Historik


Smålands museum och Kronobergs läns hembygdsförbund

Image
Beskrivning: Byggnad Fotograf: ?


Under 1800-talets andra hälft fick Industrialismen på allvar fäste i vårt land. Den stora utflyttningen från landsbygden påbörjades i en tid med mycket stark folkökning. 1862 gjordes de gamla socknarna till kommuner samtidigt som landstingen inrättades med länen som grund. Den gamla ståndsriksdagen avskaffades och ersattes med en tvåkammarriksdag. Året därpå, 1867, grundade Gunnar Olof Hyltén- Cavallius Smålands museum.
Hyltén- Cavallius var en mångsidig man, som under utlandsvistelser och resor samlat på sig en mängd ”fornsaker”. Det var dessa föremål han nu ställde till förfogande när han grundade ”ett småländskt museum”. Någon motsvarighet fanns förvisso inte i de två andra länen. Donatorns samling kom att förvaras i domkyrkan i Växjö och det intilliggande gymnasiet.
Det blev landshövdingen Gunnar Wennerberg som tog nästa steg när han grundade Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria 1877. Syftet var att skapa en plattform och permanent förvaringsplats för Hyltén- Cavallius samling. Wennerberg tog kontakt med sin gode vän arkitekten F.W. Scholander, som ritade den byggnad som stod färdig 1885 och som fortfarande utgör en del av Smålands museum. Museet invigdes 1890. Samlingen var på plats och den av Wennerberg initierade föreningen blev dess huvudman.
Om man skall vara ärlig förde Smålands museum en tämligen anonym tillvaro i närmare tre årtionden efter invigningen. Begränsade öppettider gjorde samlingen föga tillgänglig. Måhända var det i protest mot detta som Hyltén-Cavalliusföreningen bildades 1919, till en början som en hembygdsförening för Växjö stad. Redan det första året började föreningen utge Hyltén-Cavalliusföreningens årsbok, senare Kronobergsboken. Vi kan nu se en mer än nittioårig obruten svit av detta verk.
Lite varstans började hembygdsföreningar grundas under 1920-talet, något som gjorde att Hylten-Cavalliusföreningen 1928 ombildades till Kronobergs läns hembygdsförbund, ett slags paraplyorganisation för den spirande hembygdsrörelsen. En parallellitet grundlades. Museets huvudman och hembygdsförbundet började på allvar samarbeta sida vid sida.
Under 1930-50-talen grundades alltfler hembygdsföreningar. Varje socken med självaktning ville ha sin egen plattform i insamlandet av framför allt det gamla bondesamhällets kulturyttringar i form av traditioner, redskap och dräkter. Detta ledde naturligtvis i sin tur till att hembygdsparkerna inrättades som ett nav i allt från skolarbete till midsommarfirande. Mängder av äldre hus flyttades från olika byar för att tillfredställa det ökande behovet av lokaler för förvaring av föremålen. Hembygdsrörelsen, vår måhända största folkrörelse, etablerades på ett sätt som den gamle fornsakssamlaren Hyltén- Cavallius knappast vågat drömma om.
Parallelliteten slutade så småningom i en fusion. 1962 slog man ihop Kronobergs läns hembygdsförbund med Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria till Kronobergs läns musei- och hembygdsförbund. Kronan på verket kom tio år senare när Stiftelsen Smålands museum bildades med hembygdsförbundet, Växjö kommun och Kronobergs läns landsting som likvärdiga parter. Kronobergs läns hembygdsförbund återuppstod till namnet och fortsatte att vara ett paraply för den kronobergska hembygdsrörelsen i den nybildade stiftelsen.
Tidningen I Värend och Sunnerbo grundades 1985 som ett komplement till Kronobergsboken och som ett sätt att informera hembygdsförbundets medlemmar om aktuella händelser. Den föregicks av ett enkelt medlemsblad, något som förklarar tidningens årgångsangivelse. Samtidigt skall sägas att den gamla parallelliteten mer eller mindre upphört under 2000-talet. Kronobergs läns hembygdsförbund är idag en själv ständig organisation i samarbete med museet.
Lars Thor
september 2013

Editerad av: Sven-Ivar Svensson (2018-11-11 15:58:21)