Om oss
Hembygdsföreningen är en ideell förening som bildades 1960.
Den har till uppgift att väcka, stärka och fördjupa kärleken till och kunskapen om hembygden i forntid och nutid.
Mer om oss och vår verksamhet hittar du i menyn till vänster och under utforska platsen.
HISTORIK ÖVER KUMLA HEMBYGDSFÖRENING
1960 – 2015
Skrivet av Inger Elisson
Det var den 19 april 1959 som Birger Karlsson på uppmaning av studieförbundet SLS tog initiativ till att sammankalla och bilda en kommitté som skulle utreda möjligheten att bilda en hembygdsförening i Kumla.
Herrarna som blev kallade var kommunalnämndsordf. Karl Teodor Berglind och stationsföreståndare Carl Ranander i Ransta. De ville också ha med Elly Karlsson i kommittén. De här personerna hade tidigare varit med och arbetat med Kumlafilmen och Kumlaboken.
På det här mötet bestämdes det att bjuda in alla föreningar i Kumla till en sammankomst i Kumla församlingshus. Mötet gick av stapeln den 10 juni och 26 föreningar var inbjudna. Det var 15 föreningar som kom och även en hel del Kumlabor som inte representerade någon förening. Intendent Drakenberg från Länsmuseet höll föredrag och en livlig diskussion följde om att ev. bilda en förening. Det var nu mycket tydligt att många personer i socknen saknade en hembygdsförening.
Ett förslag till beslut lades fram men då ilsknade kyrkoherden Felix Bohman till. Han var mycket irriterad över att församlingen inte varit med i beredningskommittén. Han yrkade på att frågan skulle bordläggas vilket också blev beslutet. Alla fick gå hem ganska snopna och de fick inte komma tillbaka förrän året därpå.
Den 22 maj 1960 samlades åter en skara Kumlabor i församlingshuset
Då äntligen gjorde man slag i saken och bildade Kumla hembygdsförening.
Styrelsen fick följande utseende:
Ordf. kyrkoherde Felix Bohman, vice ordf. Elly Karlsson, sekr. agronom Henry Larsson, kommunalnämndsordf. Karl Teodor Berglind,
inventarieförvaltare Carl Ranander, fabrikör Bror Nyström Ransta, hemmansägare Bengt Kjellbo Västerby, kassör Helge Andersson Väsby,
Suppleanter: fru Elsa Bohman, fröken Inger Karlsson Ranstaby, lantbrukare Karl- Gustav Berglind Väsby, gymnastikdirektör Carl Arbman Folkhögskolan, korgmakare Erik Lundkvist Ransta, kassör Birger Fernkvist Ransta, hemmnasägare Gustav Nyberg Väsby.
Till medlemsvärvare utsågs: Gustav Nyberg, Erik Lundkvist och Inger Karlsson.
Det första uppdraget som föreningen fick att arbeta med, var att skaffa en Hembygdsgård och en tomt för ändamålet.
Kommunalnämnden beslutade att överlämna den gamla Klockargården i Kumla till hembygdsföreningen.
Klockargården var i ganska dåligt skick så styrelsen tyckte inte att den byggnaden var lämplig att använda till hembygdsgård.
Huset skulle rivas och det gjordes. Sigrid Kullberg i Ringvalla köpte hustimret och flyttade hem detta till Ringvalla.
Sedan ville hon sälja tillbaka timret till Kumla men ingen köpare fanns.
Den 9 maj 1961 fick hembygdsföreningen ett gåvobrev från Märta och Erik Johansson i Vad. De skänkte sin gamla mangårdsbyggnad till Hembygdsföreningen för att använda till hembygdsgård. Huset var en parstuga från 1700-talet. De hade nyligen byggt ett nytt bostadshus och den här byggnaden stod ivägen för det nya huset. De ville att parstugan skulle monteras ned och flyttas till Kumla eller Tärna som orten hette på den tiden.
Hembygdsföreningen mottog gåvan med stor tacksamhet.
Hembygdsföreningen hade vid samma tid fått tillåtelse att disponera Komministergårdens ladugårdsbacke som hembygdstomt. Villkoret var att
snygga upp området och vårda platsen framledes.
Det var Edvard Lundell som var byggmästare i Ranstaby och Vad som åtog sig uppdraget att basa för nedmontering och uppsättning av parstugan.
Arbetet startade omgående och bygdens folk hjälpte till med många dagsverken och ganska snart låg stugtimret framkört till hembygdstomten.
Innan bygget kunde starta måste flera av de byggnader som fanns på ladugårdsbacken tas bort. Det var en ladugård och ett svinhus som revs.
En tvättstuga som Lundell köpte för 25 kr. En slaktbod som ägaren till Nygård övertog. De hus som blev kvar och som står där än i dag är logen och spannmålsmagasinet. Den tolfte juli 1961 var det upprensat och klart att börja med att sätta parstugan på plats. Då hade man också tagit bort de stora halmstackarna som skymde den vackra eken på gårdstunet.
Stugan kom på plats under sommaren och hösten. Lundell var en mycket duktig och arbetsvillig person med stor kunskap och humor och envishet.
Det som återstod var målningsarbeten. Det arbetet fick vänta några år.
Det var Bo Andersson i kyrkbyn som åtog sig arbetet med att stänkmåla väggar och måla fönster och dörrar.
Invigningen av hembygdsgården när allt var klar skedde sommaren 1965.
Sedan allt det här hände så har det tillkommit flera hus och alla hus är fyllda med samlingar av olika slag. Det har genom åren lagts ned oändligt mycket arbete på att hålla gården i stånd och att vårda alla föremål. Många personer har arbetat många timmar vid hembygdsgården särskilt de som har varit och är materialförvaltare.
Jag vill särskilt nämna Karl Teodor Berglind som har betytt väldigt mycket för hembygdsrörelsen och han var motorn i uppbyggnaden av Kumla Hembygdsförening. Han var både praktiker och administratör och han lade grunden för föreningens verksamhet. Han lade ner ett enormt arbete på föreningen. Erland Einarsson är också en person som bör nämnas i historien.
Just nu har vi Leif Blom som är arbetsmyran nummer ett.
Det som har präglat föreningens verksamhet under dessa 50 år har varit alla trivselarrangemang som har anordnats. Det är många fantastiskt fina fester trivselkvällar utflykter och resor som har ordnats.
Det har varit olika framträdanden av ”kändisar” vid Hembygdsföreningens fester.
Gunde Johansson 2 ggr. 1975, 1986
Anders Fugelstad 1976
Bertil Norström och Gunnar Juhlin 1988
Bo Setterlind 1982 samma dag spelades Albertus Pictor spelet i kyrkan
Kyrkoherden Nils Gustavsson Himlaspelet
Kvinnodräkten genom tiderna av Elly Karlsson framfördes flera gånger och turnerade runt om i länet.
Kumlaspelet som är skrivet av Elly Karlsson består av bilder och händelser ur Kumla sockens historia och har framförts 4 gånger vid Hembygdsgården.
Det är bygdens folk som är skådespelare och spelet skall än en gång framföras på vår Hembygdsfest den 7 augusti 2011.
Kerstin Forsgren var initiativtagare till att anordna hantverksdagar vid flera tillfällen.
Nils G Eriksson ska också nämnas för sitt stora engagemang för att dokumentera Kumla barnhems historia.
Under 2010 anordnade vi en mycket lyckad Hembygdsfest för hela familjen.
Festen varade i 5 timmar och innehöll en mängd aktiviteter.
Det var 14 utställare och försläljare av hantverk, konst, kläder, smycken, trädgårdsprodukter, fårskinn och loppis m.m.
Demonstration av fönsterrenovering och rödfärgskokning och gärdesgårdsbygge.
Ponnyridning och smådjursvisning.
Smide i smedjan och lieslåtter
Brandkårsinformation och visning av brandbil.
Tipsrunda och lotteri.
Servering av våfflor och varm korv.
Höjdpunkten var underhållning av sångaren och berättaren Bengt Erlandsson och sonen trollaren Edvin.
Drygt 250 personer varav många barn deltog i festen.
ORDFÖRANDE:
Felix Bohman 14 år 1960-1974
Elly Karlsson 5 år 1974-1979
Ulf Hildingstam 8 år 1979-1987
Lars-Erik Johansson 17 år 1987-2004
Nils G Eriksson 5 år 2004- 2009
Inger Elisson 7 år 2009- 2015
Till sist vill jag tacka alla som på olika sätt har arbetat för Kumla Hembygdsförening
under de 55 åren som har gått.
Jag har alltså varit med i styrelsen i de 55 åren.
Inger Elisson
Tllbakablick på Kumla hembygdsförening
Karl Teodor Berglind
Under många år hade samtal förekommit i mindre sällskap och mellan enskilda personer om möjligheten att få igång en hembygdsförening i Kumla. Carl Ranander, Ransta var en intresserad vän av hembygden och vad som här fanns av gamla minnen från gångna tider. Vi diskuterade ofta vad som kunde göras för denna sak. Båda var vi dock engagerade av andra uppgifter som tog all tid i anspråk. Hembygdsföreningar fanns vid denna tid i ett flertal grannkommuner, vilket bidrog till att hålla frågan under diskussion hos oss.
Under 1950-talet fanns i socknen en rätt så livaktig lokalavdelning av ungdomsorganisationen S.L.S som under senare delen av 50-talet studerat ämnet Hembygden och Hembygdsvård. Genom något vidare kontakter hade de upptagit tanken på bildandet av en hembygdsförening, samt utsett en kommitté att vidareföra frågan. Som ledamöter i kommittén hade invalts Birger Karlsson, Nyberg, Labacken, Karl T Berglind, Väsby och Carl Ranander, Ransta
Den 22 maj 1959 var kommittén samlad hos Birger Karlsson och enligt protokollets 1:a § valdes till sekreterare Carl Ranander, till v.ordf. Birger Karlsson och till ordförande Karl T. Berglind.
Diskuterades förutsättningarna för bildande av en hembygdsförening och man enades om att genom annons i Sala Allehanda och Westmanlands Läns Tidning inbjuda alla hembygdsintresserade till Kumla Församlingshus onsdagen den 10 juni 1959 kl. 19.30 för överläggning om bildande av en hembygdsförening. Intendent Sven Drakenberg, Västerås skulle inbjudas medverka. Annonsen var införd den 6 juni. Vid detta kommitténs sammanträde antecknades ett 25-tal organisationer inom socknen jämte församling och kommunalnämnd, vilka skulle skriftligen inbjudas deltaga. Även de ekonomiska förutsättningarna upptogs till behandling och vissa förslag framkom härvid.
Vid sammankomsten den 10 juni var av 26 inbjudna organisationer och föreningar 15 representerade jämte församling och kommunalnämnd. Antal närvarande var 37, bland dem Intendent Drakenberg. Drakenberg talade om hembygdsföreningarnas uppgift och målsättning. Diskussionen om bildande av en förening blev rätt så livlig och vid en provröstning avgavs 36 röster för att en förening skulle bildas. På grund av att någon missuppfattning från församlingsrepresentantens sida ställde sig denne ej positiv till att nu besluta om bildande av en förening.
Med anledning av dessa meningsskiljaktigheter fann mötets ordförande Karl T. Berglind lämpligt framställa förslag om bordläggning för ytterligare kontakter. Det beslutades att bordlägga frågan om bildande av hembygdsförening i Kumla och av den av S.L.S. valda kommittén skulle fortsätta arbetet. Av någon anledning blev mötets protokoll aldrig skrivet av den valde sekreteraren.
Den 26 april 1960 hade kommittén förberedande sammanträde för att om möjligt åstadkomma samförstånd i detaljerna vid föreningsbildandet. Av ordföranden hade införskaffats exemplar av Kila Hembygdsförenings stadgar vilka förelåg. Närvarande vid sammanträdet var: Fru Elly Karlsson, Nyberg, kyrkoherde F. Bohman, Carl Ranander, agronom Henry Larsson med maka Elsa, Helge Andersson, Väsby samt undertecknad Karl T. Berglind, ordf. vid mötet. Henry Larsson förde protokollet.
Mötet ansåg att det föreliggande stadgeexemplaret kunde i huvudsak föreslås till antagande. Vidare beslöts att genom annonsering inbjuda till sammanträde Kristi Himmelfärdsdag den 26 maj 1960 för bildande av en hembygdsförening. Uppdrogs åt prosten Bohman och Karl T. Berglind att ordna med program och annonsering. Av någon anledning ändrades sedan dagen för sammanträdet till söndagen den 22 maj.
Vid detta möte den 22 maj 1960 i Kumla församlingshus, efter högmässan i kyrkan, var församlingsborna inbjudna för att överlägga om bildandet av en hembygdsförening. Enligt protokollet bjöd S.L.K.F. på kaffe vid trevligt dukade bord och en musikcirkel underhöll med allmogelåtar.
Till ordförande för mötet att leda förhandlingarna utsågs kommunalordförande Karl T. Berglind och till sekreterare prosten Bohman. På direkt fråga av ordföranden beslöts de närvarande att bilda hembygdsförening och att föreningens namn skulle vara Kumla Hembygdsförening. Föreliggande förslag till stadgar föredrogs, vilka godkändes och antogs. 54 personer antecknade sig som medlemmar i föreningen.
Till styrelse valdes: Kyrkoherde Felix Bohman, fru Elly Karlsson, Nyberg, kommunalordf. Karl T. Berglind, Väsby, hem.ägare Helge Andersson, Väsby, agronom Henry Larsson, folkhögskolan, fabrikör Bror Nyström, Ransta och hem.ägare Bengt Kjellbo, Västerby. Suppleanter: Fru Elsa Bohman, Prästgården, fröken Inger Karlsson, Nyberg, lantbr. Karl Gustaf Berglind, Väsby, hem.ägare Gustav Nyberg, Väsby, gymnastikdirektör Carl Arbman, folkhögskolan, korgmakare Erik Lundkvist, Ransta och kassör Birger Färnkvist, Ransta.
Till ordförande i styrelsen utsågs Felix Bohman Årsavgiften fastställdes till 4 kronor för ensam person, 6 kronor för äkta makar och 2 kronor för ungdom under 18 år.
Genom gåvobrev av den 9 maj 1961 erhöll Kumla hembygdsförening den gamla mangårdsbyggningen å fastigheten Vad 1:3 i Kumla socken som gåva av makarna Märta och Erik Johansson, Vad, för framflyttning till hembygdsplatsen vid Kumla kyrka att användas som hembygdsgård. Makarna Johansson valdes till hedersledamöter av hembygdsföreningen, som tack för den storslagna gåvan.
Med pastoratet gjordes överenskommelsen om befintliga byggnader på hembygdsområdet vilka överläts till föreningen, samt uppgjordes förslag till områdets storlek. Skiss över Komministergårdens område uppgjordes av agronom Henry Larsson och finnes inklistrad i protokollet.
Den gamla ladugården revs och på dess grundplats uppfördes mangårdsbyggnaden från Vad. Teknisk ledare vid uppbyggnaden var för grundarbetet Erik Pettersson, Heden, Kumla, samt för trä- och byggnadsarbetena byggmästare Edvard Lundell, Vad, Labacken. Från fonden för Kumla gamla Klockaregård erhöll föreningen ett ränte- och amorteringsfritt lån på 10.000 kronor. Vid hembygdsgårdens uppförande utfördes betydligt över hundra kostnadsfria dagsverken av bygdens befolkning plus ett flertal dagar med traktor.
Efter därom skedd ansökan beviljade styrelsen för Rotehållarnas Besparingsfond ett anslag på 7.000 kronor för iordningställande av hembygdsgården. Stiftsnämnden hade beslutat att för en tid av 10 år upplåta det föreslagna området mot en årlig ersättning av 50 kronor.
I samband med årsmötet 1965 skedde invigning av hembygdsgården, som nu var färdigmålad in- och utvändigt samt tomten planerad och inhägnad. Vid detta års- och sommarmöte uppfördes ett krönikerspel författat av f. lärarinnan vid Tärna folkhögskola, fröken Ester Möllerstedt.
Under de första åren utfördes en myckenhet frivilligt arbete på hembygdsområdet. Sten sprängdes och bortforslades, området strax söder om mangårdsbyggnaden, där förut ladugårdens gödselhög legat var urgröpt, där fylldes med sten och jord väl ett halvmeter tjockt lager för att få tomten jämn. På området öster om logen bortfördes större och mindre stenar varefter fylldes med jord. Gräsfrö såddes över hela området. Det årliga underhållet sker i huvudsak som frivilligt arbete av medlemmar. De kvinnliga beflitar sig om den inre renhållningen av hembygdsgården och dess inventarier.
Hösten 1966 erhöll föreningen av Tärna kommun drygt 6.000 kronor som tidigare fonderats för hembygdsändamål, ävensom samtliga kvarvarande exemplar av Kumlaboken.
Timret på västra sidan av mangårdsbyggnaden hade blivit frätt av väder och vind varför den sidan brädfodrades under sommaren 1966, varvid samtidigt uppsattes takrännor av trä på denna sida samt över entrédörrarna på framsidan. Som bidrag till dessa kostnader erhölls ett anslag på 1.000 kronor av Kumla församling. Under år 1966 rödfärgades samtliga byggnader vid hembygdsgården.
Vid årsmötet 1967 rapporterades medlemsantalet vara 164.
1970 fick föreningen som en gåva det gamla knuttimrade spruthuset av Ransta byamän och år 1972 den gamla gårdssmedjan från Bäckeby av makarna Hedlund därstädes. Åren 1970-1972 har gamla backstugor fotograferats och korten samlats i en gammal pärm (Fattigvårdsstyrelsens protokoll) som finns tillgänglig i hembygdsgården. 1972 har hembygdstomten berikats med en gammal kvarnsten från en kvarn som funnits vid Wästtärna gård för länge sedan, samt en s.k. väglottssten från Engarn, märkt Nr 48 P.O.S. Engarn 1858. 1970 omlades taket på utbyggnaden vid logens södra gavel.
Allt emellanåt kommer gåvor till hembygdsgården. Såväl inre- som yttre inventarier. Beträffande de yttre inventarierna är det nu mycket trångt och svårigheter föreligger att kunna mottaga skrymmande föremål. Behov föreligger av rymliga förvaringslokaler för åkerbruksredskap, gamla fordon m.m.
Mangårdsbyggnaden används ibland av organisationer och föreningar för möten och arbetsaftnar. Även vintertid vid idrottsengagemang då det eldas i storstugans öppna spis.
Hoppas att något av nuvarande församlingsbors intresse för hembygden, dess arbetsliv och livsföring under gången tid, måtte nedärvas och fortleva hos kommande generationer.
Kumla kyrkby inför årsskiftet 1972-1973
Karl T. Berglind
Kontakta oss
Kumla Västerby Skogsbo 131. 733 98 Ransta
Visa på kartan