Klicka här så kommer du till en pdf med Himmelstorpsgårdens historia Himmelstorpsgården in
När Himmelstorpsgården nämns första gången 1491, bodde en bonde här under Krapperups slottsborg.
Himmelstorpsvägen har troligen haft samma sträckning sen dess.
På gamla 1700-tals kartor finns Himmelstorpsvägen. Tänk att vi fortfarande kan gå på
vägar som är mer än 1000 år gamla. Där forntidens mystik möter den skånska bondekulturen.
Många av oss har rötter i den skånska bondekulturen som funnits här sedan årtusenden.
Här har våra förfäder vandrat. Det har varit vikingar, riddare, pilgrimer, torpare,
storbönder, hantverkare, knallare, farfar... och nu Du själv!
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ .1.jpeg?w=1024)
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Ungdomsserien Kullamannen.
Kullamannen var en TV-serie, en rafflande resa där ungdomarna räddade världsfreden, detta under ett sommarlov med utgång från Himmelstorpsgården.
Första avsnittet visades 1967, den 23 december och visades sedan hela jullovet, 7 avsnitt. Den kan ses än idag på SVT Play
I lördags hade Himmelstorpsgården besök av två av ungdomarna, som åldrats något från själva inspelningen av Kullamannen; Olle Myrberg (Kaj) och Håkan Waldebrandt (Peter). De berättade med stor inlevelse om inspelningen och inspelningsplatser uppe på Kullaberg. Kullamannen är en smart och svårlöst berättelse, som än idag fängslar en äldre såväl som en yngre generation, fantastiskt. "Kullamannens spår" hade två sittningar med totalt ett 80 tal deltagande. Sittningen började med filmmusiken från filmen och vi kunde blunda och såg då våra inre minne från TV serien framför oss med alla svart och vita silhuetter och fyren...
Olle och Håkan började att berätta från innergården uppe på Himmelstorpsgården om bakgrunden och fenomenet Kullamannen som påverkade många ungdomar 1967. De berättade att de tillhörde en ungdomsteatergrupp i Stockholm som fick förfrågan om medverkan. Vi fick även del av många dråpliga historier från inspelningarna och deras boende på Strand i Arild.
Vandringen gick sedan vidare till "kojan" och Dr Millers hus. Vi fick även smaka köttbullar som var väldans goda. Köttbullarna figurerar i första avsnittet Kullamannen.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Välkomna att besöka vår fina gård!
Vi presenterar en utställning om jordbruket och djuren under den siste arrendatorns tid.
Himmelstorpsgården i flamskvävnad!
Ulla Johansson har skänkt tavlan, som skapats av Sven Olof Johansson (Svolje), till gården. På fotot syns Ulla i mitten,omgiven av sin goda vän Monika Osterkamp och Bengt Rosenkvist från Himmelstorpsgården.
Årsberättelse 2020
Det fanns en tid då de flesta av oss kunde läsa natthimlen, hade viss kunskap om vilka växter vi kunde äta från naturen. Vi kunde bygga, odla vår mat, reparera det vi hade, vi kunde byggnadsvård, berätta våra egna historier och vi lärde våra barn. Byggnadsvård och kulturarv kan ge inspiration för framtiden. Det finns så mycket som vi kan ta från våra förfäder och anpassa till nuvarande behov.
LÅNGBÄNK
Nya bänkar är ett av våra projekt uppe på Himmelstorp.
Projektet går under namnet "långbänk" men nu har det lossnat och två bänkar är klara.
Foto: Bengt Rosenqvist
Himmelstorpsgården har av länsstyrelsen beviljats bidrag till vård av värdefull kulturmiljö, västra och södra längan.
Åtgärderna innebär att korsvirkeslängorna underhålls på ett sådant sätt att Himmelstorps hembygdsgårds kulturhistoriska värde säkerställs.
- Nytt fundament till hästvandringen
- Byte av syll på södra respektive västra längan
- Borttagning av cementputs
- Lagning av gavelröste
- Kulturhistorisk utredning för trädgård
- Antikvarisk medverkan
Kulturhistorisk utredning för trädgården har påbörjats tidig sommar.
Fogelmarks Trädgård.
Den 17:e augusti 2020 påbörjades arbetet med byggnadsvård.
Domstens kulturbyggnadsfirma.
Arbetena utförs under antikvarisk medverkan.
Antikvarisk expert, Helen Åkesson Stalin. Regionmuseet.
Kullens hembygdsförenings informationstavla har reparerats.
Foto: Bengt Rosenkvist
Intill boningslängans sydfasad fanns en bihave med bikupor, idag är det en liten prydlig ”rabatt”.
Foto: Bengt Rosenkvist
Nystart för Himmelstorp!
Lördagen den 11 januari 2020 samlades den nya Himmelstorpskommittén för att få en första överblick över vad vi vill göra och vad vi kan göra med de två längor Kullens hembygdsförening fått arrendera.
Det är med stor glädje vi åter börjar vårda en av bygdens ikoniska, mest berömda, omskrivna och fotograferade gårdar. Tänk bara på TV-serien Kullamannen (1967). Vi ser gärna hjälp från ytterligare några entusiaster. Ordförande är Bengt Rosenkvist i Mölle.
Vi hoppas kunna börja med lite ogräsrensning och städning, byggnadsvård m.m. redan i år. Se även HD och Caroline Ranbys artikel i Kullabygd 1998.
Henrik Ranby har redan påbörjat ogräsrensningen. Foto: Bengt Rosenkvist
För kontakt och upplysningar, kontakta Bengt Rosenkvist: 072 150 71 49
En gård under Krapperup
(utdrag hämtat från Länsstyrelsen Skåne)
www.lansstyrelsen.se/skane
Många av gårdarna i Kullabygden har sedan länge tillhört Krapperups gods och Himmelstorpsgården brukades som arrendegård till 1900-talets mitt. Den finns omtalad i arkivhandlingar från 1656. Byggnaderna har under årens lopp ändrats, skadats av brand och därefter byggts upp igen. Sedan början av 1800-talet har gården haft fyra längor och den gårdsform den har idag. Korsvirket med sin rödmålade timra och vitkalkade fack är uppbyggt av så kallade klineväggar. Det är en ålderdomlig form av korsvirke där facken har stående träkäppar eller spön, också kallade stakar. De bär upp kliningen, som är en lerblandning. Utsidan av facken görs släta och målas med kalk. Tekniken sparar på virke och var därför vanlig. Med tiden kom lersten i många fall att användas som fyllning i facken. Det är obränt tegel och förekommer i Himmelstorpsgårdens boningshus. Även den äldre tekniken skiftesverk finns det exempel på. Den syns i södra längan där de nedre facken har liggande träplankor. En del ytterväggar har förr varit brädfodrade, ett vanligt sätt att skydda korsvirket för fukt. Taken har genom åren varit stråtäckta.
Gårdens byggnader är av varierande ålder och uppförda under 1800-talet. Boningshuset i norr består av en äldre och en yngre del. Planlösningen är i behåll och här finns den utskjutande bakugnen kvar. Logen i väster är från 1811 och längan i söder från 1807. Den användes som vagnsport och också som loge. Stallbyggnaden i öster är byggd 1848 och representerar ett för den tiden nytt byggnadsskick med gråstensmurar i de yttre väggarna och korsvirke inåt gårdsplanen.
Den skånska trädgården - haven
I Himmelstorp har trädgården legat norr om boningshuset. Idag är marken gräsbevuxen och lövträd inramar området. En stengärdesgård markerar gräns för trädgården. Även gårdsplanen hade förr en liten odlingsyta och här fanns också en bihave med några bikupor. En notering från 1920-talet beskriver att det i trädgården växte körsbär, plommon, humle och rödvide, som är en slags pil. Den har använts på flera sätt i bondesamhället. I en bok av professor A J Retzius om växternas ekonomiska användning från 1806 omtalas rödviden med följande beskrivning: ”Til band, ware sig så wäl til Halmtak som sädeskärfwar m. m., anses den med skäl för den bästa sorten, emedan den gifwer långa, smala och dock ganska sega widjor. Til korgar är den äfwenledes ganska tjenlig både oskalad och skalad, äfwen som til mycket små Tunnbindarekärl".
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
Himmelstorpsgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:
-
upplevelsen av en genuin gårdsmiljö med välbevarad exteriör och interiör.
-
att den berättar om den skånska mellanbygdens gårdar under 1800-talet där längorna byggdes i korsvirke och gråsten och taken fick stråtäckning.