2018

Onsdag 10 oktober
Musikunderhållning

NöjesTeamet från Fliseryd höll verkligen vad de lovat och gladde den stora publiken med sång och musik. Nöjesteamet består av Lennart Petersson; dragspel, synt och sång, Rolf Berkeby; allsångsledare och sångsolist samt Britt Åbinger; dragspel och sång. Trion inledde med sången ”Tre små ord” och därefter spelade Lennart och Britt ”Bränn Pärs polka” på sina dragspel. I Kråkshult finns en sångglad publik och efter att ”Du borde köpa Dig en tyrolerhatt” sjungits visste jublet knappt några gränser. Lennart berättade en söt liten historia och sjöng även ”Fattig bonddräng”. Rolf berättade att de sjungit och spelat tillsammans i 18 år och att de varje år ger julkonserter där stora summor samlats in till cancersjuka barn. De sjöng den vackra sången ”Alla världens klockor ringer”, som alltid ingår i julkonserterna. Efter ett avbrott för kaffe följde mer allsång och även en rolig musiktävling. I ”Fågelsången” gick publiken verkligen igång. Andra allsånger var ”34:an”,”Alpens ros” och ”Nu går sista visan” Rolf sjöng Roland Cedermarks ”Fem röda rosor”. På begäran avslutades kvällen med att Lennart på dragspel framförde en egen komposition. Det trevliga programmet gav mersmak.
Föreläsningsföreningen var arrangör.

Nöjesteamet

Fastighetsförsäljning
Dal 1:3 har sålts till Jennie Louise Ekevald och Hans Bennie Fransson.

Onsdag 3 oktober
Yste
Trots att det nu finns endast två gårdar med mjölkkor i socknen hade Kråkshults kyrkliga syförening ordnat med yste denna onsdag. Fyra f.d. bönder från östra delen av socknen hade gått samman och köpt 160 l mjölk i Olofstorp. I Allégården stod 8 kunniga damer redo att omvandla mjölken till ostar. Det blev 13 stycken av varierande storlek. Nu följer en spännande tid, då ostarna skall skötas om, så att läckerheterna gläder många köpstarka inropare vid missionsauktionen den 3 november. Enligt gammal tradition bjuds alla; eldare, mjölkleverantörer och förstås ysterskor på kaffe med dopp. Ann Marie Aldebert och Eva-Britt Fungbrant stod i år för förplägnaden. Efter väl förrättat värv ses på bilden med de 13 ostarna i förgrunden; Mairy Karlsson, Birgitta Svensson, Ann Marie Aldebert, Carin Olofsson, Anne Buse, Ingvor Stigbäck och Solveig Stigbäck.

 

 

Onsdag 26 september
Föreläsning i Allégården

Naturfilmaren Göran Johannesson, Svedala höll föredrag med bildspel,
naturljud och film under rubriken ”Vandringar i skånsk natur”, när han på
onsdagskvällen besökte Kråkshults föreläsningsförening. Han började redan
som 16- åring vandra i skogen med sin systemkamera i högsta hugg.
Programmet började på vintern och fortsatte sen under våren, sommaren och
fram till sent på hösten. Publiken fick följa med på ett motsolsvarv i Skåne
med nedslag i bl. a. Häckeberga, Brösarp, Stenshuvud, Tosteberga och
Kullaberg. Under vandringen visades på det storslagna landskapet, vårblommor
t.ex. gullvivor i mängd och flera sorters orkidéer, insekter, groddjur och
flera av de däggdjur som man kan se i den skånska naturen. Eftersom
programmet även innehöll naturdjur fick vi höra vacker fågelsång av för oss
kända fåglar men även av näktergalen. Faktiskt lite otäckt lät kronhjorten i
brunsttider och när bilder på vildsvin visades var det säkert många i
publiken som kände igen deras härjningar. Vi fick också lära oss att Skånes
landskapsfågel är Gladan. Publiken bedårades av de vackra bilderna och den
informativa föreläsningen. Kvällen avslutades som vanligt med trevlig
samvaro runt kaffeborden.

Fredag 21 september
Berättarkväll
När ovädret bedarrat i fredagskväll begav sig 17  personer till torpet Ön
under Ebbarp.
Personerna som numera nyttjar huset för fritidsboende hade gett tillåtelse att ha berättarkvällen där.
Stugan är orörd sedan siste bofaste personen Elof Johansson flyttade 1957.
De sista fyra åren var Elof änkeman.  Stugan har bara ett rum och kök och alla trängde ihop sig i rummet för att lyssna till Anders Stigbäck, som berättade torpets historia. Särskilt kom hans berättelse att kretsa runt Elof och hans familj. På en vägg i rummet hänger ett porträtt av Elofs far Johan Abrahamsson.
Elof var snickare och när han i veckorna var borta på arbete fick hustrun Cecilia sköta det lilla jordbruket samt fostra upp de sex barnen. Tre av barnen arbetade som vuxna i Stockholm.
Rörande är att höra hur glad en av döttrarna blev för äggen som systern fått
med sig vid ett besök i hemmet. Hon skrev och berättade detta för en kvinna
i Lindåsen. Elof hade ett hetsigt humör kanske orsakat av grämelsen över att
inte vara bonde i Lindåsen. Fadern hade ju fått lämna gården och flytta till
torpet, som ligger mycket ensligt. Slutligen framfördes tack till Anders och
hälsning till de, som nu bebor Ön, för gästfriheten.

Fastighetsförsäljning
Näs 1:8, Bäckaskog har sålts till Agneta Sofiadotter.

Tokeryd 1:10, Solhyddan har sålts till Kai och Britta Darnedde.

Onsdag 5 september
Föreläsning i Allégården

Rebellkirurgen
Terminens första föreläsning blev en riktig succé. Doktor Erik Erichsen berättade och visade bilder från sitt och hustrun Sennaits arbete vid Aira sjukhuset i Etiopien. Första gången han for till Etiopien var 1977. Erik har tjänstgjort 30 år i Sverige som kirurg (ortoped).
Han berättade livfullt om deras 10 års långa arbete på Aira. Ett arbete som väsentligt skiljde sig från arbetet på ett svenskt sjukhus.
Sjukhuset byggdes av tyskar och har 100 sängplatser. Varje dag utfördes i snitt 300 operationer. Det gällde att vara effektiv och uppfinningsrik. Bristen på utrustning gjorde att doktor Erichsen och hans inhemska medhjälpare fick ta till okonventionella metoder. Från Clas Olson och Biltema köptes cykelekrar, buntband, slangklämmor och borrmaskin som kom väl till pass vid bl a benbrott. Patienterna kom med åkommor, som finns i Sverige, men här kom de  i ett alldeles för sent stadium. På sjukhuset nekade man igen hjälp och alla möjliga sjukdomar behandlades. Omvårdnaden sköttes dock av släktingar.
Doktorn såg till att duktiga medhjälpare fick utbildning och kunde sedan vara till stor hjälp. Med värme berättade Erik om den medmänsklighet som karakteriserade arbetet på Aira. Många starka bilder visades och titta gärna på filmen ”Rebellkirurgen” som ligger på SVT Play. Snart kommer Erik Erichsens bok ut.

Söndag 22 juli
Kråkshultsdagen

Trots att alla längtar efter regn är vi tacksamma över att åter fått fira en Kråkshultsdag i solsken. Från när och fjärran kom gamla och unga för att uppleva folkfesten. Många med anknytning till Kråkshult återvänder denna dag och hoppas naturligtvis på att träffa många bekanta. Lämpligt nog släppte Börje Gunnevik boken om Qvill.
Från scenen underhöll Vårat Gäng, Eksjö, med frontfigurerna Göran Nilsson och Peter Johansson, virtuoser på dragspel.
Började magen kurra så kunde man äta Bratwurst men surkål eller dricka kaffe med hembakat bröd.
På åkern utanför festplatsen hade många ställt upp sina blankpolerade veteranbilar och inte fullt  så blanka jordbruksfordon. Där visades också hur en stickhyvel fungerar.
Sen blev det countrymusik framförd av Dave Rosewood & Spruce. I bandet ingår Björn Holm, Dave Rosewood, Roger Olofsson och Monica Paulsson.
Festen avslutades värdigt genom att Svenska kyrkan förlagt sin gudstjänst på tyska/svenska på Festplatsen. Almut Bretschneider-Felzman predikade och ”Bjälkerumstyskarna” dvs kvartetten Zimowski/Stellbrink bjöd på vacker sång.
Festen arrangeras av Sockenrådet, Sportklubben och Hembygdsföreningen med värdefullt stöd av sommarboende tyskar.

 

Fredagar 13 och 20 juli
Filmvisning
Båda kvällarna var det fullsatt i Allégården när Kråkshultsfilmerna visades.
De flesta hade sett filmerna en eller flera gånger tidigare, men vill se dem igen.
Filmerna är ett värdefullt tidsdokument från 1950- och 60-talet och blir bara mer intressanta för varje år. Många äldre känner igen sig själva på filmen och minns hur livet var i ungdomen. För de yngre blir  det en fin historielektion.
I pausen serverades det kaffe med hembakat bröd som de flesta, i vanlig ordning, intog stående vid kyrkomuren.

Söndag 1 juli
Hembygdsföreningens sommarutflykt
.I år var målet Husqvarna museum, men först for vi till Kroatorpet, där vi åt en god lunch.
Därefter åkte vi till muséet, där vi under ett par timmar vandrade runt och tog del av de stora samlingarna av Husqvarna AB:s mer än 300-åriga produktion. Det var många minnen som väcktes till liv när vi fick se vapen, vedspisar, köttkvarnar, motorcyklar, mopeder, cyklar symaskiner m m. Även den moderna produktionen av bl a elspisar, motorsågar, gräsklippare var intressant. Men det var inte bara produkter som visades, många maskiner som användes för tillverkning fanns också att se.
Det var en fascinerande tidsresa att gå igenom detta museum.
Hemresan gick via Ådalsvägen till Aneby, där vi stannade vid Stalpet och drack eftermiddagskaffet.
Vi var 25 medlemmar som gjorde resan och alla var mycket nöjda med dagen.

Utanför Kroatorpet

 

Söndag 24 juni
Friluftsgudstjänst
Omkring trettio personer kom för att traditionsenligt fira gudstjänst på festplatsen denna söndag.
Markus Klefbeck predikade och för musiken svarade Gösta Larsson. Hembygdskören och Kråkshultstrion framförde ett flertal psalmer och sånger och som avslutning sjöng de Smålandssången.
Hembygdsföreningen bjöd efteråt på kaffe och en regnskur fick alla att skynda in under tak.

Hembygdskören

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsförsäljning
Fågelhult 1:3, Fågelhult Norrgård, har sålts till
David Fredrik Olofsson

Torsdag 10 maj
Lyckad kulturvandring
I det underbara försommarvädret Kristi himmelsfärdsdag samlades ca 80 personer i Lilla Bjälkerum eller Kvarnabjälkerum som många fortfarande säger.
Efter att Kråkshults hembygdsförenings ordförande, Anders Stigbäck, hälsat välkommen tog Börje Gunnevik hand om guidningen. Han berättade om kvarnarna i Bjälkerum och övrig verksamhet som tidigare funnits där. Börje hade förstorat många bilder och satt upp i naturen och även markerat på en karta, som alla fick, i vilken ordning platserna skulle besökas.
Efter en stund begav sig alla till platsen vid Fagerhult där det tidigare legat ett tegelbruk. Tack vare att Börje kommit över en karta från 1823 så hade han hittat platsen och berättade nu med hjälp av bilder, som han tagit fram, hur tegelframställningen gått till. Leran grävdes upp under hösten och breddes ut på marken för att frysa sönder. Under våren bråkades eller ältades leran. Processen innebar att leran finfördelades och stenar plockades bort. För att minska krympningen magrades leran med sand. Detta arbete utfördes genom trampning eller med hjälp av oxdragen lerbråka. Murteglet formades för hand av tegelslagaren. En lagom stor lerklump slogs med kraft ned i en fuktad tegelform av trä och kavlades ut. Överflödig lera drogs av med en lerskrapa. Tegelstenarna lades sen att lufttorka i torkladan under 15-20 dygn. Att sätta ugnen och bränna teglet var det mest kvalificerade momentet i tegelframställningen. Ugnen fylldes med torkade råtegel, som staplades enligt ett snillrikt system. Valvöppningen murades igen, och ugnen värmdes sakta till ca 1000 grader. Bränningen pågick i åtta till tio dygn. Ugnen måste därefter svalna innan den kunde tömmas och tegelstenarna forslas till ladan i väntan på köpare eller användning vid byggnation runt herrgården. Det var säkert torparna som arbetade vid tegelbruket. Den nyinköpta megafonen kom väl till pass och gjorde att Börje kunde spara rösten och alla hörde bra vad han berättade.
Därefter for alla tillbaka till Fagerhults herrgård. Inga byggnader finns kvar, men i det som förr var en park slog sig människorna ner och en del började med en ta fram sina kaffekorgar, medan andra gick runt och tittade på de utställda fotografierna. Plötsligt hördes dragspelsmusik. Lars Blomander var en av dem som Börje engagerat att medverka under dagen. Många av deltagarna var ättlingar till människor som bott på torpen under Fagerhult. På Fagerhult och torpen fanns när de var som flest ungefär lika många som nu finns i Kråkshults socken. En hel del av deltagarna fanns med på bilderna fast vid den tiden var de små barn. Det är Sveaskog som äger Fagerhult numera och den som sköter det stora området berättade om de arbeten som gjorts och planerna för framtiden. Han, Ronny Tengvall, berättade också att den gamla aspallén är skyddad som ett riksintresse. Inte ens de gamla döda träden får tas bort.
Efter kaffepausen gick färden till Sågarns med det riktiga namnet Björkholmen. Förutom torpet hade här funnits ångsåg och kolugnar. Nu började några vara nöjda med dagen så det var lämpligt tacka Börje Gunnevik för allt förarbete han lagt ner och den utomordentliga ledningen under dagen. Vice ordförande Karl-Lennart Karlsson framförde vad vi alla kände.
Därefter körde vi till Foglahult och där väntade en överraskning. Kalle i Foglahults dotterson, Hasse Karlsson, berättade minnen och visade en tavla, målad på en bricka. Den gjorde Kalle till sin dotterdotter Marie-Louises 3-årsdag. Ove Engborg i Aspelid hade blivit erbjuden den och skämtsamt sagt att han kunde hänga den i vedboden. När Börje fick höra detta hade han ett bättre förslag. Ge den till Kråkshults hembygdsförening så att fler får se den. Även en tavla målad av David Aurell skänkte Hasse oss. Hembygdsföreningen känner stor tacksamhet och glädje över att få pryda Allégården med ytterligare verk av Kråkshultskonstnärer.
Fler deltagare troppade av, men de verkliga entusiasterna besökte ytterligare ett par torp, Mossäng och Fageräng, innan de var nöjda med dagen.
En mycket lyckad kulturvandring tyckte alla!

Fikapaus

BörjeGunnevik

 

 

 

 

 

 

Hasse Karlsson överlämnar tavla till hembygdsföreningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördag 28 april
Vårfest
Det var fullsatt i Allégården när familjerna S Danielsson, B Stigbäck och K-L Karlsson bjöd till vårfest.
Karl-Lennart hälsade alla välkomna och presenterade trubaduren Kalle Sellbrink från Södra Vi, som på ett förtjänstfullt sätt bjöd på visor och sånger av bland annat  Cornelis Vreeswijk, Evert Taube, Olle Adolphsson och Allan Edwall.
Efter detta bars maten in, det var potatissallad, kyckling, kassler och grönsallad och till kaffet serverades toscakaka. Allt mycket gott och välsmakande.
Vårtalet hölls av den nyblivne Kråkshultsbon Björn Holm. Flera lotterier såldes under kvällen, där vinsterna var blommor, frukt, ost och choklad.
Till sist samlades alla kring majbrasan som i år var flyttad till stora gärdet intill Allégården. Manskören sjöng de traditionella vårsångerna medan rislyktor i olika färger lyfte mot himlen.

 

Onsdag 4 april
Föreläsningsföreningen 70-årsdag firades stort.
Nästan 70 personer kom  till Allégården och fick lyssna till sprittande dragspelstoner och vacker sång av ledaren Lars Blomander men även av Egron Jonsson. De inledde som sig bör med en marsch, Höglandsmarsch. och fortsatte med bl a Arholmavalsen och ett potpurri på Sven-Ingvars låtar. När George och Göran tog fram sina små dragspel steg stämningen ytterligare. Även när föreningen firade 50 år spelade Lars Blomander och hans vänner här, och då som nu framkallade allsång och taktfasta handklappningar.
För 20 år sedan stod föreningen själva för historiken. Nu var Kjell Olof Bohlin, ordförande i Bälaryds föreläsningsförening inbjuden. Han berättade mycket intressant om föreläsare, som de haft. Många av dem har också varit i Kråkshult. Han läste även några av sina dikter.
Trevligt var att hembygdsförfattaren Gunnar Arnborg skrivit till honom och bett att få en hälsning framförd till Kråkshult och speciellt till tidigare ordförande Marie-Anne Larsson, som glädjande nog deltog i jubileet. Deras gemensamma bok överlämnades som födelsedagpresent.
Dagen till ära bjöds alla på smörgåstårta. Efter rasten fortsatte de sex musikanterna att spela och kvällen avslutades effektfullt med Viggens ”Hej”.
Efter en så lyckad kväll sporras föreningen att arbeta vidare.
Heder och ära åt den livaktiga föreläsningsföreningen som arrangerat en så storartad jubileumsfest.

Lasse Blomander och hans spelemän

Onsdag 14 mars
Intressant föreläsning
Ankarstiftelsens grundare Börje Erdtman besökte Allégården och berättade om det arbete han startade bland fångarna i ett av Colombias största fängelser. Det hela började 1993, då Börje följde med några ungdomar som ville bygga ett hem för gatubarn i staden Medellin. Börje var arbetsledare och hade hört talas om att en väckelse brutit ut på  stadens stora fängelse. Han fick kontakt med några f. d. fångar som sagt ”Ja” till Jesus och slutat med droger och kriminalitet. För att unga pojkar inte skulle dras in i dåliga gäng startades fotbollsskolor med dessa män som ledare. Projektet gick under namnet ” Gröna sidan” efter Hasse och Tages dialog om Nisse som alltid fick höra ”gröna sida upp” när han rullade ut gräset på fotbollsplanen.
Projektet blev så lyckosamt att gängledarna började få ont om pojkar som var villiga att döda kamrater från andra sidan. Det pågick nämligen alltid strider mellan de olika gängen. Börje fick förklara sig inför gerillaledaren och höll ett långt tal om allt gott som Ankarstiftelsen medverkar till i staden. The Boss, försedd med pistol och livvakter, frågade ”Är Du färdig nu?” Sen plockade han ur en efter en av kulorna i sin pistol och ställde dem på det låga soffbordet. Därefter satte han in kulorna igen och det hördes ett klick. Skulle avrättningen börja nu? Men upplösningen blev en annan! Han räckte över pistolen till Börje med löftet om att fotbollspojkarna skulle lämnas i fred. Trodde verkligen gerillaledaren att Börje kunde ta med sig pistolen i handbagaget? Den återlämnades naturligtvis.
Efter att ha sett en liten kille på soptippen plockande och ätande skalbaggar fortsätter nu Ankarstiftelsen sitt arbete under mottot ”Inga barn ska hamna på soptippen!.
Fyra flickor från Mariannelunds folkhögskola följde intresserat föreläsningen. De har nämligen planer på att arbeta som volontärer just med Ankarstiftelsen.
Den stora publiken, nära 50 personer, fascinerades av Börje Erdtmans berättarkonst och engagemang och fick utlopp för detta genom att lägga en slant i kollektskålarna.
Dan Eclund inledde och avslutade med vackra sånger på temat kärlek och medmänsklighet.
Efter kaffet gavs tillfälle till frågor och Börje gav också prov på humor och roliga historier. Han knackade i en kaffekopp och undrade vilken ton det var. ”Det är ett ske(d)-ljud blev det häpnadsväckande svaret. Eller företagsledaren som blev konfunderad över påståendet att – inga tumstockar skulle tillverkas längre!

Foto M Bladh

Dan Eclund och Börje Erdtman

 

Renovering av kyrkan.
Renoveringen av kyrktaket påbörjas under mars månad och kommer förmodligen att pågå till efter sommaren. Under tiden kommer kyrkan att vara stängd och gudstjänsterna hållas i Allégården.

Onsdag 28 februari
Bilder och berättelser.
Trots rådande snöoväder kom det 50 personer till föreläsningen i Allégården.
Ordf. Britten Jonsson hälsade välkommen och vände sig speciellt till kvällens gäster, Lennart Larsson och Våge Johansson, båda från Ingatorp.
Lennart började med att berätta om sitt första kameraköp. Kameran kostade över 100 kr. Var skulle en skolpojke få så mycket pengar från? När det var dags att byta skolan i Alvestorp mot den i Ingatorp, var de två skolpojkarna berättigade till skolskjuts. men att ordna skolskjuts för bara två tyckte skolstyrelsen var i dyraste laget. Det löstes så att pojkarna fick 50 öre om dagen om de tog cykeln till skolan.
Snart kunde Lennart köpa sin efterlängtade kamera. Han anlitades bl a att föreviga jubilarer omgivna av uppvaktningsblommor. Hans intresse för människor gjorde att han fotograferade  många i sin dagliga verksamhet; i köket, på vedbacken, på skrädderiet eller på postturen med snöskoveln på pakethållaren. (Något på Postnord?) Även arbetetena på gårdarna och torvmossen liksom auktioner, konfirmation och midsommarfest dokumenterades. Lennart hade samlat en del av sina bilder i ett bildspel med behaglig musik som bakgrund. Avslutningsvis slog Lennart ett slag för att samla bilder i fotoböcker. Han visade exempel på några av sina egna.
Till ett antal stillbilder berättade sedan Våge Johansson om intressanta personer i Ingatorpsbygden. Våges minne och berättarglädje är imponerande. Publiken fick möta Emil Ståhl, som värnade om de små i samhället och vågade gå i diskussion med överheten.
I Ingatorp fanns tidigare Hanbloms kafé och skräddarmästare Lundberg som för säkerhets skull hade två par glasögon på sig, det ena paret uppskjutet i pannan. Spelemannen Nilsson från Slammarp och Våges egen far och äldre släktingar fick publiken också stifta bekantskap med.
Kvällen avslutades som vanligt med gemyt runt kaffeborden

 Onsdag 7 januari
Hurtigruten var ämnet för årets första föreläsning och det var den välkände naturfotografen Karlo Pesjak, från Hässleholm, som gästade Allégården. Tillsammans med goda vänner hade han rest med Hurtigruten från Kirkenes till Bergen. De över 50 personer som infunnit sig fick i ord och bild vara med om en fantastisk resa utmed norska kusten. Pesjak visade otroligt vackra bilder, tagna dels från båten men även från olika strandhugg inne i fjordarna. Det var vackra vyer men det var också bilder på fåglar bl a havsörnar och trutar.

Carlo Pesjak

Till bilderna berättade han också lite historia från de olika platserna. Avslutningsvis berättade han lite om sig själv och sin familj och visade bilder från sitt hemland Slovenien, som han lämnade som 22-åring. Dessutom gav han prov på sin vackra sångröst.
Karlo Pesjak gästade Kråkshult för ett par år sedan, då med en föreläsning om Föglö, en ö i Ålands skärgård.