Kullingelöt

Egen gård. Lantbruk. Före 1900 Torp under Kullinge

OM KULLINGELÖT
Min berättelse ur minnet
Min far Joan Emanuel Strand han kallades alltid Manne Och skrev sitt namn alltid J E Strand och min mamma Anna flyttade från Bergaby i Fellingsbro till Kullingelöt 14 mars 1942.
Kall vinter med mycket snö. Jag var då 14 dagar gammal och fraktades i en byrålåda. Vilket jag fått höra många gånger av den smått legendarsika djurköraren Robert Wallen som fraktade kor kvigor hästar från Bergaby till Kullingelöt. Mycket snö var det och oplogat. Vägen går till stor del över öppna gärden säkert med mycket drivor så det gick inte att köra med lastbilen. Så Wallen var den som ledde tjuren den nästan 1.5 kilometer långa vägen. Säkert en prestation ned sitt träben. Wallen hämtade sedan slakt hos både far och mig under många år.
Gården hade då 64 tunnland (som det hette då) åker och 52 tunnland skog. En ladugård och en loge i timmer på stensockeln på baksidan var skrivet, tror jag, 1919 ett ganska nytt magasin ovanligt stort med lider som undervåning ett brygghus som det hette vilket var en tvättstuga vid brunnen. Magasinet hade spåntak. Loge och ladugård vilka är hopbyggda hade tegeltak som var lagt på det gamla vasstaket. Brunnen kan få några extra ord. Den ligger gott och väl 50 meter från ladugården och lika långt till boningshuset. Där hämtades vatten till människor och djur. Mjölken fraktades dit för kylning. Då fanns också en vattenledning från brunnen till ladugården som fungerade med självtryck mär det var mycket vatten i brunnen. Brunnen är stensatt och locket verkar vara två ohuggna stenhällar som ligger ihop nödtorftigt urhugget för ett brunnshål. I ladugården, som hade gång i mitten, hade på ena sidan 12 båsplatser 6+6 foderbord mellan kalvbox i hörnet. Andra sidan 3 hästspiltor ett gammalt foderbord mitten tjurens plats grisbox och några höns. Boningshuset (som måste vara den gamla torpstugan) innehöll 1 rum med kakelugn närmast köket och 2 fönster Köket med bakugn i muren murad spiskåpa med ett stort spjäll i och en järnspis. En diskbänk, jag tror i zinkplåt, utan avlopp och 2 fönster. Vidare fans ett farstu mot öster med trappa upp till vinden därunder en garderob och längds baksidan ett skafferi. På halva vinden fans ett inrett rum med kamin isolerat på utsidan med lera. Framför stod ett stort bigarråträd som ett vårdträd Så är det en jordkällare cirka 50 meter mot söder så nära gränsen till Borsingbys marker att hörnet på taket sticker över. Varför hamnade torpet en gång så nära gränsen?
Gården fick elström ganska tidigt på fyrtiotalet. Ledningen kommer över åkrarna från Örberga. Viby elektriska hette leverantören. Trefasen till tröskverksmotorn var 220 volt och jag tror att också lysströmmen var 220 volt. Senare på fyrtiotalet installerades telefon det var säkert ganska tidigt eftersom numret var rätt lågt. Telefonlinjen gick från Valskog genom skogen mitt på skogen delade den sig mot Borsingby och Kullingelöt.
Gården har förändrats under åren. 1948 övergavs den gamla torpstugan en ny så kallad mangårdsbyggnad blev uppförd. Gamla stugan blev hönshus. En ny vedbod kom till. Spåntaket på magasinet blev tegel tidigt 50 tal. En hel del sten togs bort. Många diken lades igen. 1950 försvann korna och gården drevs kreaturslöst. Tidigt 60 tal fick den gamla timmerladugården cementsten i väggarna.
Redan på 40 talet fans en Fordson traktor med järnhjul och en så kallad EPA traktor. Epan användes förutom i jordbruket också när man for och handlade eller åkte och hälsade på. I början av 50 talet köptes första skördetröskan en 5 fots Aktiv. Då måste fordson bort på den fans inget kraftuttag. Det blev en Deering W30 i stället.
1963 blev Kampfallet köpt 12 tunnland åker 14 tunnland skog. Marken blev hoplagd huset blev sålt som sommarstuga. Nu kom det tillsammans igen som vid cirka 1900.
Jag och Gunnel började vår bondebana 14 mars 1964. Första tiden gick så att säga i gamla hjulspår. Vi hade slaktsvin i ladugården. En liten spannmålstork sattes upp. Men 1968 fick vi köpa till 25 ha Från Vavle. Med lantbruksnämndens goda vilja Kullingelöt skulle bli en gård som skulle få leva vidare. Det medförde att en större traktor måste skaffas. Mitten av 70 talet lades nytt tak på ladugårds och log längan, aluminiumplåt. Tegel och den gamla vassen togs bort. Åren 1979-80 byggde vi ny ladugård i förlängning av den gamla. Kor igen på Kullingelöt 32 st plus kvigor. 2001 fick vi ett sidoarrende från Lådberga. Vi arrenderade också lite kvigbete i Gräsnäs. 29 november 1999 blåste logen vid himetavägen omkull raserades fullständigt. Två år senare var en maskinhall byggd vid gården i dess ställe. Vi flyttade från gården 22 mars 2006 och vår son Anders tog över driften. Han är nu ägare till Kullingelöt.
Skytteföreningen och idrottsföreningen hade dans på magasinet på 40 talet. Idrottsföreningen på den tiden höll till där maskinhallen nu står och sparkade fotboll. Hade omklädningsrum i bortre ändan av magasinet. Idrottsförenings skidspår det 1 mil långa gick över ladugårdsbacken. Och flera fältskjutningar började i Kullingelöt.
Mitt emellan jordkällaren och berget finns en gammal cementplatta. Där skall gamla oxstallet ha varit där är också grundstenar från en lada. Det finns tre gamla husgrunder. En nära Kullingelöt som nog hette Lötstugan. Den sista som bodde där var ”mor Kari” Karolina Berg. En vid ladugården i Kampfallet ska ha varit vit och rätta huset på Kampfallet. Där en bodde gumma på undantag så länge att huset blev dåligt och revs så Axel Dalen och Edla kom att bo ett par hundra meter längre bort där som nu är sommarstuga. En grund bakom ladugården. Där enligt Dalen ska ha bott en ridande soldat som skulle rida med budkavle. Och en bara några meter från hörnet mot Örberga. Efter vägen till Kampfallet finns som jag tror ett fornminne på högsta punkten en knappt märkbar stenrundel som går ut i en spets.
Mellan ladugården och huset i Kampfallet syns rester efter stenhuggning. Enligt Dalen så kom ett par man gående och började på den största stenen de hittade. Också från Dalen ska trappan på gamla skolan kyrkskolan vara därifrån. En ganska stor kvarnsten låg mellan Kullingelöt och Kampfallet nästan färdighuggen men det ser ut som en liten bit i kanten har släppt. Den som högg blev nog inte glad. Den ligger nu i trädgården i Kullingelöt.
En gång kom en forskare om det var på namn vet jag inte. Vi talade i alla fall om namn och jag talade om Kampfallet och Karl den XI eller XII som red och jagade och kampen (hästen) föll. Den trodde inte als på det. Mera på att det var Isbäcken som kämpade sig fram över något fall.
Axel Dalen ägde Kampfallet till ca 1956 Flyttade då till Torshälla. Dom hade i ladugården 3 kor kalv 1 kviga 1 häst 1 sugga. Axel körde mjölkflaskan på pakethållaren på cykeln den mer än 2 km långa vägen ner till logen som vi sade (Himmetavägen). Han var också amatör veterinär och anlitades av bönder i minst hela Björskog. Han plockade efterbördar och klämde cystor vad jag förstår. Han hade som ung jobbat som ladugårdskarl på något stort i Södermanland där han lärt sig. Dom hade 4-5 bikupor. Ett barndomsminne är när man kom dit och fick siktkaka med nyslungad honung. Det är mycket pioner vid den stugan. När de var som finast klippte Edla av dem och for till torget i Köping och sålde. En liten konstig grej på Kampfallet är gränshörnet Hälle Kullinge. Där är en spets bara någon meter bred och några 10 tal meter lång in mellan Kullinge och Hälle hör till Kampfallet. Hur har det kunnat bli så?
Efter Dalen kom en tidig gröna vågare. Skåning, som hette Råberg förnamnet har försvunnit hans fru hette Sonja. Sonja hade en tobaks affär i Stockholm. Som nog stod för köpeskillingen. Dom skulle odla grönsaker och blommor. Lite annorlunda scener kunde man då få se. Råberg själv gick med ett sårör Sonja efter ledande en cykel med en sten på pakethållaren och packade raden. Blommor såldes per löpmeter rad. Han köpte en häst av Erik Elvin i Långtäby han var nog lite rädd för hästen för han gjorde en liten hage direkt utanför ladugårdsdörren med gott och väl 1.5 m högt staket. Men misslyckades ändå ibland. Då fick Elvin åka dit och ta in hästen Han var inte als glad åt det. Han sa också att han höll på att skriva en bok. Efter Råberg kom Kampfallet att tillhöra Kullingelöt.
Före min tid
Min far köpte av Stolpe. Här var det växlar inblandat och tjänster krävde gentjänster vilket till slut kostade Kullingelöt en del pengar.
Före Stolpe var det en Eriksson. Dom hade många barn varav en hade husvagns fabrik i Valskog. Dom har lämnat en del spår efter sig genom inhuggna namn i berget. Det sägs att det gick bra för Eriksson. Kanske var det han som kom över skogskiftet på Borsingby som hör till Kullingelöt med den lilla åkern som har det konstiga namnet Ornhålet. Där har en gång stått en lada. I ändan mot Borsingby på det skiftet finns rester efter en skjutbana skjutvallens stensättning syns tydligt.
Karlsson hette nog den före Eriksson det sägs att han köpte dyrt och fick sälja billigt. Möjligen var det under hans tid Isbäcken grävdes ur och rätades. Det skedde runt 1916 Isbäckens dikningsföretag slutar mitt för Kullingelöt. Och Slätängens går till mitt för Kampfallsladugården. Däremellan måste Örberga och Kullingelöt delat på hela kostnaden.
Före innan bäcken grävdes ur var det inte mycket som var odlingsbart. Det hade varit slåtteräng till Kullinge. Bara några små tegar efter skogskanten där marken låg lite högre ser ut att ha odlats. Av en gammal karta kan man se att en lada funnits på en höjd ute på slåtterängen. Man kan även se spår av gamla diken här och där en bra bit in i skogen.


Förening:

Kungsörs Hembygdsförening

Ändrad av: Kungsörs Hembygdsförening (2015-03-03 11:15:30) Kontakta föreningen
Skapad av: Kungsörs Hembygdsförening (2014-06-22 10:02:52) Kontakta föreningen