Om oss

Hembygdsföreningen är en ideell förening som bildades 1960. Den har till uppgift att väcka, stärka och fördjupa kärleken till och kunskapen om hembygden i forntid och nutid. Mer om oss och vår verksamhet hittas i de svarta strecken vid meny till vänster.

Historia

HISTORIK ÖVER KUMLA HEMBYGDSFÖRENING 1960 – 2015
Skrivet av Inger Elisso
n

Det var den 19 april 1959 som Birger Karlsson på uppmaning av studieförbundet SLS tog initiativ till att sammankalla och bilda en kommitté som skulle utreda möjligheten att bilda en hembygdsförening i Kumla.
Herrarna som blev kallade var kommunalnämndsordf. Karl Teodor Berglind och stationsföreståndare Carl Ranander i Ransta. De ville också ha med Elly Karlsson i kommittén. De här personerna hade tidigare varit med och arbetat med Kumlafilmen och Kumlaboken.
På det här mötet bestämdes det att bjuda in alla föreningar i Kumla till en sammankomst i Kumla församlingshus. Mötet gick av stapeln den 10 juni och 26 föreningar var inbjudna. Det var 15 föreningar som kom och även en hel del Kumlabor som inte representerade någon förening. Intendent Drakenberg från Länsmuseet höll föredrag och en livlig diskussion följde om att ev. bilda en förening. Det var nu mycket tydligt att många personer i socknen saknade en hembygdsförening.
Ett förslag till beslut lades fram men då ilsknade kyrkoherden Felix Bohman till. Han var mycket irriterad över att församlingen inte varit med i beredningskommittén. Han yrkade på att frågan skulle bordläggas vilket också blev beslutet. Alla fick gå hem ganska snopna och de fick inte komma tillbaka förrän året därpå.
Den 22 maj 1960 samlades åter en skara Kumlabor i församlingshuset
Då äntligen gjorde man slag i saken och bildade Kumla hembygdsförening.

Styrelsen fick följande utseende:
Ordf. kyrkoherde Felix Bohman, vice ordf. Elly Karlsson, sekr. agronom Henry Larsson, kommunalnämndsordf. Karl Teodor Berglind,
inventarieförvaltare Carl Ranander, fabrikör Bror Nyström Ransta, hemmansägare Bengt Kjellbo Västerby, kassör Helge Andersson Väsby,
Suppleanter: fru Elsa Bohman, fröken Inger Karlsson Ranstaby, lantbrukare Karl- Gustav Berglind Väsby, gymnastikdirektör Carl Arbman Folkhögskolan, korgmakare Erik Lundkvist Ransta, kassör Birger Fernkvist Ransta, hemmnasägare Gustav Nyberg Väsby.
Till medlemsvärvare utsågs: Gustav Nyberg, Erik Lundkvist och Inger Karlsson.
Det första uppdraget som föreningen fick att arbeta med, var att skaffa en Hembygdsgård och en tomt för ändamålet.
Kommunalnämnden beslutade att överlämna den gamla Klockargården i Kumla till hembygdsföreningen.
Klockargården var i ganska dåligt skick så styrelsen tyckte inte att den byggnaden var lämplig att använda till hembygdsgård.
Huset skulle rivas och det gjordes. Sigrid Kullberg i Ringvalla köpte hustimret och flyttade hem detta till Ringvalla.
Sedan ville hon sälja tillbaka timret till Kumla men ingen köpare fanns.

Den 9 maj 1961 fick hembygdsföreningen ett gåvobrev från Märta och Erik Johansson i Vad. De skänkte sin gamla mangårdsbyggnad till Hembygdsföreningen för att använda till hembygdsgård. Huset var en parstuga från 1700-talet. De hade nyligen byggt ett nytt bostadshus och den här byggnaden stod ivägen för det nya huset. De ville att parstugan skulle monteras ned och flyttas till Kumla eller Tärna som orten hette på den tiden.
Hembygdsföreningen mottog gåvan med stor tacksamhet.
Hembygdsföreningen hade vid samma tid fått tillåtelse att disponera Komministergårdens ladugårdsbacke som hembygdstomt. Villkoret var att
snygga upp området och vårda platsen framledes.

Det var Edvard Lundell som var byggmästare i Ranstaby och Vad som åtog sig uppdraget att basa för nedmontering och uppsättning av parstugan.
Arbetet startade omgående och bygdens folk hjälpte till med många dagsverken och ganska snart låg stugtimret framkört till hembygdstomten.
Innan bygget kunde starta måste flera av de byggnader som fanns på ladugårdsbacken tas bort. Det var en ladugård och ett svinhus som revs.
En tvättstuga som Lundell köpte för 25 kr. En slaktbod som ägaren till Nygård övertog. De hus som blev kvar och som står där än i dag är logen och spannmålsmagasinet. Den tolfte juli 1961 var det upprensat och klart att börja med att sätta parstugan på plats. Då hade man också tagit bort de stora halmstackarna som skymde den vackra eken på gårdstunet.
Stugan kom på plats under sommaren och hösten. Lundell var en mycket duktig och arbetsvillig person med stor kunskap och humor och envishet.
Det som återstod var målningsarbeten. Det arbetet fick vänta några år.
Det var Bo Andersson i kyrkbyn som åtog sig arbetet med att stänkmåla väggar och måla fönster och dörrar.
Invigningen av hembygdsgården när allt var klar skedde sommaren 1965.

Sedan allt det här hände så har det tillkommit flera hus och alla hus är fyllda med samlingar av olika slag. Det har genom åren lagts ned oändligt mycket arbete på att hålla gården i stånd och att vårda alla föremål. Många personer har arbetat många timmar vid hembygdsgården särskilt de som har varit och är materialförvaltare.
Jag vill särskilt nämna Karl Teodor Berglind som har betytt väldigt mycket för hembygdsrörelsen och han var motorn i uppbyggnaden av Kumla Hembygdsförening. Han var både praktiker och administratör och han lade grunden för föreningens verksamhet. Han lade ner ett enormt arbete på föreningen. Erland Einarsson är också en person som bör nämnas i historien.
Just nu har vi Leif Blom som är arbetsmyran nummer ett.

Det som har präglat föreningens verksamhet under dessa 50 år har varit alla trivselarrangemang som har anordnats. Det är många fantastiskt fina fester trivselkvällar utflykter och resor som har ordnats.
Det har varit olika framträdanden av ”kändisar” vid Hembygdsföreningens fester.
Gunde Johansson 2 ggr. 1975, 1986
Anders Fugelstad 1976
Bertil Norström och Gunnar Juhlin 1988
Bo Setterlind 1982 samma dag spelades Albertus Pictor spelet i kyrkan
Kyrkoherden Nils Gustavsson Himlaspelet
Kvinnodräkten genom tiderna av Elly Karlsson framfördes flera gånger och turnerade runt om i länet.
Kumlaspelet som är skrivet av Elly Karlsson består av bilder och händelser ur Kumla sockens historia och har framförts 4 gånger vid Hembygdsgården.
Det är bygdens folk som är skådespelare och spelet skall än en gång framföras på vår Hembygdsfest den 7 augusti 2011.
Kerstin Forsgren var initiativtagare till att anordna hantverksdagar vid flera tillfällen.
Nils G Eriksson ska också nämnas för sitt stora engagemang för att dokumentera Kumla barnhems historia.

Under 2010 anordnade vi en mycket lyckad Hembygdsfest för hela familjen.
Festen varade i 5 timmar och innehöll en mängd aktiviteter.
Det var 14 utställare och försläljare av hantverk, konst, kläder, smycken, trädgårdsprodukter, fårskinn och loppis m.m.
Demonstration av fönsterrenovering och rödfärgskokning och gärdesgårdsbygge.
Ponnyridning och smådjursvisning.
Smide i smedjan och lieslåtter
Brandkårsinformation och visning av brandbil.
Tipsrunda och lotteri.
Servering av våfflor och varm korv.
Höjdpunkten var underhållning av sångaren och berättaren Bengt Erlandsson och sonen trollaren Edvin.
Drygt 250 personer varav många barn deltog i festen.

ORDFÖRANDE:
Felix Bohman 14 år 1960-1974
Elly Karlsson 5 år 1974-1979
Ulf Hildingstam 8 år 1979-1987
Lars-Erik Johansson 17 år 1987-2004
Nils G Eriksson 5 år 2004- 2009
Inger Elisson 7 år 2009- 2015

Till sist vill jag tacka alla som på olika sätt har arbetat för Kumla Hembygdsförening
under de 55 åren som har gått.
Jag har alltså varit med i styrelsen i de 55 åren.

Inger Elisson

 

 

 

 

 

Kontakta oss

 Kumla Västerby Skogsbo 131. 733 98 Ransta

 070-743 71 35

[email protected]

Visa på kartan