Slätängen

Hälle Slätängen

Slätängen - Dialektalt uttal Slätänga.- är en bortglömd liten by, halvannan kilometer väster om Hälle by.

I dag finns bara 2 boningshus kvar, ett tiotal husgrunder visar att det funnits flera hus.

Indelte soldaten Karl Erik Svärd.

Soldattorpet, som numera är sommarbostad, har tidigare legat i Bro socken Kröcklinge by.

Vid ny gränsdragning vid anläggande av E18 hamnade Soldattorpet i Björskog Hälle by.

Indelta soldaten Karl Erik Svärd tog avsked - Resolution - i början av 1920 talet . Resolutions- dokumetet är daterat 3 december 1920. Samtidigt med resolutionen så köpte Svärd soldattorpet med angränsande marker Granada om 2,1551 hektar. Dokumentet anger att köpekontraktet upprättades 2 augusti 1919 samt köpebrevet daterat 17 januari 1920. Köpeskillingen var 2000 kr.
I köpekontraktet kam man läsa bland annat::
#4. Den nu försålda lägenhetens ägare förbehålles för all frantid rätt till sommarbete för två kor i stammhemmandets skogsmarker, och medgives köparen rätt att som säkerhet för denna förmån erhålla inteckning i oss tillhöriga 1 mantal Kröcklinge n:o 1.
#5. Utan särskild ersättning erhåller köparen efter anvisning af jordägaren rätt att å dennes skog upphugga erforderligt virke för stängning av gärdesgård mot stammhemmandets skogsmark. Likaledes utan ersättning äger köparen rätt att å säljaren G. Nydéns skog och efter anvisning av denna erhålla erfordeligt virke för ifrågavarande gärdesgårds underhåll under de närmaste fem åren.

Gustav Eriksson, född 7 juni (6 juni) 1845 i Björskogs socken.

Redan vid 12 års ålder fick han vara med om körslor i Bergslagen, för att bidraga till hemmets underhåll. Det var då att stiga upp kl. 2 -3 på morgonen och iväg upp till Dalarna, så som Norrbärke och Grangärde. Man kan antaga att det rörde sej om transporter av kol, säd och malm. Säd och kol uppför och malm nerför, aldrig tomma skrindor. Återvägen med järn gick förbi Onsjö och ner till Köping. Vid krogen i Onsjö rastades i den branta backen. Krogen, en gård vid kronvägen, kallades även ”Lilla Helvitti” och backen” Helvittisbacken ”. När kuskarna kom med sina foror och lät hästarna vila i backen gick kuskarna in i krogen för att få sej en sup och kunde inte låta bli att att skämta med gubben på vedbacken. ” Ä fan hemma?” löd frågan. Nej, han har fare´ut på lande´ för te pant bönder, svarade gubben vid krogtorpet.
Med de breda kolryssarna var det svårt att möta på den tidens sörjiga och stöpiga vägar, vintervägar synnerligast som kolbönderna inte ville hålla tillräckligt åt sidan. Det blev ofta slagsmål på vägarna och de var ganska vanligt att snöplogkanterna lite varstans var röda av blod. Så ungefär tedde sej Gustav Erikssons kamp för tillvaron.

Arbetade sedan på hemorten med varjehanda. Vid 21 års ålder tjänade han dräng i Västra Skedvi socken ett år. Återkom till födelsebygden, där han försörjde sig med att hugga ved i skogarna. För huggning av en famn betalades då endast 50 öre. Sin mesta tid ägnade han dock åt jordbruksarbeten. Var en tid dagkarl hos Erik Andersson i Borsingby. Byggde sedermera en liten stuga i Slätängen i Hälle i Björskog socken, som han fortfarande bebor.*

”Byggde sedermera en liten stuga–” skriver Th Johansson i släktboken ANDERS OHLs ÄTTLINGAR.
Nog var den stugan liten allt. Grundstenarna visar att stugan var omkr. 25 m². I denna lilla stuga fostrades och bodde 10 personer. Det äldsta barnet föddes 1871, det yngsta 1899 .Ett barnbarn tillkom 1915. Fyra barn dog i späd ålder.
I dag finns endast grundstenarna kvar samt gropen efter jordkällare samt ett träd med augustipäron även kallad Larsmässpäron.
*Detta skrevs på 1930 talet

.


Förening:

Kungsörs Hembygdsförening

Ändrad av: Kungsörs Hembygdsförening (2016-10-11 19:24:54) Kontakta föreningen
Skapad av: Kungsörs Hembygdsförening (2014-06-21 23:06:07) Kontakta föreningen