kyrkan brändes två gånger vid danskarnas härjningar på 1500- och 1600-talen. Efter första branden 1563 förstärktes kyrkan med valv uppburna av grova stenpelare. Den andra branden inträffade 1644. På 1750-talet gjordes en utbyggnad sju meter åt väster. I slutet av 1700-talet var kyrkan i dåligt skick och beslut togs sålunda om att bygga en ny kyrka. 

Mellan 1806 och 1810 murades den nya kyrkan upp medan den gamla stod kvar inuti. Därefter revs den gamla och inredningsarbetet vidtog. Invigningen år 1816 förrättades av biskop Ludvig Mörner. Kyrkobyggnaden, som uppfördes efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, har ett rektangulärt kyrkorum och en smalare, absidformadsakristia belägen bakom ett korskrank i öster, torn i väster, ingångar i väster och mitt på syd fasaden, samt i öster till sakristian. Den är byggd i sten, spritputsad i gråvitt, slätputsade omfattningar, grå cementsockel. Exteriören är renodlat nyklassicistisk, medan interiören präglas dels av inredning från 1700-talets första hälft, dels av 1930-talets renovering, särskilt i korpartiet. Lanterninen tillkom 1847 och ersatte den ursprungliga fyrsidiga huven med spira, kors och glob. Den har tornur åt fyra håll. En omfattande renovering genomfördes 1932-1933. Kyrkan målades invändigt med en grågrön färg, som tillsammans med takets gråaktiga färg gav ett ganska mörkt intryck. Taket i absiden fick en målningsdekor med motivet "Kristi himmelsfärd", utförd av G. Ambe och T. Hjelm. Även i mitten av 1960-talet genomfördes förbättringar av kyrkan. Den nuvarande interiörens färgsättning tillkom vid den senaste renoveringen med invigning 1994. 

Image 

Information om Tiondeboden

Tiondeboden är belägen strax bakom Långaryds Prästgård. I dag används Tiondeboden som ett enkelt museum där hembygdsföreningen och församlingen visar diverse äldre föremål från kyrkan och bygden. Benämningen ”tiondebod” kommer från de tider då bönderna avlönade prästerna med naturaprodukter.
Uttaxeringen beräknades på tiondelen av hemmanets uppskattade avkastning och betalningsförmåga. Mest vanligt lämnades tiondet i form av spannmål och därför behövdes en tiondebod för förvaringen. Boden uppfördes 1872.

 

Image

 

 

Editerad av: Britt-Marie Holmberg (2020-01-08 15:27:33)