Kyrkås gamla kyrka byggdes troligen under sent 1100- eller tidigt 1200-tal.
Den ursprungliga byggnaden var rektangulär, ca. 11 x 8 meter utvändigt. Väggarna
består av 1,5 meter tjocka stenmurar medan gavelröstena är i trä. Yttertaket är
klätt med tjocka spån av trä som är behandlade med tjära. Ingång och ett litet
fönster fanns på sydväggen. Hur kyrkan ursprungligen såg ut invändigt kan vi
inte veta, då den byggts om vid ett flertal tillfällen.

Vapenhuset i väster som numera utgör kyrkans ingång, och sakristian i öster
har tillkommit under 1600-talet, liksom en del inventarier som ännu finns
bevarade. Den gamla ingången igenmurades och ett litet fönster sattes in i dess
överdel.1766 byggdes en klockstapel intill kyrkan av Olof Månberg, i vilken
hängde en klocka gjuten 1750 av Erik Hillström Gävle. Vid 1700-talets mitt
upptogs två nya hål i sydväggen, för att bereda plats för ytterligare fönster,
samtidigt som kyrkan renoverades genomgripande invändigt.

Den stora befolkningsökningen decennierna kring 1800 medförde att kyrkan blev
för liten, varför man började fundera på att bygga ut medeltidskyrkan. Men på
John Johanssons i Lungre förslag kom en helt ny kyrka att byggas. Han var bonde
och kyrkvärd och erbjöd att kostnadsfritt upplåta erforderlig mark för ny kyrka
med kyrkogård samt sockenstuga. När den nya kyrkan stod färdig 1845 såldes
innanrede, inventarier och även klockstapel och gårdsmur på auktion. Predikstol,
altaruppsats, dopfunt samt klockan sparades dock och förvarades i nya kyrkan i
många år. Gamla kyrkan fick sedan förfalla ända fram till början av 1900-talet,
då Kyrkåsborna började intressera sig för en restaurering av den gamla
klenoden.

Då väder och vind hade gått hårt åt medeltidskyrkan under de 60 år då ingen
värnat om den, fick man börja med att byta golv, fönster, dörrar och innertak.
Under 10- och 20-talen byttes även takspånen på båda sidor av kyrktaket. Efter
1947 då hembygdsföreningen bildats, intensifierades upprustningen och tanken på
en ny klockstapel började ta form. Samtidigt började hembygdsgården skapas
omedelbart norr om kyrkan. 1958 var restaureringen av kyrkan samt uppbyggandet
av hembygdsgård och ny klockstapel genomförd. Byggmästare var Per Albin Persson
i Kläppe och målningen i kyrkan utfördes av Leo Bäckström, Östersund.

Efter allt arbete som i huvudsak skett ideellt, tyckte nu Kyrkåsborna att en
värdig invigning borde ske. Biskopen konsulterades och resultatet därav blev,
att den 5 juli 1959 invigdes klockstapeln och återinvigdes den restaurerade
kyrkan av biskop Ruben Josefson. Sedan dess har gudstjänster regelmässigt
hållits sommartid och den gamla kyrkan används flitigt för vigslar och dop. Tack
vare ett pietetsfullt restaureringsarbete och att en del inventarier sparades,
kan Kyrkås idag uppvisa en medeltidskyrka som överlevt åtta århundraden.