Våra hus på hembygsgården


 

Hembygdsgården "Anders-Jans"

Följande text är hämtat från Inger Elisons text om Kumla hbf: s historia.

Den 9 maj 1961 fick hembygdsföreningen ett gåvobrev från Märta och Erik Johansson i Vad. De skänkte sin gamla mangårdsbyggnad till Hembygdsföreningen för att använda till hembygdsgård. Huset var en parstuga från 1700-talet. De hade nyligen byggt ett nytt bostadshus och den här byggnaden stod ivägen för det nya huset. De ville att parstugan skulle monteras ned och flyttas till Kumla eller Tärna som orten hette på den tiden.
Hembygdsföreningen mottog gåvan med stor tacksamhet.
Hembygdsföreningen hade vid samma tid fått tillåtelse att disponera Komministergårdens ladugårdsbacke som hembygdstomt. Villkoret var att
snygga upp området och vårda platsen framledes.

Det var Edvard Lundell som var byggmästare i Ranstaby och Vad som åtog sig uppdraget att basa för nedmontering och uppsättning av parstugan.
Arbetet startade omgående och bygdens folk hjälpte till med många dagsverken och ganska snart låg stugtimret framkört till hembygdstomten.
Innan bygget kunde starta måste flera av de byggnader som fanns på ladugårdsbacken tas bort. Det var en ladugård och ett svinhus som revs.
En tvättstuga som Lundell köpte för 25 kr. En slaktbod som ägaren till Nygård övertog. De hus som blev kvar och som står där än i dag är logen och spannmålsmagasinet. Den tolfte juli 1961 var det upprensat och klart att börja med att sätta parstugan på plats. Då hade man också tagit bort de stora halmstackarna som skymde den vackra eken på gårdstunet.
Stugan kom på plats under sommaren och hösten. Lundell var en mycket duktig och arbetsvillig person med stor kunskap och humor och envishet.
Det som återstod var målningsarbeten. Det arbetet fick vänta några år.
Det var Bo Andersson i kyrkbyn som åtog sig arbetet med att stänkmåla väggar och måla fönster och dörrar.
Invigningen av hembygdsgården när allt var klar skedde sommaren 1965.
Text: Inger Elisson

Image

Hembygsgården med brunn vid sidan.
Foto: Sven-Erik Grahn
Image

Beskrivning: Eken vid hembygdsgården Fotograf: Sven-Erik Grahn

 


Österbyboden

Gammal bod för lagring av mjöl, bröd och andra matvaror.
Flyttat från Österby 1999. 

Image

Sädesmagasin

Står på orginalplats. Där lagrades spannmål och mjöl.

Image

 

 

 


Sprut- och Likvagnsboden

I denna byggnad förvarades kyrkans brandredskap och likvagn.
Gåva av Kumla församling 1963
Till likvagnen finns en uppsättning medar för trygg och säker användning vintertid. Den är troligen tillverkad av Wibergs vagn och redskapsfabrik.

Image

 

 


Smedjan

Bäckeby gamla gårdssmedja


Hembygdsföreningen hade tidigare av Albin Hedlund, Bäckby, Kumla och nu av dödsboet, fått som gåva den gamla gårdssmedjan vid Bäckeby, jämte en del gamla inventarier såsom linbråkar m.m.

Den 14 oktober 1972 företog en del ledamöter i hembygdföreningens styrelse en resa till Bäckeby för att bese gåvan. Därvid beslöts att mottaga densamma samt att låta nedmärka smedjan för flyttning till hembygdsgården. Undertecknad deltog ej i Bäckebyresan men nämnde till ordföranden, prosten Bohman, dagen därpå att tillstånd för rivning och flyttning (byggnadstillstånd) lämpligen borde sökas hos byggnadsnämnden.

Någon av de närmaste dagarna tog ordförande per telefon kontakt med stadsingenjören i Sala beträffande ärendet. Dagar och veckor gick och ingenting hände och risk förelåg att en tidigt inträffande vinter skulle försvåra byggnadsarbetet. Efter kontakter med Helge Andersson, Väsby, vilken hade fått i uppdrag att leda arbetet med smedjans flyttning till hembygdsgården, beslöts att göra en påminnelse hos byggnadsnämnden. Vid besök hos stadsingenjörskontoret 15/11 och samtal med stadsingenjören lovade denne att omedelbart ta itu med ärendet och som tjänsteresa åka till Bäckeby för att se på smedjan, samt därefter kostnadsfritt göra behövlig ritning och låta skriva ut behövliga blanketter för ansökan om byggnadstillstånd m. m.  Färdiga för underskrift någon av de närmaste dagarna. Rivning och flytt av smedjan förutsattes kunna ske veckan därefter.

Vid telefonförfrågan hos stadsarkitekten den 22 november meddelades att handlingarna skulle bliva färdiga för underskrift följande dag, då undertecknad följaktligen åkte in till Sala och skrev under handlingarna. Tillstånd gavs muntligen att nu när som helst riva och flytta smedjan samt uppföra den vid hembygdsgården.

Den 25 november 1972 röjdes med hjälp av gräv-lastmaskin byggnadsplatsen från stubbar och sten. Den 27/11 grävdes och lades grund och sockelsten på fm. Samtidigt revs smedjan av några mannar från södra socknen och på em fraktas den rivna smedjan till hembygdsgården.

Dagarna 29 nov.-1 dec 1972 byggdes smedjan upp och det gamla takteglet lades på .
Byggmästare Bertil Berglind har svarat för byggnadsarbetet med hjälp av sonen Kennet och som frivilliga (obetalda) medhjälpare har varit Helge Andersson Väsby, Gustav Nyberg, Ejnar Andersson, Gösta Petersson och Åke Thulin från samma by samt Erland Ejnarsson, Åsgården och Bengt Annerborn från Hagby. Karl J. Pettersson från Karlsberg har fraktat fram murteglet m. m..

Den gamla gårdssmedjan, en symbol för en gången tid, självhushållets och självhjälpens tid har härmed införlivats med hembygdsgårdens övriga gamla byggnader och, får vi hoppas, från förfall.

November 1972      
Text.   Karl T. Berglind

Image


 

Ladan

Står på orginalplats. i den förvarades redskap och på hösten lagrade man otröskad spannmål.

Image

 


Brandredskapshus från Ranstaby
 

Omkring 1 juni 1970 meddelade lantbrukare Birger Karlsson, Nyberg, att Ransta byamän vid bystämma beslutat att överlämna byns spruthus av timmer med befintliga tvänne sprutor till Kumla hembygdsförening.

Vid hembygdsföreningens styrelsesammanträde den 5 juni meddelades det om gåvan vilken beslöts att med tacksamhet mottaga för flytt till och uppställande på hembygdsgårdens område. Undertecknad fick i uppdrag att ombesörja verkställandet.

Den 8 juni bestämdes i sällskap med föreningens ordförande prosten Bohman uppställningsplatsen till sydvästra hörnet på tomten. Följande dag företogs tillsammans med byggmästare Bertil Berglind resa till till Ransta för kontrollmätning av huset, varefter byggplatsen vid hembygdsgården utstakades samt uppsattes profiler.

Den 10 juni utförde undertecknad och Gustav Nyberg, Väsby grundgrävning. Därefter , med biträde av Väsby byamännen Helge Andersson, Erik Bergström, Olle Karlsson, Karl-Gustav Berglind och Åke Thulin samt Olle Karlssons traktor forslades grus till undergrunden och lades stensockel av gamla kasserade gravfrisstenar. Så långt var förberedelserna klara. Nu återstod alltså att få timmerhuset till den nya platsen. Takteglet och sprutorna framkördes av Erik Johansson, Vad och hans ena son.

Den 16 juni verkställdes transporten med hjälp av lantbrukare från Ransta och Väsby jämte motorlastmaskin från Sandberg, häradsdomaregården och traktor med släpkärra från Halvarsson, Ranstaby.

Byggmästare Bertil Berglind var behjälplig som sakkunnig vid transport och uppställning vid hembygdsgården.

För genomförande av denna breda transport (3.5 meter) begärdes och erhölls tillstånd genom polisen i Sala.

Karl T. Berglind.

Image

 

Fotograf: Sven-Erik Grahn

 

Förening:

Kumla Hembygdsförening

Ändrad av: Kumla Hembygdsförening (2021-06-19 09:26:45) Kontakta föreningen
Skapad av: Kumla Hembygdsförening (2018-10-12 13:15:36) Kontakta föreningen