Valskogs mejeri


Mars 1983 hade jag tillfälle att läsa en protokollsbok från Valskogs mejeri. Jag tyckte det var så intressant att jag skrev ner en del. Jag skrev inte ordagrant från boken, men skrev om det som visar en del av verksamheten och de problem som kommit till.

// Arne Strand
Nedskrivet under läsning av protokollsbok från Valskogs mejeri

Innehåll:
• Från protokoll och räkenskaper.
• En liten historik över Valskogs mejeriförening.
• Från bildandet och en bit framåt i tiden.

Första sammanträdet hölls den 13 december 1889 på Valskogs station. Stadgar lästes upp med en del ändringar som att på tillskjutet kapital och på bygget utfört arbete för all framtid få 8 % ränta, och att insatserna skulle vara en krona per tunnland. Till reservfonder skulle avsättas minst 10 % av vinsten.

Röstning i mejeriets angelägenheter skall ske per Capita. Vidare uppdrogs åt blivande styrelse att köpa byggnadstomt.

Den befintliga interimsstyrelsen valdes enhälligt till ordinarie styrelse för 2 år. De valda var:
Ordförande: A G Loftman Eknö
Kassaförvaltare och räkenskapsförare: Erik Eriksson Aspa
Erik Jonsson Berg
Gustav Andersson Sörby
Lars Jonsson Vadstena
Suppleanter Löjtnant T Kilstedt Eknö och Karl Andersson Holma

Den 24 mars 1890 blev det diskussioner om husets taktäckning, tegel eller plåt? Det blev plåt. Vidare uppdrogs åt styrelsen att låna pengar i Arboga Sparbank eller där billigaste ränta och bästa villkoren kunde fås.

I april månad togs anbud in för byggnation. Det bestämdes att göra en brunn för mejeriet i Carl Nilssons hage. Från mejeriets byggnadskonto kan noteras följande: Till fjärdingsman 3 kronor och 90 öre. Till kronofogde och häradskrifare 12 kronor. Stämpelavgift 3 kronor. Lagfartshandlingar 16 kronor och 95 öre.

Den 10 oktober 1890 meddelade styrelsen att kontrakt uppgjorts med Albert Eriksson, Nåberga, Björskog, som mejeriståndare. En del regler om mjölken bestämdes, exempelvis att återtag av skummjölk skulle kosta 2,5 öre per liter tills vidare.

Mejeriet hade tydligen kommit igång i början av november som det var tänkt, för den 20 november 1890 hade bolagsstämma med Valskogs mejeridelägare hållits i direktionsrummet i mejeriet. Den dagen var det en hel del att ta ställning till. I första paragrafen avgjorde lotten, enligt paragraf 9 i stadgan, att Lars Jonsson och Gustav Andersson skulle avgå. Men vid fyllnadsval i nästa paragraf återvaldes de enhetligt till styrelsen igen för två år. Till revisorer valdes överste W Schenström, Östuna och pastor Hj Lyckov, Nåberga. Till suppleant valdes riksdagsman Erik Jonsson, Nåberga.
En arbetsgrupp för ismottagning bildades. Man bestämde att marken mellan mejeriet och skomakare Nygren skulle odlas upp och utarrenderas. Erik Eriksson i Aspa skulle få 700 kronor för uppoffrad tid och tillsyn vid mejeribyggnaden. För att betala Erik Eriksson beslöts senare att dra från mjölklikviden, 10 öre per tunnland 2 månader.

Den 18 mars 1891 fick styrelsen stå till svars för revisionsberättelsen över 1890 års räkenskaper Vidare föreslog styrelsen att mjölken skulle köras till mejeriet morgon och afton för att kunna hålla bra kvalitet på mjölken till Stockholm. Styrelsen hade också beslutat att köpa en pastöriseringsapparat nummer 5. Den som vill köra bara en gång skulle få 1-1½ öre mindre för mjölken. Överste Schenström Östuna ville inte vara med om det utan anhöll att till protokollet få intaget att han på det livligaste protesterade mot en sådan prissänkning. Votering verkställdes och styrelsens förslag fick fyra röster och 12 röstade emot. På sammanträdet den 8 april 1891 röstades mot ovanstående förslag med 15 röster emot fyra att inga prissänkningar skulle ske. Vid protokollets justering den 9 april skrev styrelsen en reservation mot det beslutet på en hel sida i protokollsboken.

På sommaren 1891 hade man tankar om att kunna ta upp is Porsskärret genom iordningställande av cirka 1 tunnland stort område. Styrelsen ansåg förslaget ogenomförbart.

1891 var det 46 delägare men bara 22 som levererade mjölk. Några från Näsby Arboga.

Den 11 december 1891. Styrelsen beslöt att instundande julafton utlämna skummjölk till alla inom socknen boende fattiga. Även som till behövande i Näsby Arboga.

Den 26 mars 1892 sade mejeristen A Eriksson upp sig. Men till styrelsemötet 13 maj hade han ångrat sig och blev återanställd på samma villkor. Då beslutades också om rappning av mejeriet. En del målning och lagning av tapeter. Även kontroll av ett avlopp som inte fungerade. Det skulle även uppföras en kolbod i resvirke, 20 fot lång 10 fot bred (ca 6 x 3 m).

Den 11 augusti 1892 beslutades om en gasugn framför ångpannan.

Vid ordinarie bolagsstämma den 23 november 1892 meddelade Loftman att han skulle avflytta från orten och att fyllnadsval skulle göras. Till ordförande och verkställande direktör för ett år utsågs enhälligt Herr Er Eriksson i Aspa. Ny i styrelsen blev suppleant P E Pettersson i Näsby.

Den 18 december 1892 antogs anbud från Erik Jonsson i Berg att mot 8 kronor per famn leverera 30 famnar barrved (en famn ved kan tydligen vara mycket olika, 3,77 m³ verkar vanligt). Hjälp till fattiga skulle vara samma som förra julen.

Den 3 januari 1893. En kubikfot is per 50 liter levererad mjölk skulle köras till mejeriet. Till vice ordförande valdes för två år enhälligt Erik Jonsson i Berg.

Den 4 april1893. Fel hade uppstått i den ena separatorkulan varför man beslöt att byta den mot en Alpha A II som ensam hade större avverkningsförmåga än de båda som de redan hade. Mejeriet hade fått ett par nya medlemmar däribland Johan Larsson i Segelsberga. Det kostade honom 169 kr och 8 öre för sina 44 tunnland. Det återkommer då och då i protokollen mindre ändringar av priset på återtagen skum och kärnmjölk. Priser var mellan ett och 1,5 öre

Den 22 augusti 1893. Smörfirman G F Bratt & CO i Göteborg som köpt allt smör fick kontrakt på ytterligare ett år.

På sammanträdet 20 mars 1894 bestämdes att en särskild journal skulle föras på fetthalterna och normalpriset. Stämman beslöt att skriva av en fordran på 106 kronor och 50 öre av L D Magmusson Stockholm. Is, som delägarna skulle ta upp, var en kubikfot per 100 liter mjölk. Bara hälften mot föregående år. Mejeriet skulle sända smör till den blivande smörprovningen i Västerås.

Styrelsesammanträde 19 april 1894. Där beslutades om priset på skummjölksost. För leverantörer 20 öre per kilo och för andra 25 öre. Där bestämdes också att från länets Hushållningssällskap försöka få köpa en Yorkshiregalt (för mig ett oväntat inslag).

Den 30 april 1894. En telefonförening med växelstation i Valskog fanns på förslag. Mejeriet skulle vidtaga åtgärder för att bli abonnent och medverka till dess bildande.

Den 28 december 1894. Till vice ordförande valdes med acklamation Herr Erik Jonsson i Berg

Den 14 mars 1895. Erik Eriksson i Åsta no:4 hade överlåtit akademihemmanet på sin måg Johan Andersson och ville gå ur mejeriföreningen och få ut insatserna 87 kronor och 50 öre. Andersson ville ej bli medlem. Utträdet beviljades först efter votering 14 röster mot sju. Erik Jonsson i Berg lämnade en reservation mot beslutet med motivering att Erik Eriksson inte styrkt överlåtelsen tillräckligt. Han fick tillbaka endast 70 kronor, en krona per tunnland.

Den 30 maj 1895 hade styrelsen ett vist samråd med angränsade mejerier om skummjölkspriset som sattes lika till 2 öre per liter och vid volymer över 50 liter blev priset 1,5 öre per liter.

Den 29 november 1895. Vid ordinarie sammanträde återvaldes samtliga som skulle avgå efter 2 år. Däribland Erik Eriksson såsom ordförande och verkställande direktör samt sekreterare och kassör.
En famn ved kostade 9 kronor. 18 leveranser is togs emot. En kubikfot per 60 liter mjölk. Is uppläggare hade en krona per dag. En krans hade köpts till Per Johansson.

Den 20 mars 1896. Bland annat beslöts att på avräkningen skall stå årtal, månad samt priset på mjölken. Också medelfetthalt och levererad morgon- och aftonmjölk. Det beslöts också att kontrollprovtagning skulle ske om möjligt samma dag vid Valskogs och Stenvads mejerier. För att upptäcka skillnader i fetthalt. Bestämdes senare till två gånger per år.

Den 30 april 1896 ville G Leksell hyra ystkaret och köpa skummjölk för ett öre per liter, vilket avslogs på styrelsemötet. Samma dag, på ordinarie föreningsstämma, lämnade ägarna av Eknö egendomar 720 tunnland, en skrivelse till stämman där de yrkade på sänkt lön för mejeristen med 75 kronor i månaden. Anledningen var att de av vissa omständigheter lämnade lite mjölk vilket utgjorde en fördyring för de övriga delägarna. Yrkandet bifölls med 24 ja och 3 nejröster. Då mejeristen blev meddelad detta sade han upp sig. Ny mejerist skulle ordnas till 1 augusti

Den 18 juni 1896 antogs ny föreståndare Herr Alfred Sjöholm St. Forsby. Lönen uppgick till 125 kronor i månaden och 50 öre för varje drittel smör (1 drittel smör ca 50-51 kg). Vid inventeringen vid tillträdet fattades en fotlampa och ett besman, vilket gamla föreståndaren skulle få betala.

Den 28 december 1896. Efter ansökan av mejeristen beviljades ett påök på lönen med 35 kronor då han ansåg att lönen ej räckte till att avlöna och föda personalen. Mejeriet skulle registreras som förening enligt ny lag från 1 januari 1897.

Den 29 januari 1897 antogs Sergeant A Björkholm i Berg som medlem efter en vördsamt formulerad ansökan.

Den 29 juli 1897 beslöt styrelsen att fråga Patron V S Norman på Valskog om han skulle bli medlem på lika villkor som de övriga.

Den 3 september 1897 hade genom provtagning konstaterats att Gustav Larsson i Täby skummat mjölken före leverans vilket han också erkände. Gustav Larsson fick till mejeriet betala 200 kronor för att täcka förlusterna för mejeriet som det hette.

Den 23 november 1897. Fyllnadsval i styrelsen: Anders Eriksson i Lådberga, C J Andersson i Holma, F G Fransson i Uknö. C J Andersson blev ordförande och verkställande direktör för två år. A G Andersson i Sörby valdes till kassaförvaltare och räkenskapsförare för ett år. Pastor A Hedlund beviljades utträde ur föreningen.

Den 21 december 1897. Herr Gustav Jonsson Segelsberga befullmäktigas föra änkan Vilhelmina Jonssons talan i föreningen underskrivet, å den omyndigas vägnar (här märks att det är 1800 tal).

Den 7 januari 1898. Isbehovet hade ökat. Detta år skulle isleveransen vara en kubikfot per 35 kilo mjölk. Styrelsen börjar fundera över pastöriseringsapparat av märket Triumf som blev uppsatt redan i februari efter råd av Konsulent Herr Peder Sandergård från Örebro.

Maj 1898. En bit obrukad mark bakom mejeriet skulle iordningställas och av mejerskan användas för odling. Hela sommaren hade styrelsen besvär med att få avloppet från mejeriet iordningställt. Två kommittéer blivit avsatta så styrelsen skulle själva, med lejd arbetskraft, ordna jobbet. Ett dagsverke kostade 2 kronor och 50 öre, en dragare 3 kronor och 50 öre. Mjölkpriset var förut 7,3 öre men har nu gått ner till 5,7 öre per liter.

Den 3 juli 1898. Styrelsen beslöt att ansöka om ett lån på 7000 kronor med högst 6 % ränta till konvertering av redan befintliga lån.

Den 23 mars 1899. På grund av ständigt stigande löner och livsmedelspriser begärde mejeristen A Sjöholm påökning på sin lön med 25 kronor i månaden. Styrelsen beviljade 20 kronor i månaden.

Den 29 mars 1899. Ordinarie sammanträde valdes till ny styrelseledamot Herr P G Pettersson i Näsby efter A G Andersson i Sörby. Till kassaförvaltare efter Andersson valdes ordföranden. Vinsten har tydligen varit god. 1000 kronor skulle amorteras på skulden. 5000 kronor skulle delas upp till 8 % ränta på insatt kapital och arbete och på levererad mjölk från 1 november 1890 till 1 november 1898. Cedervall Östra Eknö reserverade sig mot beslutet. Mjölkpriset var 8,5 öre kilot stod det här. Skummjölk under 50 liter, 3 öre per liter över 50 liter, 2 öre per liter.

Den 23 november 1899. För att istäckningen skulle bli bättre anslogs 1 krona och 50 öre till den som hela dagen övervakade arbetet.

Den 4 januari1900. F G Fransson blev vice ordförande.

Den 28 mars 1900. Fjolåret måste ha gått bra. 1000 kronor skulle amorteras 8% ränta på tillsatt kapital och arbete. Resten delas upp på levererad mjölk från 1 november 1890 till 1 november 1899.

Extrastämma 30 april 1900 klockan 10 förmiddag med delägarna. Bestämde att ordföranden skulle bevaka och köpa jord på den auktion som skulle hållas samma dag vid station. Holma Valskog gällde köpet. Hemmansklyvning på ¼ mantal Lådberga Nr:1(Gissningsvis tomter.)

Den 14 november 1900. Mejeriföreningen skulle grusa det så kallade torget vid handelsboden samt sätta upp bindstång där.

Den 11 mars 1901 Vinsten för år 1900 var lika stor som föregående år och delades på samma sätt. Fyllnadsval efter avlidne Anders Eriksson i Lådberga, invaldes Herr E Jansson i Berg. Is fick hämtas mot ersättning. Gustav Leksell ville hyra ostkällaren vilket avslogs. Mjölkpriset skulle höjas med 0,7 öre för att minska de höga vinsterna. Kontantförsäljning av sötmjölk 12 öre per liter, grädde 80 öre per liter, skummjölk 4 öre per liter.

Den 27 december. Nyval till styrelsen Johan Persson i Näsby

Den 3 mars 1903. En mindre vinst, efter ränteutbetalningar, delades ut på under året levererad mjölk. Föreningen skulle olycksfallförsäkra personalen. Mejeriföreståndaren fick mottaga mejeriutställningens pris i Västerås för smör, såväl diplom silverbägare. Då och då anmäler bönder sitt intresse att bli medlem i mejeriföreningen. Det är nu sällan mer än två föreningsstämmor om året. En i mars och en i november. Och på styrelsemötena är det inte så mycket att behandla. En hel del underhåll på mejeriet har behövts göras. Fast än det är ganska nytt.

Den 15 januari 1904 utsågs patron G B Ahlbom på Västra Eknö till vice ordförande efter F G Fransson på Uknö.

Den 31 mars 1904. Slutbetalning skall göras på lånet vid Arboga sparbank.

Den 1 juni1904. Den i lagen föreskrivna kalltryckningen av ångpannan skulle göras i år. Styrelsen bestämde att föreningen skulle använda det nationalmärke för smör, som Svenska smörprovningens förvaltningsutskott i Malmö rekommenderat, till en stadgad avgift av 20 kronor.

Den 16 november 1904. Erbjudande från Västmanlands läns mejeriförenings centralförening om medlemskap avslogs.

Den 29 november 1904 nyvaldes i styrelsen Herr G Pettersson i Näsby och återvaldes Lars Jonsson.

Den 9 december 1904. Anbud på smör hade kommit från ett par affärer i Stockholm. Undersökning av deras soliditet gjordes och den ena föll bort. För att få större kännedom om den andra skulle ordföranden och mejeristen åka och se på hans affär. Styrelsen har börjat skriva årsberättelse.

Den15 augusti 1905. Det skulle anskaffas en hel del saker till mejeriet, bland annat en bindstång av järnrör. Maskinisten begärde att få en sågklinga för vedsågningen. Försäljningspris på skummjölk till Mälarmejeriet i Eskilstuna var 2 öre från januari t.o.m maj, övrigt 3 öre per liter.

Den 28 mars 1905. En apparat för kopiering av den viktigaste korrespondensen skulle köpas. En firma Erik Tondéns Stockholm erbjöd sig att köpa hela mejeriets smörtillverkning med fritt emballage, till 6 öre per kilo över svensk notering, med undantag av lokal förbrukning. Men ordföranden skulle försöka förmå firman att deponera i bank 1500 kronor för mejeriets räkning. Flaskorna som Mälarmejeriet håller med till skummjölken som de köper var så stora att det var nästan omöjligt att få dem i och ur kylbassängen varför någon sorts hiss skulle sättas in.

Den 28 augusti 1906. Firma Tondés har redan sagt upp kontraktet och ej betalat två leveranser. Ny köpare söks.

Den 31 november 1906. Ny i styrelsen, Herr Gustav Andersson i Sörby

Den 18 december 1906. Styrelsen beslöt att T L Jansson i Vavle skulle få skummjölk till samma pris som delägarna eftersom han levererat mjölk i över 10 år (tydligen utan att vara medlem). Två bönder, Herrar P E Pettersson Backgården och Andersson Karsgården ville lämna mjölk till mejeriet utan att bli delägare. De skulle i så fall få leverera is som övriga men få 0,3 öre lägre mjölkpris och betala ½ öre mer för skummjölken.

Den 10 april 1907 kom till styrelsen en skrivelse från mejeristen Sjöholm. Hon ansökte om löneförhöjning med 20 kronor per månad. En specifikation fanns med. Inkomster 2562 kronor och 39 öre. Utgifter maskinist 300 kronor, mejerska 180 kronor, 1 flicka 110 kronor och 1 flicka 130 kronor. Kostnader för tvätt, slitning av sängkläder. Skatter för personal med mera 22 kronor och 50 öre för varje förutom fria mejeriprodukter. Dessa löner ansågs som rätt låga och maskinisten hade begärt påökt med 5 kronor. Stämman ansåg denna begäran billig eftersom lönerna i allmänhet stigit de senaste åren.

Den 27 september 1907. Mälarmejeriet sänkte priset på skummjölk med ½ öre på den mjölk som översteg 1000 liter per dag, under tiden januari till maj.

Den 3 december 1907. Herr Carl Eriksson i Lådberga blev ny styrelseledamot. I början av 1907 talades om inköp av en ny pastöriseringsapparat av en bättre modell och en ny kärna.

Den 30 mars 1908. På ordinarie stämma beslutades att bönderna skulle sila mjölken. Lämplig grovlek på filter skulle fås från mejeriet och betalas genom avdrag på avräkningen.

Den 30 november 1908. Arrendator T L Jansson ⅓ mantal Vavle nr. 2 har lämnat mjölk i 13 år och vill få del av vinsten. Stämman ansåg att när han inte var delägare men ändå fått fullt pris för mjölken och fått köpa skummjölk till samma pris som delägarna så skulle han inte få del av vinsten. Protokollsutdrag skulle skickas till Jansson. Det var nog vissa problem att bli av med skummjölken under högsäsong. Mejeristen skulle skicka tillbaka 75 % till leverantörerna för 1 öre per liter. Däremot ville man reducera återtagen för att kunna hålla de kontrakterade skummjölksleveranserna.

Den 23 februari 1910. Ångpannan hade börjat läcka. Murningen revs. Fabrikör Berg från Köping tillkallades och lagade pannan. Fattigvårdsstyrelsens Edvard Eriksson i Sorby anhöll att få lägga upp ved som för fattigvårdens räkning kördes ut ur skogen. Veden skulle få läggas ovanför isstacken men skulle vara borta före 1 maj. Ett anbud från Grängesbergs mejeriförening att köpa 5 flaskor oskummad mjölk dagligen till 9,75 öre per liter fritt Valskogs mejeri antogs (en flaska mjölk var med största säkerhet 50 liter).

Den 28 november 1910. Ny i styrelsen, John Larsson i Segelsberga. Utvändiga förbättringar hade vidtagits. Ny trappa, stenläggning på gården, ytvattenavlopp, grusning med mera. Grosshandlare H Husberg Arboga skulle få köpa en, eventuellt två, vagnslaster is för 1 öre per kilo fritt Valskogs mejeris isstack.
En vagnslast var nog omkring 1000 kilo. Av en intervju ned Nils Nilsson, gammal Valskogsbo, fick jag veta att isstacken var mycket stor. När den blev hög drogs isblocken upp med hjälp av en bana och hästar som gick där fram och tillbaka och drog upp blocken. Han sa också att när bönderna körde is var det mycket liv och rörelse i Valskog. Is kördes från Arbogaån, Hedströmmen och Lillån. Jag kan förstå att det behövdes en ansvarig för istäckningen.

Den 6 februari 1911. Grängesbergs mejeri vägrar ta emot mjölk. Problem med skadestånd. Patron G B Albom Västra Eknö blir vice ordförande. Mjölkkörningen till järnvägsstationen ombesörjdes av mejeriet. Vid ägarbyte i Lådberga fick nya ägaren överta mjölkkörningen till samma villkor som den gamla. I Valskog såldes per dag cirka 100 liter skummad mjölk 15 liter oskummad mjölk och 2 liter grädde.

Den 31 mars 1911 fick mejeristen Sjöholm av föreningen bidrag och gratifikation 100 kronor för att bevista mejerikongressen i Stockholm. Det var nog långa dagar på mejeriet för en del. Tiden för kontant utförsäljning var på eftermiddagen från 7 till 7,15 på kvällen.

Den 29 november 1911 beslutades att en borrbrun skulle anläggas då vattnet i de två brunnar som fanns var dåligt på alla vis. Brunnen skulle kosta 20 kronor per meter att borra. Tillkom rör, 4 tum med mera. Brunnen blev 41,25 meter djup.

Från 1 maj 1912 skall morgon och kvällsmjölken vägas ihop i en post. Mjölken skall provas tre gånger i månaden. Det har sett ut som det har varit svårt att bli av med skummjölken i många år. Även svårt att få ut betalning i många fall. Nu ser det ut som det blivit bättre. Efterfrågan på mjölk har ökat. Varför återtag av skummjölk försökts begränsas med prisreglering. Undantag av den som levererar omkring 10 kg per dag vilka skulle få återta samma kvantitet som de lämnat. Enär det kunde tänkas att de i annat fall måste kvartaga sin mjölk i hemmet då ett hushåll svårligen kan använda sig av mindre kvantitet.

Den 23 oktober 1913. Ny separator beslöts att anskaffas. Det hade kommit mycket bättre modeller och den gamla hade använts i cirka 20 år. Den dagliga mjölkmängden uppgick till cirka 4000 liter. Vilhelm Stolpe och Hjalmar Andersson var de första från Gräsnäs som ville bli medlemmar i mejeriföreningen till en avgift av 4 kronor och 75 öre per tunnland odlad jord som de innehar.

Den 3 april 1914 beslutade delägarna att elektrisk belysning skulle sättas in om det ej blev för dyrt.

Den 22 september 1914. På grund av den långvariga torkan har vattentillgången blivit mycket knapp. Styrelsen skulle vidtala någon att spränga i en av brunnarna. Priserna höjs vid mejeriet oskummad mjölk 14 öre per liter, skummad mjölk 6 öre per liter, kärnmjölk 6 öre per liter, grädde en krona per liter.

Den 22 februari 1915. Då det visat sig att kärnan var bristfällig i såväl trä som växelmekanism, och reparation knappast var lönsam, skulle en ny köpas. Det kom erbjudande från Stockholms mjölkleverantörsförening att mejeriet kunde få bli medlem. Saken skulle undersökas.

Den 15 mars 1915. Mejeristen begärde och fick löneförhöjning med 360 kronor om året och 6 kilo fritt smör i månaden på grund av höjda levnadskostnader. Fröken Leksell föreslog inköp av en kreatursvåg. Förslaget avslogs.

Redan mars 1916 fick mejeristen löneförhöjning. Denna gång med 10 kronor i månaden. Men också ett ”dyrtidstillägg” ett engångsbelopp av 300 kronor.

Den 17 juli 1916. Med anledning av Mejeriföreståndarens Herr Alferd Sjöholms 20 åriga nitiska och trogna tjänst vid valskogs mejeri beslöt föreningen enhälligt att en gratifikation på 500 kronor ur mejerikassan att överlämna till honom på 20 årsdagen den första nästkommande augusti.
Ordföranden och mejeriföreståndaren hade varit på ett gemensamt möte i Sala för mellersta Sverige för att protestera mot att regeringen ville sätta ett högsta pris på mjölken och att smör skulle säljas till ett lägre pris för inhemsk konsumtion (Hjalmar Hammarskölds regering.)

Den 15 september 1916. Mjölkleveranserna till Grängesberg har ökat till 10 flaskor oskummad mjölk och 5 flaskor skummad mjölk för 15½ respektive 5½ öre per liter.
November 1916. Priserna fortsätter att öka. Mejeristen får extra dyrtidstillägg. Mjölkförsäljningspriset höjs. Oskummad mjölk, 20 öre per liter, skummad mjölk 8 öre per liter, grädde 1,20 till 1,50 kronor per liter. Återtagen skummjölk intill 50 % av levererad mjölk, 5 öre per liter däröver salupris.

Den 28 november 1917 nyvaldes i styrelsen efter G B Albom Västra Eknö, Herr Erik Larsson Sjöholmen.

Den 15 januari 1918. Gårdar som inte ordnade med iskörning skulle få betala av mejeriet lejd körning. Det hade varit inbrott i mejeriet och flera inbrott kunde befaras. Därför skulle mejeriet betala skatten för föreståndarens hund som ansågs behövas. Kostnad 15 kronor. Kontantförsäljning oskummad mjölk 26 öre per liter, skummad mjölk 12 öre per liter. Björkvedspris 34 kronor per famn

Den 25 april 1918. Till vice ordförande utsågs Herr C A Eriksson i Lådberga. Styrelsen kom överens med mejeriföreståndaren att han skulle för innevarande år göra bokslutet för mejeriet. Föreningen beslöt att hyra ut det så kallade direktionsrummet till A Bol Stockholms Handelsbank. Föreningen beslöt också att betala 50 kronor till de lidande av nöden bland de fattiga inom församlingen.

Styrelsemöte den 31 oktober 1918 § 2 Mjölkpriset till leverantörerna. För under november månad levererad oskummad mjölk, bestämdes till grundpris 40 öre per kilo enligt nya författningen.

Styrelsen 1916-17-18. Ordförande kassör och räkenskapsförare C J Andersson Holma, vice ordförande G B Albom Västra Eknö, övriga Gustav Andersson Sörby, Johan Larsson Segelsberga, C A Eriksson Lådberga. Styrelsesuppleanter Edvard Jonsson Valskog Gård Erik Larsson Sjöholmen.

1891 kostade ost 25 öre kilot 1984 kostade ost 28 kronor kilot
smör 1,50-2 kronor kilot smör 21kronor kilot
lysfotogen 20 öre litern lysfotogen 5 kronor litern
1 smördrittel cirka 1,50 kronor 1fat separatorolja 63,04 kronor 1fat fotogen 29,93 kronor.

Där är det slut på mina anteckningar, men jag har fått en liten inblick i en för länge sedan svunnen tid.






Förening:

Kungsörs Hembygdsförening

Ändrad av: Kungsörs Hembygdsförening (2014-06-22 12:23:10) Kontakta föreningen
Skapad av: Kungsörs Hembygdsförening (2014-06-22 12:23:10) Kontakta föreningen